Vad är det som gör att du tycker viss musik är bättre än annan?

[Eddi]

<Insert genre here> är överlägsen all annan musik. Annan musik kan man lära sig att härma rent mekaniskt, eller tillverka i en pc med slumpgenerator. Cover<Insert genre here> är samma skit som dansbandshärmandet det med, bara copycat plojty skräp. <Insert genre here> är nåt som är bara ditt eget, ingen klarar av att härma det heller. Det bygger på toner som inte finns, och känslor som varken syns eller hörs, men ändå griper tag i den som lyssnar. 

Intressant inlägg i debatten - jag tror att det är något vi måste ta i beaktande - eller...?

[Håkan Nilsson]

<Insert genre here> är överlägsen all annan musik. Annan musik kan man lära sig att härma rent mekaniskt, eller tillverka i en pc med slumpgenerator. Cover<Insert genre here> är samma skit som dansbandshärmandet det med, bara copycat plojty skräp. <Insert genre here> är nåt som är bara ditt eget, ingen klarar av att härma det heller. Det bygger på toner som inte finns, och känslor som varken syns eller hörs, men ändå griper tag i den som lyssnar. 

Intressant inlägg i debatten - jag tror att det är något vi måste ta i beaktande - eller...?

Fast det att förmedla nåt som varken hörs eller syns i musiken, men ändå griper tag i lyssnaren, det lyckas ett fåtal med i all sorts musik. Men ändå, Jag tycker att artister som BB King och Stevie Ray är väldigt bra, men alla de som kan spela likadant är ganska ointressanta. De som kan hitta en egen stil är få. I jazzen finns nog de allra skickligaste musikanterna, men även i jazz finns det väl en och annan som mer eller mindre mekaniskt apar efter det Charlie Parker mfl redan spelat. Försöker apa efter kanske...

[djonas]

Musik för mig är bäst när jag inte kan förklara riktigt varför jag gillar det utan det bara infinner sig en känsla av välbehag och att kommer på mig själv sitta och småle.

Kritierierna eller skallkraven för att detta ska hända varierar dock för varje låt jag lyssnar och för varje dag. =)

[ChromaWoods]

[Visst kan man argumentera, men eftersom den enskildes tycke och smak aldrig kan förändras av en diskussion, så kommer diskussionen aldrig att leda någonstans.

Inser du vad du skriver nu? Allvarligt talat, om det vore så att en enskilds tycke och smak (t ex mitt) aldrig kan förändras av en diskussion så fattar jag inte varför du skriver allt den här texten för?

Ok - om jag formulerar om det lite, så kan du naturligtvis tycka att en enskild musiker är väldigt duktig, men om du påverkas känslomässigt positivt eller negativt av det, är en fråga om en undermedveten känsla och inte någon åsikt. Det skulle vara samma sak som att en som tycker att hallonsylt smakar genomäckligt, plötsligt skulle ändra sig bara för att någon annan säger att det är gott...

...vilket faktiskt händer oss alla dagligen. Jag håller med Divi. En undermedveten känsla kan mycket väl ta sig uttryck som en åsikt. Människans åsikter formas konstant av yttre faktorer som nästlar sig in i det undermedvetna. Man är t.ex mer benägen att hålla med någon som man ser upp till, eller någon som verkar vara lik en själv. Det är en flockinstinkt. Om min bäste vän rekommenderar en låt till mig så kommer chansen att jag ska tycka om den att vara högre än om min fiende skulle ha rekommenderat låten. Det är ren överlevnadsinstinkt och betyder inte att man har dålig karaktär. Låter det absurt? Inte alls.

Tycke och smak är inget som kommer förprogrammerat - det är något som vi införskaffar genom kommunikation och som ständigt omdefineras. Sen kan vissa personer ha starka principer som är svåra att rucka på (ditt ogillande av falsksång t.ex) men att påstå att diskussionen är lönlös förstår inte jag heller.

[Claes]

Jag har aldrig sagt att diskussionen är lönlös (men så har det tydligen tolkats, av någon märklig orsak...), utan bara att det är meningslöst att försöka hitta ett antal gemensamma riktlinjer som ALLA kan godta (konsensus), som definierar vad som ska anses vara "bra" eller "dålig" musik.

