Jag har aldrig haft ett "riktigt" jobb
Har varit musiker/låtskrivare/producent/artist i över 20 år nu. Bank i bordet.
En dag i januari i härrens år 1990 var jag på väg til skolan då mina ben tog mig inte dit, men til et repningslokal i närheten..
Jag gick inte mer på skolan, men börja spela och repa 8 timmar varje dag.
Den avgjörelsen jag tok som 17 åring är nogot av det jag är stoltast av i mitt liv.
Jag gav mig själv inget val.. Inga trygga "falla tilbaka på" alternativer..
Missforstå mig inte, jag har respekt för folk som väljer den vägen.
Samtidig har jag sett talent som övergår det mesta som det inte blir något av fordi dom väljer det trygga.. Lite trist är ju det..
Det har inte varit en enkel väg. Har bott på repningslokaler utan dusch, vart jag var tvungen att bada i en sjö i närheten.
Inte om vintern. självklart. Då lånade man duschen av vänner och föräldrar.
Ej har man fancy bilar eller hus. Barn har eller inte kommit på tal.
Jag bestämde mig tidligt för at kun gjöra musik jag gillar, så där rök nog chansen på att bli mångamiljonär
Här i "lilla" norden, så tror jag man måste förbereda sig på at gjöra olika saker innom musik för at överleva.
I USA o.l. så kan man leva av att bara vara jazzgitarist eller dobrospelara osv. fordi det är så stort och många artister.
Samtidig så är jag mycket glad för att jag har fått hållit på med olika sidor av branchen.. Man bredar ju ut sin horisont av det
Just nu så har jag det som jag vil ha det. Jag lever gott av musiken och jobbar varje dag i mitt studio eller på scenen.
Jag jobbar med helt okända til världskända artister. I fjor så spelade jag på tre Taylor Swift låtar
Det kjänns riktig för mig att ha dedikerat hela mitt liv til det här.
