Forum > Demolåtar
Håkan Nilsson "Gunnar Vägman" Lite mer närhet i ljuden...
Dividend:
Jag har inte hört låten tidigare och jag tycker den är avskyvärd.
Gillar inte DA. Den dödslängtan och flumreligiösa strävanden, som han ger uttryck för i sina texter. Avskyvärd musik/text.
Din tolkning då: Låter bra om ljubild och mix. Du sjunger på ett sätt som ger känsla åt texten (som inte är dålig, jag snackar om DA's lyrik i allmänhet ovan.)
BluesBoy:
Låten var väl kanske inte någon höjdare i mina ögon, men väl framfört och bra mixat. :)
Håkan Nilsson:
Nu har jag skruvat ännu mer, har fått till mer närhet i ljudet, jag har ett helt gäng versioner i datorn att jämföra med, den lät bra i den kräsne bilstereon oxå.
Den verkar vara ganska okänd utanför Hälsingland, här är den värsta hitten, jag kan erkänna att jag ungefär snott Östen Med Restens arrangemang, deras går ännu saktare, 99 bpm, min går i 101 bpm! Testade vilket tempo jag gillade bäst i fyra timmar innan jag började spela in den.
Så här låter den med Östen med resten, är grovt avundsjuk på deras stämsång. Det är troligtvis alla hört häromkring:
http://open.spotify.com/track/3AkfGb8McWUJw08alMCVpU
Jag tycker melodin o texten är helt ruskigt bra, bland de bästa visor jag hört. Jag ser tydligt Gunnar Vägman framför mig, han är nu 80 drygt, men fortfarande bra nog stark i armarna efter ett liv som rallare eller skogshuggare. När han var yngre bar han rälsarna ensam och om det behövdes dängde han upp stadsborna tre och tre. Att han aldrig fick Anna han älskade är ju för hemst egentligen. Så är det ju tyvärr för många...
Det vimlar av versioner av den på Youtube, den här är nog den jag gillar mest, även om det är dåligt ljud. Såna gubbar kan spela med en sån "vänlighet" eller hur man nu ska uttrycka det. Fy fan vilket läckert soloparti! Där skulle jag vela ha suttit o druckit kaffe o bara lyssnat. DE hade nog en bra repertoar.
Navigering
[0] Meddelandeindex
[*] Föregående sida