Om min bäste vän skulle rekommendera en låt, så innebär det att jag garanterat lyssnar på den, men om jag gillar den eller inte, beror inte på honom, utan på min smak - och jag tycker ju inte sämre om vännen för att han har en - enligt mig - konstig musiksmak.
Om det är en ovän som rekommenderar en låt så kommer jag antagligen också att lyssna, om inte annat för att höra hur konstig musiksmak han har - men om jag då upptäcker att den är bra trots att han gillar den, så påverkar det inte min smak, utan i så fall gillar jag ändå låten - och jag gillar inte ovännen bättre bara för att han visar sig ha samma musiksmak.

Detta med åsikter respektive smak är, i likhet med akustikbehandling och ljuddämpning, lätt att blanda ihop om man inte tänker efter - och ibland kan de också delvis överlappa vartannat...
Åsikt = medvetet val efter analys av alternativ
Smak = undermedvetet val som går på intuition/känsla

Angående falsksång, så är min motvilja inte en principsak, utan det är något jag är tvungen att välja bort för att det skär i öronen och blir direkt plågsamt (ja - även när jag själv sjunger falskt). Förmodligen har jag lite för bra relativt gehör för mitt eget bästa (har däremot inte absolut gehör) - och det kan vara jobbigt i många situationer...

Nåja - om det trots allt är någon som vågar sig på att sätta upp de kriterier som behövs för att definiera "bra" eller "dålig" musik, så varsågod och sätt ihop en lista, så kan vi se efter diskussionen hur lång listan blir. Min gissning är att det enda ALLA kan vara överens om, är typ att bra musik måste innehålla toner...

[egghuvud]

Bra fråga men jag kan nog inte heller producera ett vettigt svar. Det kan vara allt ifrån frijazz till extrem dödsmetal till smörig pop. Det vore lättare att förklara vad jag inte går igång på och varför.  Det enda jag kan säga är att det måste på något sätt vara ärligt gjort eller ärligt menat.

...men hur vet man om det är ärligt gjort eller menat...?

jag inbillar mig att jag hör det. 

Bra fråga men jag kan nog inte heller producera ett vettigt svar. Det kan vara allt ifrån frijazz till extrem dödsmetal till smörig pop. Det vore lättare att förklara vad jag inte går igång på och varför.  Det enda jag kan säga är att det måste på något sätt vara ärligt gjort eller ärligt menat.

Danbandsmusik kan vara ärligt gjord eller ärligt menad...är den bra då? 

Visst kan den väl vara det, fast större delar av hela genren saknar ju trovärdighet. 

[ChromaWoods]

Jag har aldrig sagt att diskussionen är lönlös (men så har det tydligen tolkats, av någon märklig orsak...), utan bara att det är meningslöst att försöka hitta ett antal gemensamma riktlinjer som ALLA kan godta (konsensus), som definierar vad som ska anses vara "bra" eller "dålig" musik.

Ok, men du skrev att den inte skulle leda någonstans (och därför var lönlös, dvs ingen lön för den möda alla lägger ner på att skriva eftersom den ju enligt dig inte leder någonstans). Och.. Jag tror inte Divis avsikt var att alla forumets medlemmar skulle stämma in i unisont tänkande.

Om min bäste vän skulle rekommendera en låt, så innebär det att jag garanterat lyssnar på den, men om jag gillar den eller inte, beror inte på honom, utan på min smak - och jag tycker ju inte sämre om vännen för att han har en - enligt mig - konstig musiksmak.
Om det är en ovän som rekommenderar en låt så kommer jag antagligen också att lyssna, om inte annat för att höra hur konstig musiksmak han har - men om jag då upptäcker att den är bra trots att han gillar den, så påverkar det inte min smak, utan i så fall gillar jag ändå låten - och jag gillar inte ovännen bättre bara för att han visar sig ha samma musiksmak

Du underskattar det undermedvetna. Var tror du att dina åsikter kommer ifrån? Dig själv allena?

Detta med åsikter respektive smak är, i likhet med akustikbehandling och ljuddämpning, lätt att blanda ihop om man inte tänker efter - och ibland kan de också delvis överlappa vartannat...
Åsikt = medvetet val efter analys av alternativ
Smak = undermedvetet val som går på intuition/känsla

Det här var intressant. Det måste jag grunna på lite innan jag bemöter. Absolut överlappar de varann, dock.

