Tjou allihoppa!
Tackar för alla goda ord jag fått här, men trots allt e det nog Henrik som ska få bära fjädern i hatten. Det att jag ett antal ggr fastnat för hans låtar ligger ju i hans personliga sätt att uppföra melodiska alster, med bara sin sång och enkla rytmer mot matbordet har åtminstone lyckats fånga mitt intresse många ggr. Första lyssningen känns ofta monoton och förvirrande men tillika väcker den nyfikenheten hos mig att lyssna en gång till... och ännu en ... osv. och alltid hittar jag nåt nytt, om inte i meloditolkning så senast när texten ska fram... en härlig svemmelska som berättar om... just det, det du själv vill höra.
Här på KR har vi tillgång till flera speciella och mycket personliga artister som hittat sina egna stigar att gånga fram på och Henrik hör definitivt till en av dom. En tilläggskrydda i dagens musikvärld som åtminståne jag har lärt mig att uppskatta, han gör sin grej med själ o hjärta.
Vi har aldrig kommit överens om collab, jag har bara inte kunnat låta bli att hämta min lilla del. På samma gång betyder det ju att grundlåten får en ny karaktär som kanske avviker helt från vad Henrik tänkt sig, men trots allt är det just den snygga grunideén som jag gillar.
Hoppas att du snart igen slänger upp nya musikaliska tankar, och då vore det kanske vara på sin plats att genast säga till... LYSSNA, SE, MEN INTE RÖRA!
Bra jobbat Henrik!
h. johan
