Går det att lägga upp wav-filer här eller bara mp3???

Tack för alla tipsen en det verkar som odrörir säger att man måste ansluta en extern keyboard som får en egen assignad midi input, i mitt fall via usb-m-audio mojängen/kabeln till valfritt vst instr.

Jag har inga problem med detta men ville snabblira på padsen som sagt, men icke...löste det på ett ännu bättre sätt till slut med handspelade orkesterpukor och cymbaler i EW symphonic så jag slipper ödsla tid på miditrummor som jag fan aldrig nånsin kommer hajja hur dom funkar-tragiskt men sant!

går det inte att spela in "live" på vst instrument i datorn, måste man koppla till midikeyboard etc???

@ Angrod; Whole lotta love kom ut 1969 på LZ II.

Pugh's 1:a kom ut han var ju den förste Svenske rockhjälten att sjunga på Svenska, svinbra med Loffe på trummor och Jojje på gura...


Frankrike är en enda stor skattkista om man gillar nostalgiska låtar, här tex med en av legendenrna- Serge Gainsbourg & France Gall i en sockersöt men fyndigt snuskig text:


på den tiden Schlager var schlager...

osså Nancy Sinatra förstås (Lee Hazlewood):

MaxB avslöja inget än för guds skull, jag ska klura ut detta sitter lite upptagen men lyssnar i lugn och ro om ett tag, hörde bara några sekunder och det ligger på tungan, gillar stuket-återkommer!!!
 

Citat från: Mr Artrock skrivet 26.03.2011, 12:56:11

Citat från: drloop skrivet 26.03.2011, 12:52:21

Om du kan vore det nice om du la upp exempel artrock!

Från testet här ovan??? Det är ju sånt man går in på själv och lyssnar och bedömer, inget jag kan lägga upp liksom...eller hur menar du?

Ah, jag missförstog. Jag trodde du skulle testa på eget inspelat.

Jag lär göra något litet försök snart men har ju bara UV22 vad jag vet (?) så det får bli ett test med odithrat v. dithrat i så fall på lämpligt material.

aaah 1961 var det ja, jag har en favoritblandning på kassett där dom ingår det är party-rock det!

 

Har testlyssnat nu och hamnade precis som majoriteten på den plugg som lät bäst/minst brus; MegabitMaxUltra vad det nu är för något, här vet man ju inte säkert hur dom gjort då ingen specifik dokumentation finns förutom att filerna är uppdragna 56 dB och inspelade väldigt lågt vilket i sig inte kännetecknar en "äkta" fadeout eller pianissimo i musikaliskt perspektiv, tyckte allt lät för djävligt rent ut sagt och den man röstar på har alltså "minst" brus i förhållande till de övriga samt klipps inte av i slutet som vissa andra gör, men hur seriöst eller ej detta är gjort vore det så fake eller icke är jag inte man att svara på, det här måste man testa själv i slutändan antar jag!

http://izotope.com/products/audio/ozone/OzoneDitheringGuide.pdf här en av de många "vetenskapliga" dokument om dithering man kan hitta...

säkert att du inte fuskade?  denna gjorde i 6 exemplar och den på bilden såldes förra året utav Patrick Moraz* fast jag vet inte hur mycket den gick för...såg ett klipp på tuben som inte var så värst överväldigande...OB-8 det var grejer det, sålde min för 8 år sedan till nån i Gbg!

Jag vet inte om din kommentar om "står det på nätet" etc är riktad mot mig men säger bara att det är stor tur att nätet finns på alla sätt jämfört med den tiden då det inte fanns.
Nu kan man ju verkligen källforska och jämföra information/åsikter/tester så man inte blir itutad vadsomhelst av den lokale radiohandlaren eller okunnige mytomanen i musikaffären tex!
Vad jag hela tiden försöker säga är att här finns det folk av olika slag och rang i studio och masteringsammanhang som antingen menar att detta är totalt försumbart och dom som menar att det är ett väldigt viktigt sista steg i mastering eller exportering/downsamplingen, bara detta gör mig nyfiken nog för att forska vidare oavsett om det nu är en bagatell eller ej, om man avfärdar det som nonsens kanske man bör beskriva det lite bättre än att det bara har med reverbsvansar att göra?
Varför skulle inte detta sista led i digitalsignalens bearbetning vara av vikt då allt annat i ledet innan är så jävla superviktigt som tex AD/DA omvandlare av god kvalitét osv osv, varför kör vi inte alla med soundblaster ljudkort om allt är så hypat???

