Ännu en stenålderslåt i countrytappning. Den här har jag delvis brötat till med distade gitarrstämmor.
Premiär för mina nya basgrejer, dvs ny orginal Fendermick på min P-bas-kopia plus ljudet från min lilla LINE 6 LD15 combo, blev väldigt nöjd med den. Basljudet ligger iofs lite i bakgrunden på denna låt där sången ska vara mest framträdande.
Vore tacksam för allehanda sågningar av ljud, sång och lir. Detta sk alster har inte mastrats alls, det kanske vore värt att göra det. I mina lurar låter det ganska bra. Har krånglat som f-n för att hitta en cd-ripper som klarar av 320 kbps, har noterat att somliga har 128 kbps max, och att det sabbar wavljudet bra nog. Det här är alltså 320 kbps.
Anledningen att jag spelar in sånt här gammalt pensionärsmaterial är att jag hoppas kunna få en anställning inom ett studieförbund och jobba med musik, delvis den här stilen, jag spelar redan sånt här varje dag på servicehus, då med enbart akustisk gitarr, munspel på ställning och min rossliga röst, ingen mikrofon alls. Och det är faktiskt det bästa jobb jag haft nån gång, och då har jag gjort allt möjligt sen jag började jobba 40 år sen. Och jag har alltid vid sidan om såna band som The Who, Hendrix, alla bluesnegrerna osv gillat sångare som tex Gösta Snoddas och Harry Brandelius. Har haft som en liten dröm att kunna sjunga på ett liknande sätt. Fast det mäktar jag inte tyvärr... Men det är kul ändå. Och pensionärerna tycker det är skitbra, särskilt de svårt dementa! De är den bästa publiken...