Nåja - om det trots allt är någon som vågar sig på att sätta upp de kriterier som behövs för att definiera "bra" eller "dålig" musik, så varsågod och sätt ihop en lista, så kan vi se efter diskussionen hur lång listan blir.

Men tänk om diskussionen inte behöver handla om att definiera bra vs dåligt? Tänk om du läser vad andra skriver och finner att de har intressanta sätt att se på saker? Tänk om de ord som vissa skriver handlar om saker som du inte tidigare tänkt på, men trots det verkar vara riktigt vettiga? Jag håller absolut med om att min-genre-är-bättre-än-din-diskussionen inte leder någonstans, men det var kanske det du menade hela tiden? I så fall är vi ju ett steg närmre varann där. Tråden som sådan däremot, öppnar ju för intressanta diskussioner, och leder definitivt någon vart! Mig skänker den i alla fall värde.

Min gissning är att det enda ALLA kan vara överens om, är typ att bra musik måste innehålla toner...

Nu är du ute på hal is igen!

[bace]

Vad är det för fel att vara pretentiös? Symfonirocken på 70-talet beskrivs ofta som sådan. Jag gillar den.  Det dock ganska få som vågar idag.

[Claes]

Jag har aldrig sagt att diskussionen är lönlös (men så har det tydligen tolkats, av någon märklig orsak...), utan bara att det är meningslöst att försöka hitta ett antal gemensamma riktlinjer som ALLA kan godta (konsensus), som definierar vad som ska anses vara "bra" eller "dålig" musik.

Ok, men du skrev att den inte skulle leda någonstans (och därför var lönlös, dvs ingen lön för den möda alla lägger ner på att skriva eftersom den ju enligt dig inte leder någonstans). Och.. Jag tror inte Divis avsikt var att alla forumets medlemmar skulle stämma in i unisont tänkande.

Nej - det är diskussionen som skulle leda fram till vad som kan betraktas som "bra" eller "dåligt", som är meningslös. En diskussion om varför man gillar olika saker, kan däremot vara intressant.

Om min bäste vän skulle rekommendera en låt, så innebär det att jag garanterat lyssnar på den, men om jag gillar den eller inte, beror inte på honom, utan på min smak - och jag tycker ju inte sämre om vännen för att han har en - enligt mig - konstig musiksmak.
Om det är en ovän som rekommenderar en låt så kommer jag antagligen också att lyssna, om inte annat för att höra hur konstig musiksmak han har - men om jag då upptäcker att den är bra trots att han gillar den, så påverkar det inte min smak, utan i så fall gillar jag ändå låten - och jag gillar inte ovännen bättre bara för att han visar sig ha samma musiksmak

Du underskattar det undermedvetna. Var tror du att dina åsikter kommer ifrån? Dig själv allena?

Här blandar du ihop korten igen. Åsikt och smak är inte samma sak.

Detta med åsikter respektive smak är, i likhet med akustikbehandling och ljuddämpning, lätt att blanda ihop om man inte tänker efter - och ibland kan de också delvis överlappa vartannat...
Åsikt = medvetet val efter analys av alternativ
Smak = undermedvetet val som går på intuition/känsla

Det här var intressant. Det måste jag grunna på lite innan jag bemöter. Absolut överlappar de varann, dock.

Jäpp - men att ändra smak är en process som tar mycket längre tid än en diskussion, även om smaken delvis kan påverkas av omgivningen på lång sikt. Att ändra åsikt kan gå mycket, mycket snabbare, om man får tillräckligt starka argument för att kontrahentens åsikt stämmer bättre än den egna. Det är också därför det är så viktigt för de politiska partierna att vara aktiva ända in i det sista före valet. Folk kan byta åsikt i sista sekunden för att de plötsligt hör bättre argument än de har hört tidigare i någon fråga som de tycker är extra viktig.

Nåja - om det trots allt är någon som vågar sig på att sätta upp de kriterier som behövs för att definiera "bra" eller "dålig" musik, så varsågod och sätt ihop en lista, så kan vi se efter diskussionen hur lång listan blir.

