Jaha, här kommer svaren. Nummer 1. är den analoga inspelningen och 3. den digitala.
Har undersökt filerna lite mer i dag och funnit följande:
Gitarr: Så gott som ingen skilnad. Den digitala är lite grumlig vid 200-400hz. Så gott som samma RMS nivå.
Bas: Ingen större skilnad här heller. Spillet från trummorna hörs en liten aning mera i den analoga pga. band kompressionen. Så gott som samma RMS nivå.
Bastrumma: Den analoga låter större pga. att den har about 2dB mera RMS. Analoga är också mindre grumlig vid 300hz.
Snare: Största skilnaden här. 4db mera RMS i den analoga samt ett mycket öppnare sound. Nackdelen är att spillet från cymabler o hihat kommar väldigt bra fram.
Tom mickarna: Är par db högre RMS i den analoga. Spillet kommer högre i den analoga.
Mr Phil tar nog priset, fattade direkt vad handlade om. Bandkompressionen lyfter up RMS nivåerna, främst i perkussiva instrument som trummor. Samtidigt klarnar bandkompressionen upp det lägra mellanregistret och boostar de höga tonerna. Spårena låter mer "färdiga" för att de faktiskt blivit rätt mycket processerade av förstärkarna i Studern och själva bandet. Och i det här fallet så körde vi moderata nivåer till Studer, vi försökte inte få fram någon saturation eller överdriven kompression.
De att spåren låter mer färdiga och passar bättre i hop med varandra är kanske det endel kallar limmet, the glue, som kan vara svår att hitta i en digital inspelning. Samtidigt så har ju endel makt tagits i från en, man kan inte gå tillbaka och ta bort bandkompressionen om man inte gillar i något fall.
I det här fallet kör vi med den analoga eftersom bandet söker brittiskt rock sound typ Clash eller modernare Baby Shambles. I andra fall kunde den digitala fungera bättre.
Int alls så enkelt som jag hoppats på dehär....
Hägge
