1261
Studio, produktion och övrigt / SV: Jag blir så himla glad & lycklig varje gång jag lyssnar på det här...
« skrivet: 07.07.2012, 19:10:58 »Korrigering: Må DX7-elpiano aldrig någonsin återfå sin stjärnstatus.
Tx där var väl rackvarianten av DX7?
Jag drömde också om DX7 på åttiotalet, men fick nöja mej med en tidig CZ från Casio och senare en Roland D-20 och U-20. Även Kawai K4 fanns i riggen ett tag. D-50 var ju såklart en annan drömsynt också.
Även elpianot har sin plats - finns många låtar från perioden där murriga Rhodes-klanger inte fungerar...men visst var FM-klangerna rejält överutnyttjade där runt 85-90.
Ja Tx-802 är rackversionen av DX7-II, med bättre ljud och några unika funktioner jag verkligen saknar Hade även en D50 som byttes mot D70 när den kom! D70 var ett lyft, men D50 unik, så jag fick jaga rätt på en D-550 så småningom
Jag stötte på en kille på 80-talet som hade en Prophet-5 som då tydligen låg i prisklassen 80.000:- och har fått för mig att det är den ultimata synthen otroligt sköna ljud kunde han få fram - var det så att den var bäst eller är jag lurad?
Alla di där monstren hade sina respektive fördelar, P5 var unik på sitt sätt, Oberheim och Roland på andra vis, men 80.000 låter saftigt för just P5