Men tänk om diskussionen inte behöver handla om att definiera bra vs dåligt? Tänk om du läser vad andra skriver och finner att de har intressanta sätt att se på saker? Tänk om de ord som vissa skriver handlar om saker som du inte tidigare tänkt på, men trots det verkar vara riktigt vettiga? Jag håller absolut med om att min-genre-är-bättre-än-din-diskussionen inte leder någonstans, men det var kanske det du menade hela tiden? I så fall är vi ju ett steg närmre varann där. Tråden som sådan däremot, öppnar ju för intressanta diskussioner, och leder definitivt någon vart! Mig skänker den i alla fall värde.

Nu förstår du vad jag har skrivit ända från början, så nu kan diskussionen börja...

[Claes]

Vad är det för fel att vara pretentiös? Symfonirocken på 70-talet beskrivs ofta som sådan. Jag gillar den.  Det dock ganska få som vågar idag.

Det är en dålig recensent-beskrivning av symfonirocken. Jag tycker inte att den kan betecknas som pretentiös, utan den lånade bara in element från klassisk musik och blandade det med sin modernare stil - precis samma som händer hela tiden med olika "cross-over"-stilar.

[Odrörir]

Vad är det för fel att vara pretentiös? Symfonirocken på 70-talet beskrivs ofta som sådan. Jag gillar den.  Det dock ganska få som vågar idag.

Det är ingen som sagt att det är fel. Eller rätt för den delen. Handlar inte om det. Jag gillar inte pretentiös musik men om du gillar det så är det är det rätt för dig.

[Odrörir]

Bra fråga men jag kan nog inte heller producera ett vettigt svar. Det kan vara allt ifrån frijazz till extrem dödsmetal till smörig pop. Det vore lättare att förklara vad jag inte går igång på och varför.  Det enda jag kan säga är att det måste på något sätt vara ärligt gjort eller ärligt menat.

...men hur vet man om det är ärligt gjort eller menat...?

jag inbillar mig att jag hör det. 

Bra fråga men jag kan nog inte heller producera ett vettigt svar. Det kan vara allt ifrån frijazz till extrem dödsmetal till smörig pop. Det vore lättare att förklara vad jag inte går igång på och varför.  Det enda jag kan säga är att det måste på något sätt vara ärligt gjort eller ärligt menat.

Danbandsmusik kan vara ärligt gjord eller ärligt menad...är den bra då? 

Visst kan den väl vara det, fast större delar av hela genren saknar ju trovärdighet. 

Säg det till dem som lyssnar på genren att den till största delen saknar trovärdighet. Det där snacket om trovärdighet ger jag inte mycket för. Det där är något som vissa tillgriper för att förkunna att det dem lyssnar på är så jävla äkta och det dem avskyr, det är fan i mig inte äkta och det saknar trovärdighet. Ett sätt att sätta sin smak i högre skalan av smak. Det blir ett indelande i rangordning. Vem kan säga att din smak är bättre än andras? Det är bara olika precis som allt annat i världen. Jag har bättre smak än dig, jag har ett bättre jobb än dig, mina åsikter är bättre än dina, min tro är bättre än din osv. Oj så mycket elände det har blivit i världen av allt detta. Allt ser bara olika ut.

[Gurano]

Det är bara olika precis som allt annat i världen. Jag har bättre smak än dig, jag har ett bättre jobb än dig, mina åsikter är bättre än dina, min tro är bättre än din osv. Oj så mycket elände det har blivit i världen av allt detta. Allt ser bara olika ut.

Kloka ord!

[Claes]

Ja - det där snacket om "trovärdighet" när det gäller musik, har jag aldrig lyckats förstå. Det låter ju som det gör. Hur kan musiken då vara mer eller mindre trovärdig...?
Texten kan förstås bli trovärdigt framförd av en vokalist som lägger mycket känsla i framförandet och verkar vara engagerad i vartenda ord, så att man upplever det som om texten är självupplevd - men det kan ju ändå vara helt påhittat även om vokalisten är duktig på att framföra det, så sådant kan man aldrig veta...

[Eddi]

Det är bara olika precis som allt annat i världen. Jag har bättre smak än dig, jag har ett bättre jobb än dig, mina åsikter är bättre än dina, min tro är bättre än din osv. Oj så mycket elände det har blivit i världen av allt detta. Allt ser bara olika ut.

Kloka ord!

