LÅTNAMN: Klagevisa över denna torra och kalla vår
ARTIST/GRUPP: morgonte/Cykeln
GENRE:
LÅTLÄNGD:
KOMPOSITÖR: Stefan Olsson
TEXT: Lars Wivallius
PRODUCENT:morgonte
EV. MEDVERKANDE:
INSPELNINGSÅR: 2013
FORMAT: mp3
Jag gillade Cykelns tonsättning av Vivallius vårvisa så bra att jag ville göra en egen version. Sen ställde Mr Bike himself upp med strängspel, vilket förhöjde stämningen betydligt jämfört med mina gitarrpluggar

.
Man kan väl säga att jag tar fasta på den härliga vårskildringen i min tolkning medan Cykelns påklädda version är mer klagande, det är trots allt en klagevisa.
Akkegitarrer spelas av Cykeln (utom en Applied Acoustics GS-1 som slank med), felan spelas av Band-in-a-box, resten spelar och sjunger jag. Blockflöjten och rösten är IRL, bas och mandolin är samplingar i Kontakt.
[mp3=200,20,0,center]https://dl.dropboxusercontent.com/u/4285103/Klagevisa%20morgonte.mp3[/mp3]
Klagevisa över denna torra och kalla vår
av Lars Wivallius
En torr och kall vår gör sommaren kort
och vintrens föda fördriver.
Gud hjälpe, som rår, si våren går bort
och liten glädje oss giver.
Sol varma, förbarma!
Hos vädret torrt
nu kölden sommaren river.
Gott majeregn giv, lät dugga tätt ner,
lät varm dagg örterna fukta!
Oss torkan bortdriv, lät frostet ej mer
de späda blomsteren tukta!
Var nådig, var rådig!
För dem jag ber,
som Herran tjäna och frukta.
Lät himmelens port utvidga sin gång,
hjälp molnen högre uppstiga,
lät höra oss fort skön näktergals sång,
som kölden tvingar att tiga!
Lät sjunga de unga
med stämmor mång!
Lät barnen dansa och niga!
Lät dansa å rad folk, stora och små,
lät färla sommarens färlor!
På blomster och blad lät tillra och stå
de våta himmelska pärlor!
Lät kvittra, lät tittra
steglitsor små,
hos granna svenska sädsärlor!
Giv glädje och tröst, lät lärkjan ej dö,
lät leva sommarens svala!
Hugsvala vart bröst på Sveriges ö,
som nu mån sorgeligt tala!
Giv sommar, giv blommer,
giv gott grönt hö,
lät göken ropa och gala!
Ja, ljuvliga sol, tu fattig mans vän,
som titt sken ingom villt spara,
lys uppå vårt bol med sommar igen,
lät köld och torka bortfara!
Nu längta, nu trängta
kvinnor och män
att gå i solskinet klara.