Hej, fick nyss ett mail från SOM med denna debattartikel:
(ursäkta det kassa formatet på artikeln menhur klistrar man in en pdf fr. ett mail?)
DAGENS INDUSTRI · LÖRDAG 19 FEBRUARI 2011 FLER NYHETER PÅ: WWW.DI.SE · DITV
Redaktör:Ulf Thuland debatt@di.se Telefon 08-573 650 98
Varför lyssnar it-ministern
enbart på telekomlobbyn?
Förutsättningen för en konkurrenskraftig digital ekonomi är skydd mot intrång,
kränkningar och cyberbrott. Men it-ministern prioriterar bredband och uppkopplings -
hastigheter framför upphovsrätten. Om kulturellt innehåll inte är en del av den digitala
ekonomin, vad är det då, frågar representanter för innehållsproducenterna.
It-minister Anna-Karin Hatt låter telekomindustrin sätta agendan och begränsar it-politiken till
frågor om infrastruktur och teknikanvändning. Vår tids stora frågor om demokrati, makt, mänskliga
rättigheter och rättssäkerhet som digitaliseringen väcker lämnas därhän.
En självständig it-politik kräver att ministern lyssnar på fler än telekom - aktörerna.
”Sverige ska ha världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi” uttalade it-minister Anna-Karin Hatt i sitt första officiella tal, på Internetdagarna 2010.
Det var en god vision som väckte hopp om en kursändring bort från vår alltmer omoderna it-politik.
Ända sedan den första it-propositionen lades 2000 har utbyggnad av fiberkablar
varit det genomgående målet, trots att det redan då talades om tillit, tillgänglighet
och användbarhet.
I dag, ett decennium senare, handlar it-frågorna om så mycket mer, som att upprätta en fungerande rättsordning på internet och att skapa förutsättningar för jobb och företagande
i helt nya typer av digitala tjänsteverksamheter.
Grundförutsättningar för att skapa en konkurrenskraftig digital ekonomi är skydd mot digitala intrång, kränkningar och cyberbrott. Alla dessa frågor omnämns också i EUkommissionens
digitala agenda som ska ligga till grund för arbetet med vår egen nationella agenda.
I Sverige har dock de övergripande och långsiktiga frågorna helt förbisetts.
It-ministern har dessutom valt att peka ut just det som ska säkra tillväxt och välstånd i den digitala ekonomin – de immateriella rättigheterna – som hinder i utvecklingen.
Det framgår av det ambitionstal som ministern höll vid ett seminarium i EU-parlamentet den 25 januari.
Myndighetsreglering och upphovsmännens rättigheter beskriver hon som något som står i vägen för ökad efterfrågan på bredband och uppkopplings-hastigheter, det vill säga internetleverantörernas affärsintressen.
Denna typ av retorik går stick i stäv med EU-kommissionens uttalade princip att rättighetsskydd är en förutsättning för den digitala inre marknaden, kulturell mångfald och Europas
konkurrenskraft.
Man kan också fråga sig varför Anna-Karin Hatt i detta sammanhang inte ens nämner den upphovsrättsutredning som pågår, och som lämnar sitt slutbetänkande till hennes egen
regering senare i år i syfte att klargöra just de frågor som it-ministern tar upp.
Visst kan det finnas skäl att se över hur reglerna bör utformas. Men det är
inte anledning att utmåla upphovsrätten som ett hinder för den digitala utvecklingen.
Att det ens behöver påpekas är ett fattigdomsbevis för den svenska
debatten. Digitala innehållstjänster för nyheter, böcker, filmer, musik, dataspel,
programvara och tv sysselsatte enligt en branschundersökning 11 000
personer i Sverige 2009 och uppskattas med rätt förutsättningar kunna
skapa ytterligare 10 000 jobb fram till 2012. Om kulturellt innehåll inte är en
del av den digitala ekonomin, vad är det då?
Framväxten av en konkurrenskraftig digital ekonomi kräver en fungerande infrastruktur, men också sunda konkurrensförutsättningar. Anna-Karin Hatt har hittills undvikit att agera
i frågor som går emot telekomaktörernas intressen, men som är av största vikt för nätentreprenörer och innehållsproducenter.
Det är hög tid för en it-politik med det gemensamma bästa för ögonen.
Peter Bergh
Svensk programvaruindustri
Jan Bernhardsson
Biografägareförbundet
Eva Bonnier
Svenska förläggareföreningen
Eric Broberg
Sveriges filmuthyrareförening
Anne Brügge
Minerva, fackförfattarsektionen
i Sveriges författarförbund
Mats Caneman
Sveriges videodistributörers förening
Monica Ekmark
Svenska musikförläggareföreningen
Johan Mannerhill
Dataspelsbranschen
Maria Molin Ljunggren
International Federation
of the Phonographic Industry
Jonas Sjöström
Svenska oberoende musikproducenter
Mats Söderlund
Sveriges författarförbund
Gerre Versteegh
Swedish online video
Rickard Vinde
Svenska läromedel
