Får från första stund en känsla av Van Morrison. Inte direkt rösten men det lite bitvis lösa sökande draget, särskilt då i inledningen. Rent melodiskt/harmoniskt är det väl snarare andra referenser man skulle kunna nämna.
Men Van då, egentligen mest just i inledningen. Hm.. kan faktiskt känna lite saknad av att det draget inte fortsatte. Hans sätt att leka, pratasjunga, mässa till en soft laddad grund hade inte varit helt fel under versen. Nu tar du en annan väg. En mer traditionell och tycker jag för försiktig hantering. Blir inte så spännande som man anar att det kunde vara. Det är inte detsamma som att det är en svag vers. Det är det defenitivt inte. Särskilt den senare delen är riktigt bra och skapar en väldigt fin övergång till refrängen. Det är mer den första delen som känns lite tam.
Refrängen är riktigt snygg!
Låten är klart bra sen kan den nog sättas lite bättre på en del sätt men det kommer väl. Små små saker här och där.
