Otroligt bra, och skönt annorlunda.
Älskar introt och det luftiga Jefferson Airplane-liknande akustiklandskapet som målas upp - "oj proffsklass" hinner man tänka. När så sången kommer in låter det inte riktigt lika bra om ljudet, lite burkigt med för mycket av rummets egen klang, och möjligen en inte alltför högklassig mick? Texten är bra och gripande, även om jag tycker det är för mycket Wiehe om sångstilen (inte bara dialekten)för att det skall låta riktigt eget.
Låten växer, har oväntade passager, och blir riktigt fin när stråkarna kommer in. Låter riktigt naturligt om detta, man hör nästan taglet damma från stråkarna.
Tycker att låten får punktering i slutpartiet, trummorna har inget klös, bara Ez, digitaldist som sprakar och för många upprepningar. Just nu känns inte låten färdig, om sista delen skall hålla lika hög klass som början!