Kul tråd som jag följt med intresse.
Håller med lite om Clapton avseende sången,tycker INTE att han sjunger blues med feeling.
Annars kan jag med det mesta nu förtiden.Jazz,den avancerade ormen,ursäkta formen skall det vara - stod väl inte så högt i kurs innan KR:s bildande.Wernborg har öppnat mina öron för den typen av jazz som han lirar mellan varven,det svänger och går att förstå.
Mina stora akilleshäl är dock:
Dansbands musik,alltså jag får utslag över hela kroppen.Förlåt Perra/Markus,jag gillar dina låtar.
Men för det mesta så är det usla smörsångare som med ett glättigt flin försöker sälja in sitt budskap till hågade spekulanter.På mina breddgrader så kör P4:a dansbands musik så till den milda grad att jag funderat på att slänga ut radion genom fönstret.Nog om det.
Lite OT då men som ändå knyter ihop säcken på någe vis:
Fick ett gig i Kalix/folketshus med bandet(The blues mates)runt 2003 tror jag det var.Lokalen låg i källaren och var rätt stor cirkus 5-600 pers.På över våningen spelade ett dansband,ett STORT band med erkänd sångerska.Vi fick 5000:- för giget plus resan.Dansbandet fick väl 10-20 ggr så mycket plus flera lådor med bärs i logen!
I våran var det tomt
,dock snodde vi bärs av dom i pauserna så det jämnade ut sig
Vars var folket då tror ni? Givet i källaren där vi lirade,absolut knökfullt,så det blev en liten revansch på dansbands maffian.Jag glömmer inte minen på dansbands lirarna när dom kom ned för att lyssna på oss i en paus,det var rätt glest på övervåningen.
Den typen av erfarenheter tunnar ju inte direkt ut min aversion till dylik musik..
Hoppas jag inte sårat nån nu..
Mike
