Jag tycker sånt här är svårt att kommentera. Lite lösryckta teman som inte är orkestrerade eller klara. Visst det finns några vackra harmonier, men inte så mycket mer. Vad är den bakomliggande idén? Vad vill du uttrycka, eller leker du bara?
Jag skrev en symfoni i fem satser för några år sedan. Det tog ett halvår och var riktigt jobbigt. Ändå var det inte så bra.
Det känns liksom tilltalande med de där orkesterlpuggarna för det låter fett, nästan hur man än spelar, men om det blir bra i slutändan är svårt att säga.
Själv hade jag stor glädje av en bok i orkestrering som jag läste då, Walter Piston: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0393097404&r=1
Musikteori kan vara förfärligt tråkigt, men ibland är det nyttigt att känna till grunderna.
Ser fram emot att höra mer när du fått ordning på styckena.
