Kul att det uppmärksammas lite om själva soundet. Jo jag researchar rätt mycket om de här gamla progg plattorna. Prylar, teknik, supernördiga fan sajter där folk faktiskt plågat gråhåriga bandmedlemmar med begäran om detaljer i ordningen på effektboxar och modell på stärkaren på just den eller den plattan från -74

Finns t.ex en amerikan som gett sig fan på att spela in hela "The Lamb" plattan i hemmastudion med exakt rätta soundet. Dvs lära sig lira alla instrument stämmor på "The Lamb", införskaffa så mycket av den riktig hårdvara han kan hitta, stålar verkar inte vara något problem. De grejer han inte hittar åker han runt och samplar av. Det bästa är att där finns en mängd information om vad som låter och varför det lät som det gjorde. Hursomhelst har jag en svag punkt för det där lite grumliga nära och varma soundet från vinylplattorna från 70 talet.
Men pianot ja, ta The Lamia originalet t.ex. Sunkigare piano sound är svårt att hitta. Ostämt, murrigt, ingen attack men fan vad sweeet det låter. Frågan jag ställde mig med Lamia covern var om och hur mycket jag skulle sunka ned den Bosendorfer flygeln jag har till Kontakt samplern. Det är en kompromiss på covern, ville ha lite av den atmosfär som finns på originalet men slippa peta i Cubase i timmar för att planka Banks sound så mycket det går. Den vandalism jag utsatt min samplade Bosendorfer för är att jag snedstämt ett antal toner över hela klaviaturet så att den inte låter så jäkla perfekt. Det är ofta ett problem med samplade intrument, de brukar vara alldeles för exakta. Perfekt och tråkigt. Precis det jag inte vill att det ska låta om de här gamla styckena.
prylporr