Jag förstår hur du menar i fallet med högtalarkabel då jag vet av egen erfarenhet genom tester mellan svindyra supra etc gentemot vanliga 2.5 kvadrats att det är ren nonsens, men i detta fall är det något som säger mig att det faktiskt inte är lika lätt att avfärda, som du vet så går ju debatten fortfarande varm bland de vise männen i toppskiktet som tex Dan Lavry, Bob Katz och många andra vilket tydligt visar att det råder både osäkerhet och okunnighet i branschen så därför nöjer jag mig inte med det som sägs här av förståeliga skäl utan skall gå till botten med detta, så långt det nu är möjligt.
Jag tror personligen att man fortfarande har mycket liten koll på vad som egentligen händer i just dithering och aliasing eftersom åsikterna går isär så kraftigt och jag tenderar att inte tro eller lyssna blint på någon, det finns givetvis egenintressen hos olika tillverkare och deras teorem, samtidigt finns det oerhört få med adekvat kunskap som kan förklara detta utan en smärre doktorsavhandling, det är m.a.o. inte så enkelt som många vill påskina!
Liksom nya upptäckter ständigt görs inom kvark och kvantfysiken som man hade blivit bränd på bål för 100 år sedan så kommer det bli även här, vi är ännu bara i digitalålderns linda!

If you are sure then I am calm  men jag tycker ändå det är märkligt hur pass många som seriöst menar att det finns tydliga hörbara skillnader i upp och nersampling mellan olika DAW's software och andra pluggars dithering?!?

Idag har jag suttit hemma och läst och grottat in mig i detta med samplerates igen, inspirerad och nödsakad då det ju är ett ämne som ständigt ger upphov till debatt och teorier allt efter smak och tycke som med det mesta i denna värld men här finns ju en vetenskaplig aspekt som jag vill kolla in och undersöka på alla sätt som rör SRC (sample rate conversion) och just i fallet med Cubase 5 tex så är det ju väldigt många som påstår att UV22 ditheringen suger fett och att man föredrar Voxengo's r8brainPro plugg för bättre algoritmer (eller Weiss om man har råd).

Kanske du Claes som känner till Cubase väl och även har viss koll på denna debatt vad jag förstår utifrån ett genuint undersökande perspektiv, skulle kunna svara på vad detta egentligen handlar om-eller självklart någon annan med insikt i ämnet?

Detta är för mig helt nytt måste jag erkänna, jag liksom snubblade över denna info idag i jakt på andra sanningar och blev genast rätt orolig; kan man inte lita på omvandlingen internt i Cubase om man tex spelar in i 48/88.2 eller 96 khz och är UV22 dithering verkligen den pest många påstår på vissa av de internationella forumen???

 

Förändringen när vi var klara och brände ner allt på en CD-master 16/44,1 var chockerande.
Det kändes som det blev en simpel mp3 av allt ihop. Ljudet sjönk ihop, den stora klangen med mycket luft mellan tonerna
dog, torrare, tråkigare.

Hej, satt ni i samma studio och jämförde mastern mot mixen enl. korrekt A-B test på samma lyssning?

När jag jobbade på Sonet 1988=f.d. Europafilm hade dom ju masteringen i ett helt annat rum och på den tiden var det analogbandare med dolby SR som gällde, fanns inget bättre och kanske är det fortfarande så!

Hursomhelst är det många olika parametrar, arbetsmetoder, val av utrustning och signalvägar som påverkar en masteringprocess som inte enbart går att härleda till eller "skylla" på skillnader mellan 96 eller 44.1 khz men om detta var för flera år sedan i digitalteknikens gryning så kan det med största sannolikhet bero på de brister omvandlarna hade på den tiden vilket skapade det många tyckte var digital kyla eller stelhet etc och som faktiskt är distorsion som idag inte existerar i de bättre omvandlarna.
Det finns så många saker som kan påverka samt ren felhantering/okunskap även bland s.k. pro's vilket resulterar i vad man kan uppleva det du beskriver!

Det skulle vara intressant att veta Vilka symfonier av Mozart som är "dussinvara"?

Oj oj oj det finns massor gosse, en del symfonier och ett gäng stråkkvartetter etc allsköns salongs stycken han formligen pruttade ur sig på löpande band, en större part är dock geniala på ena eller andra sättet men sedan gäller ju att de skall tolkas och dirigeras av en mästare som tex F. Gulda eller ibland t.o.m. H. von Karajan för att helt komma till sin rätt!!! Många dirigenter har alltför bråttom och då blir det blaha...

Dur e' trist/glättigt för det mesta, moll är oftast bra och mer spännande + vackert, så är det!