Det vore inte så dumt att få höra dig/er framföra den på midnattsmässan på Julaftons natt i Orsa kyrka
Citat från: 1up skrivet idag kl. 00:57:25
Jättefin låt som växer vid flera lyssningar. När man lyssnar tänker man inte på något speciellt utan låter låten tala. Det betyder väl ihopsnickrat, välsjunget och ett paket som håller. Ibland låter sången plötsligt mer mörk som att det är olika tagningar som klistrats ihop med olika avstånd från micen?
spot on! Undrade just varför ingen kommenterade det...
Alltså jag blir lite generad (glad men generad) över lovorden. Åsså sitter jag och tänker att egentligen är det ju lite fusk med i det hela*blush*. Jag sjunger inte riktigt så där bra som det låter. Låten spänner över nästan två oktaver, vilket i princip motsvarar mitt totala bröströstomfång (med huvudklang får jag till en knapp oktav till, men då låter det ganska frikyrkligt).
Men dessutom är det ett intervall som är lite åt det teoretiska hållet. I praktiken måste jag anpassa rösten efter önskad "tessitura" (eller vad man ska kalla det - "comfort zone"). Vår variant av Koppången varierar från kontraalt- till andrasopranläge och det är svårt att sjunga båda partierna vackert på samma tagning. Istället har jag sjungit de låga partierna för sig och de höga för sig. Och det funkar förmodligen inte på midnattsmässa i Orsa kyrka. (å andra sidan kanske det kan vara ok att låta frikyrklig där

)
Det är en gammal storbandskada att automatiskt flytta längre ifrån micen ju högre upp i tonläge och volym jag sjunger. Borde förstås ha sett till att stå på samma avstånd. Det blir något att ta med sig till nästa gång!
Intressant att ni väljer att låta sången vara på engelska, om det finns svensk text?
Detta är faktiskt också av sångtekniska skäl. Jag sjöng in den två gånger på svenska först, och var jättemissnöjd. Eftersom den engelska texten har fler öppna vokaler på topptoner (alltså högsta tonen i en fras) klingade det helt enkelt bättre när jag prövade på utrikiska.