Jo men samtidigt så är det ju essensen i denna tråd - varför blir vissa låtar mer lyssnade på än andra? Till viss del (ganska stor del faktiskt) har det med att göra hur promotion går till och hur mycket man satsar på att spela musiken i radio TV filmer etc. Människan är ett vanedjur och ett flockdjur och har för vana att ta lärdom av hur andra gör för att må bättre själv rent krasst. Ett nysläpp på MTV med en känd artist får uppföljningar i alla andra media och påverkar självklart alla som tar del av det hela - mainstream. Sedan finns det ju låtar som inte blivit lika pushade och tycks stå på egna ben därför att den helt enkelt tilltalar alla på ett musikaliskt plan - här skiljer det sig rätt mycket mellan öst och väst kan jag tro och vilken kultur man har med sig i öronen - vi kan ta exemplet som Perra älskar att hata Jag mötte en boot Anna Anna hette hon... ja nåt sånt. Samma år som den kom var jag i Bulgarien och det var den mest spelade låten på alla discon barer och gathörn - ingen fattade ett ord - låten var bra helt enkelt. Han gjorde väl någon uppföljare på engelska också men såvitt jag vet slog den inte alls lika mycket.
Min essens då det finns väl promotade låtar och sådana som är bra utan promotion - och jag tror att vi människor har ett speciellt sätt att uppfatta saker på som vi därmed responderar på. Den riktigt första låt jag fick en sådan där aha-upplevelse av som inte promotats då i alla fall var - fasen jag kommer inte ihåg vad den heter nu men jag får återkomma och editera 1968/69 på ett disco i Uppsala var det i alla fall. Hm.. vad sjutton hette den och vad hette dom star bangled greenhouseband...... Help (när det var inte den...)

[egghuvud]

Så trovärdighet eller ärlighet har ingenting med musik att göra och mitt resonemang är ett fascistoidt uttryck för min elitistiska smak? Snacka om att vränga till mina ord. Jag har väl inte sagt ett skit om min smak... vad är det för djävla skitsnack?

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

[Rattlesnake]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Jag tycker man kan lägga till melodifestival, fame factory, idolvinnarlåtar osv. Man hör tydligt att ursprunget är massproduktion, att i spekulativt syfte skapa en färdigtuggad produkt.

Den bästa musiken kommer till kompositören när h*n minst anar det, inte på beställning. Finns väl en massa undantag, men det är min tro. Och jag tror inte att man kan förstå musikens innersta väsen så att man kan konstruera den bästa musiken, bara halvskaplig.

[Claes]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Har inte alla dansband intentionen att det ska dansas till deras musik...?
Vilken känsla som förmedlas beror väl också i väldigt hög grad på lyssnaren. Det är därför vissa går igång på en sak medan andra går igång på något helt annat.

Jag förstår fortfarande inte hur viss musik kan vara mer trovärdig eller ärlig än annan - och hur man ska kunna avgöra vilket syfte upphovsmännen och/eller musikerna har haft med musiken. Se nu inte detta som ett angrepp, utan jag vill bara ha en förklaring, så att jag kan lyckas förstå varför man använder sådana begrepp om musik.
Kan "trovärdigheten" och "äktheten" kanske ligga i att man förstår sig på (eller inte förstår) den aktuella musiken, så att det egentligen ligger helt hos lyssnaren...?

[asti]

Det är kanske som dom säger - att smaken är som baken....?
Personligen tycker jag alla ljud som kommer från baken är osmakliga.

[Claes]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Jag tycker man kan lägga till melodifestival, fame factory, idolvinnarlåtar osv. Man hör tydligt att ursprunget är massproduktion, att i spekulativt syfte skapa en färdigtuggad produkt.

Så all kommersiell musik är dålig i så fall, eller...?
Den är ju skapad bl a för att man vill tjäna pengar på den...

[egghuvud]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Jag tycker man kan lägga till melodifestival, fame factory, idolvinnarlåtar osv. Man hör tydligt att ursprunget är massproduktion, att i spekulativt syfte skapa en färdigtuggad produkt.

Så all kommersiell musik är dålig i så fall, eller...?
Den är ju skapad bl a för att man vill tjäna pengar på den...

Den kopplingen gjorde inte jag iallfall jag har aldrig sagt att musik inte får vara komersiell. Samtidigt kan jag tycka det är kul när musik som inte förväntas bli komersiell blir det.
Jag gillar massor av komersiell musik. I lådorna står samma FM band som du brukar säga att du gillar Claes t e x Boston, Styx osv osv.

