Tack Eko och eq för era tankar om texten!
Eko den kanske verkar flummig - har inte alls tänkt på det - för mej är den mycket enkel och klar - kanske en av de minst flummiga jag skrivit! Kanske den ändå tarvar sin förklaring.
Så här kommer lite om bakgrunden till den.
Den har en underrubrik som är -
Höstmorgon på Ffreculåzås.
Ffreculåzås är det gamla namnet på nuvarande Fryksås – den stora fäboden som ligger högt på ett berg med Orsasjön långt under sig – med en mångmila utsikt ut mot Siljan.
Texten handlar om en höstmorgon när jag vaknar däruppe efter en riktig fest i glada och goda vänners lag i en av fäbostugorna. Jag kommer ut ur stugan, där jag sovit i en tarrsäng från 1700-talet och det är strålande klart med höstens alla färger långt ut över nejderna mot Orsa och Våmhus. Jag har ätit gott, jag har druckit något, jag har sjungit och spelat och nu ska jag ner till Ulla och få nykokt björkvedskaffe och nybakt bröd. Luften är kylig och klar och skogsrået dröjer sig kvar
Då känner jag att det finns fan inget som tar mej idag!
Så enkelt och vardagsnära var det!
