Det är den troligen sista versionen av den här vårvisan.
Nu är det höst men hitta gärna några fel så den blir klar till april istället

. Annica B (mezzo) sjunger den bästa tolkningen hittills av denna (melodin är bara sjungbar av proffs och operasångare har jag insett till slut och proffs är verkligen vad Annica är), Elena B spelar fiol i kontrapunktpartiet (piano + violin) och det är ett grymt parti (min bästa stund i visgenren), Text av Cykeln och kompositionen är min. Och min LASS-cello låter bättre (eller adekvat) jämfört med de försök som gjorts med riktig cellist.
JAg är nöjd, nu efter tredje år.
Såga på
Per
---- Gamla skriverier:
Det är vårljuset ANNO DOMINI 2013. Samma kompositör bakom alltihop, dvs jag
Jag gick tillbax till ett arr med piano (jag), violin (Elena), text (Cykeln), sång (Karisma) och än så länge en synthcello (jag) tills Hans lägger cellospåret.
Alla tankar och + och - i mix och arr är välkomna.
Asti är tyvärr inte med på den här mixen, men tack för att du ändå satte ihop ett gitarrkomp trots (du hade rätt i) att pianokomp låter bättre.
Det finns ett instrumentalt kontrapunktiskt interludium i denna mellan fiol, cello och piano som inte är färdigfilat. Men det låter inte falskt så det är funktionsdugilig tycker jag!
Vad tycker ni! Gimme a chainsaw or a new DAW!


Per
---------------------
Gamla versionens skriverier:
Tack för tankar. Har försökt ömsom dra ner gitarren relativt Annica och ömsom eq:a de frekvenspartier som krockar i mina öron. Bättre?

-----------
Det här är sången med gitarr (Asti) och sång (Karisma) och inget annat. Lägger upp den för tankar på mix och sång/gitarr innan jag får för mig att kanske lägga nån cello här. Elenas fiol är i annan tonart och får väl be henne spela om när hon är i Sverige nästa gång. Vill inte ersätta hennes känsligt lagda fiol med en synt-dito.
Tankar mottages tacksamt på arret som det är nu.
Stefans text:
Vårljus
Stefan Olsson, mars 2010
Nu ljuset har smugit, tidigt och sprött
Och öppnat både dal och min frusna famn
Snart sjunger fåglarna, dofterna kliver (så varsamt) fram
För våren ska brista fram
Sorgen ska byta namn
Om kvällen gör kylan ett återbesök
Och stryker hus och väg, lägger hårda spår
Men ljuset är kommet som genom alla år
Snart spricker det ut i vår
Man hör hur som tiden går
Än är drivan hård
Än går jag på frusen gård
Marken längtar ut
ur frostiga nätters grepp
Kom ut vackra vän
Säg att du vill
Säg att du vill mig än
Då blir det vår igen
Jag längtar till takdropp och knoppande björk
och blommor som smyger längs vägens (gröna) ren
jag sjunger med ärlan som kvittrar på savad gren
Sitter på solvarm sten
Vinden är ljum och len
Än är drivan hård
Än går jag på frusen gård
Marken längtar ut
Ut ur frostiga nätters grepp
Kom ut vackra vän
Säg att du vill
Säg att du vill mig än
Då blir det vår i mej