Det är inte elitism från min sida. Jag lyssar inte bara på originalinspelningar av Charley Patton eller av någon Syd-Smyrgensk dödsmetal. (även om det också kan vara kul)

Men det är som att jämföra ett bra konstverk av en hyfsad konstnär med en sammetsaffisch av en enhörning. Det är väl möjligt att jag inte fattar när jag blir blåst av smarta kommersiella krafter, men jag har lyssnat så mycket på musik att jag tycker mig känna igen när någon försöker manipulera mina känslor och det gillar jag inte. Jag vill ha något slags engagemang eller ja.. ärlighet då.

Ta Kiss t e x De har väl aldrig sagt annat än att de gör "hamburgare för öronen". Det är väl hyfsat ärligt? ibland kan hamburgare faktiskt vara gott, fast jag tror inte att det är någon "värdemeny" jag får

[Rattlesnake]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Jag tycker man kan lägga till melodifestival, fame factory, idolvinnarlåtar osv. Man hör tydligt att ursprunget är massproduktion, att i spekulativt syfte skapa en färdigtuggad produkt.

Så all kommersiell musik är dålig i så fall, eller...?
Den är ju skapad bl a för att man vill tjäna pengar på den...

Skrev jag det? 

Läs innantill, jag skrev att jag tror den bästa musiken föds spontant. Därmed inte sagt att att all kommersiell musik är dålig. Och bäst är naturligtvis min subjektiva åsikt, som ett svar på vad trådskaparen frågar efter. Och om du vill veta varför jag har den åsikten, så är det baserat på personliga erfarenheter och vad jag kunnat läst mig till hur vissa av musikhistoriens kända låtar och verk kommit till.

[Claes]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Jag tycker man kan lägga till melodifestival, fame factory, idolvinnarlåtar osv. Man hör tydligt att ursprunget är massproduktion, att i spekulativt syfte skapa en färdigtuggad produkt.

Så all kommersiell musik är dålig i så fall, eller...?
Den är ju skapad bl a för att man vill tjäna pengar på den...

Den kopplingen gjorde inte jag iallfall jag har aldrig sagt att musik inte får vara komersiell. Samtidigt kan jag tycka det är kul när musik som inte förväntas bli komersiell blir det.
Jag gillar massor av komersiell musik. I lådorna står samma FM band som du brukar säga att du gillar Claes t e x Boston, Styx osv osv.

Det är inte elitism från min sida. Jag lyssar inte bara på originalinspelningar av Charley Patton eller av någon Syd-Smyrgensk dödsmetal. (även om det också kan vara kul)

Men det är som att jämföra ett bra konstverk av en hyfsad konstnär med en sammetsaffisch av en enhörning. Det är väl möjligt att jag inte fattar när jag blir blåst av smarta kommersiella krafter, men jag har lyssnat så mycket på musik att jag tycker mig känna igen när någon försöker manipulera mina känslor och det gillar jag inte. Jag vill ha något slags engagemang eller ja.. ärlighet då.

Jag har också lyssnat på massor av musik och funnit att jag undantar vissa genre eftersom jag inte tycker om musiken. Sedan kan det ändå finnas bättre eller sämre låtar i genren - och det kan jag ha en uppfattning om även om jag inte gillar genren - men då handlar det ju om en sorts analys och alltså en åsikt. Jag bryr mig däremot inte om att gissa eller försöka analysera huruvida någon medvetet försöker manipulera mina känslor, utan om jag tycker om någon musik så gör jag det -och om jag inte tycker om den så gör jag inte det.

Den där sammetsaffischen kan förresten vara otroligt vacker också - och kan t o m vara mer tilltalande än tavlan som den där hyfsade konstnären har lagt ner två månader på att måla. Det är alltid inte så lätt att säga varför man gillar något...

Ta Kiss t e x De har väl aldrig sagt annat än att de gör "hamburgare för öronen". Det är väl hyfsat ärligt? ibland kan hamburgare faktiskt vara gott, fast jag tror inte att det är någon "värdemeny" jag får

...fast Kiss har jag aldrig gillat, även om de har höjt sig lite grand ovanför många andra hårdrockare, men ändå...

