Jag tror att denna diskussion beror på att det har etablerats någon slags norm baserat på kvantiserade trummor på burk. Sväng uppfattas som otajt, skönt häng som felspel och personligt och varierat uttryck som irriterande avvikelse från metronomen. Make a reality check säger jag.
I det första exemplet så antar jag att det är baskaggen som hänger, dröjer och tvekar något. Skönt häng skulle jag säga.
I den andra ringhörnan har vi ju exempel jag hört på radio med programmerade trummor och beats där man medvetet har gjort det överdrivet otajt i vissa passager eller för vissa effektslag. Det låter riktigt kasst i mina öron.
Där var mina ören...