[Claes]

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. Sedan om intentionen är dansa och ha kul det har jag aldrig sagt spelar någon roll. Det finns väl visst dansband som gör det, men mycket av dansmusik förmedlar ingenting som jag går igång på utan känns konstruerat och repetitivt.

Jag tycker man kan lägga till melodifestival, fame factory, idolvinnarlåtar osv. Man hör tydligt att ursprunget är massproduktion, att i spekulativt syfte skapa en färdigtuggad produkt.

Så all kommersiell musik är dålig i så fall, eller...?
Den är ju skapad bl a för att man vill tjäna pengar på den...

Skrev jag det? 

Läs innantill, jag skrev att jag tror den bästa musiken föds spontant. Därmed inte sagt att att all kommersiell musik är dålig. Och bäst är naturligtvis min subjektiva åsikt, som ett svar på vad trådskaparen frågar efter. Och om du vill veta varför jag har den åsikten, så är det baserat på personliga erfarenheter och vad jag kunnat läst mig till hur vissa av musikhistoriens kända låtar och verk kommit till.

Ok - jag var kanske lite för snabb med kommentaren, men det var den känslan jag fick spontant eftersom du skrev att man hör att det är "massproduktion med spekulativt syfte". Det omfattar nog egentligen väldigt mycket av den kommersiella musiken...

Håller absolut med om att man ofta får sina bästa idéer när man minst anar det och inte när man försöker pressa fram något, även om det ibland kan inträffa då också. Våldsamt irriterande om man inte har möjlighet att spela in precis när det händer...

[Gurano]

Som jag skrev tidigare så tror jag att det finns lika många svar som lyssnare - otroligt svårt att förklara varför jag gillar jordgubbsglass men inte du liksom...

Så här tror jag i alla fall:
Det är olyckligt att diskutera i termer som skitmusik eller världens bästa musik, men alla gör det (jag oxå) - vad man inte får glömma är att när man säger så, så bör innebörden bara vara att man på ett personligt plan gillar/ogillar det - har således inget med kvalité att göra.

Människan är en kulturvarelse där hon hela tiden tar intryck och påverkas av allt: andra människors tal, tankar och uttryck, men även av sin egen förmåga att forma tankar, tal och uttryck. Till detta ska man lägga individens vaskning/tolkning av alla intryck. Ur detta kommer individens personlighet/smak mm. Som jag ser det är det ogörligt att utifrån denna täta väv av komplexiteter sålla fram varför man tex avskyr dansbandsmusik, bara gillar viss hip hop osv. Visst kan man har egna förklaringar till varför man gillar ditten eller datten (och det är helt ok) men, som jag ser det, så kan individen inte ta hänsyn till hela ens bagage, hur gärna man än vill, eftersom man inte känner till på ett intellektuellt plan allt som påverkar.

Att utröna ovan så bör man egentligen till slut landa i forskningen kring hur en hjärna producerar tankar/ känslor...eller varför inte hur en hjärna kemiskt är sammansatt.

För mig räcker det långt med att jag gillar eller ogillar viss musik. Musiksmak kan utvecklas och förändras. Det roligaste är nog när man överraskar sig själv med att digga nåt som man tidigare bara såg som skit.

Gurano

[Odrörir]

Så trovärdighet eller ärlighet har ingenting med musik att göra och mitt resonemang är ett fascistoidt uttryck för min elitistiska smak? Snacka om att vränga till mina ord. Jag har väl inte sagt ett skit om min smak... vad är det för djävla skitsnack?

Ta och läs igen när du har lugnat ned dig. Att brusa upp och skriva då är det allra sämsta. Det är så lätt att misstolka för att man låter ilskan ta över.

Trovärdighet för mig är musik som skapas för att förmedla något och har en ärlig intention. 

Det är för att det tilltalar dina genuina känslor. Men detsamma gäller ju för dem som gillar dansbandsmusik och övrig dansmusik också. Att då tala om trovärdighet, det faller då ganska platt direkt. Låt gå för att dansmusik överhuvudtaget är repetitivt, ja så in i helvete är det, men det är ju det som utgör dansmusik. Det är till för att dansa till. Skulle vara svårt dansa till metal med att möjliga taktbyten. Försök dansa till kagge i 220 bpm.     

[egghuvud]

Okej .. jag läste om det nu men har ändå svårt att fatta det på något annat sätt.... Kanske är lite trög. ´
Men jag är inte arg längre och visst har du rätt det är onödigt att brusa upp. 

Fast jag är fortfarande inte helt överens med dig. Jag tycker nog att det finns dansbandsmusik som visst kan ha ett ärligt uttryck. Sedan att jag inte gillar musiken är väl en annan femma. 

Dansa till 220 bpm... hmm man kanske kan kasta sig in i en moshpit

[Lyxvarianten]

Det finns ju annat där ute än Dansband och Metal;)
"Please attention Sensation Black, this is not normal 1000 BPM"

Det roliga med Holländarna är att dom verkligen gillar den här musiken och det är inget konstigt alls.
Är väl helt enkelt deras smak;)

&feature=related

[Odrörir]

Det finns ju annat där ute än Dansband och Metal;)
"Please attention Sensation Black, this is not normal 1000 BPM"

Det roliga med Holländarna är att dom verkligen gillar den här musiken och det är inget konstigt alls.
Är väl helt enkelt deras smak;)

&feature=related

Va fan?                   
Ja de där holländarna är ett lustigt släkte. Måste hänga ihop med deras konstiga språk. 

[Lyxvarianten]

Det finns ju annat där ute än Dansband och Metal;)
"Please attention Sensation Black, this is not normal 1000 BPM"

Det roliga med Holländarna är att dom verkligen gillar den här musiken och det är inget konstigt alls.
Är väl helt enkelt deras smak;)

&feature=related

Va fan?                   
Ja de där holländarna är ett lustigt släkte. Måste hänga ihop med deras konstiga språk. 

Jag var faktiskt där och bevittnade det där och stämningen var väldigt bra, folk hade väldigt kul till den där låten:)
Lite skoj det där med rätt musik på rätt plats, för i affärerna i Amsterdam spelade dom vad dom flesta här skulle kallar för Techno/Rave. Det som spelas i Sverige hade väl antagligen inte funkat för 5 öre där.

Så kultur har väl också lite med vad som är bra och dåligt.
Var nån som skrev att så länge det är toner med så är det musik, men jag har hört plattor från stenåldern. Inga toner där inte.
Har ett svagt minne att det var nån snubbe som banka en klubba på en sten, nån kompa med att stampa i backen och folket på den tiden gilla det.
Sen att folk blev helt tokiga av det och gick iväg för att slå ihjäl sin granne får mig bara att känna att Marilyn Manson kanske inte är så farlig trots allt:P

[Dividend]

Det finns ju annat där ute än Dansband och Metal;)
"Please attention Sensation Black, this is not normal 1000 BPM"

Det roliga med Holländarna är att dom verkligen gillar den här musiken och det är inget konstigt alls.
Är väl helt enkelt deras smak;)

&feature=related

Var det 1000bpm på den där kaggen som lät hela tiden????

[Dividend]

Ok, grabbar och tjejer, det kommer ett 2sidor långt mega-svar på det här under min gotlands-resa som påbörjas imorrn.

DÄR minna herrar och damer SLÅR JAG NÄVEN HÅRT I BORDET och visar hur det EGENTLIGEN står till!!!!

[Lyxvarianten]

Det finns ju annat där ute än Dansband och Metal;)
"Please attention Sensation Black, this is not normal 1000 BPM"

Det roliga med Holländarna är att dom verkligen gillar den här musiken och det är inget konstigt alls.
Är väl helt enkelt deras smak;)

&feature=related

Var det 1000bpm på den där kaggen som lät hela tiden????

Jag vet faktiskt inte vad den börjar på, men första gången den där rösten säger nått är det 150 BPM och sista 1000:)

[ChromaWoods]

Ok, grabbar och tjejer, det kommer ett 2sidor långt mega-svar på det här under min gotlands-resa som påbörjas imorrn.

DÄR minna herrar och damer SLÅR JAG NÄVEN HÅRT I BORDET och visar hur det EGENTLIGEN står till!!!!

Det tror jag inte att någon vill missa!

[Eddi]

Den första varianten av Hönan Agda var på 759 BPM men låten tog slut redan vid 16 sekunder så han övergav de Holländska matriserna och försvenskade det hela - ännu en sak jag högaktar Cornelius för.