Album man inte får bomma

[Hellpig]

Det fanns en liknande tråd på Studios forum men nu är det fan ta mig dags att KR får en egen - ett så bra forum får inte vara utan en sådan här tråd.

 

Nåja. Tanken är att man gör en minirecension av musikalbum som man anser att man bara inte får missa eller som man åtminstone bör ha gett en chans. Jag sätter inga gränser för antal... det är upp till var o en hur man vill göra. Jag länkar inte in några bilder för det är rätt överflödigt. Jag räknar iskallt med att du på något sätt skaffar hem albumet o då kan du kika på omslaget medan du njuter av musiken...

Några startisar från mig då:

KISS - Destroyer (1976)
Albumet som fick mig att bli intresserad av musik på allvar. Jag tycker att det står sig bra än idag, både vad det gäller låtar och sound. Bob Ezrin lyfte KISS till nya höjder och ibland önskar jag att hans vision vad det gäller bandet har fortsatt i ett kontinuerligt samarbete. Det gjorde iofs också men flera år senare o det blev resultatet "The elder" men det är en annan historia. Nio år gammal tyckte jag att det var ett coolt omslag men fattade inte att det var bandet som frontades på omslaget... jättecoolt när jag fick se en bild på dem några veckor senare (i Poster så klart!).

Soundgarden - Bad Motor Finger (1991)
Jag tror att detta var albumet som kom som ett räddande ljud efter ett åttiotal som jag musikaliskt (på den tiden) förkastat totalt. Ja... jag lyssnade bara på KISS, Black Sabbath, AC/DC, Led Zeppelin etc under hela 80-talet, tyckte att det mesta av musiken som kom ut var rena skiten med några få undantag. Men så kom denna skiva i min väg på någon fest och det var rock'n'roll igen. Den lite skramliga och disharmoniska musiken med Cornells helt otroliga sånginsats... knockar mig fortfarande i dessa dagar ibland. Spelas högt.

Ministry - Psalm 69: The Way to Succeed and the Way to Suck Eggs / ΚΕΦΑΛΗΞΘ (1992)
Samma veva som ovanstående och samma effekt på mig, ungefär. Repetativt och hårt - det enda albumet med Ministry som jag gått igång på.

Led Zeppelin - IV (1971)
Så skönt och så sjuttiotal. Det finns inte en dålig låt på det här albumet men Stairway to heaven är kanske lite uttjatad.

Sparks - Indiscreet (1975)
Tja... Bröderna Mael är grymma, arrangemang, musik och texter - helt galet och helt underbart. Inte för alla men man bör ha gett dem en chans i alla fall. Det är detta albumet eller "Propaganda" som gäller, enligt min mening i alla fall.

[Puzzlät]

Här är några album som man inte får bomma:

Europe - The final countdown (1986)
Sista albumet med innan återföreningen med John Norum så gitarrist. Innehåller låtar som Carrie, Rock the Night och Cherokee. Och inte minst megahiten The final countdown. Dock inte den bästa låten på skivan enligt mig.

Roxette - Joyride (1991)
Ett helt suveränt album, helt klart det bästa som Roxette gjort hittills. Här är det gitarrerna som dominerar. Jonas Isacssons gitarrspel är lysande. Marie Fredriksson sånginsats på Perfect day ät helt otroligt bra. Förutom USA 1:an Joyride så finns suveräna låtar som Knocking on every door och Remember you.

Tom Petty & The Heartbreakers - Into great wide open (1991)
En fantastisk skiva av herr Petty.

Per Gessle - The world according to Gessle (1997)
Per Gessles första soloalbum på engelska. Power pop när den är som bäst!

[Dividend]

Jarre - Oxygene
Hur får man minimalistiska melodier och ljudeffekter att bli stor konst? Lyssna på tidigare Jarre! "Equinoxe" är lika bra...


Morbid Angel - Blessed Are the Sick
Jomenvisst! Sjukaste gitarrsolona (Trey (född med tjejnamnet Emanuelle) tog LSD när han uppfann dem säger han) och myskotexterna i världen på denna monumentala death-skiva (vissa nämner deras första, den kommer inte ens i närheten!) Grymmaste riffen i världen på låtar som titelspåret och Thy kingdom come... Anses lite bortkommet av de som inte förstår den

Händel - Wasser und FeuerWerk-musik (Vatten och fyrverkeri-musik, och nåt snarlikt på engelska)
Med slagdängor som stycket "Hornpipe" (på engelska) med catchy motif som upprepas ett antal gånger i olika kombinationer. Oöverträffat tidigare och efter.

Händel - Messias
Innehåller schlagern "Hallelujah" bl a

Var händel the man? Then who was king?

Elvis - vilken skiva som helst innan han dog

[flabb]

Jisses, finns ju många album... 
Dessutom är det ju ganska individuellt, fast Hellpig har bra smak och ni andra med bitvis..

Låt se, några axplock:

Status Quo - Live! (http://sv.wikipedia.org/wiki/Live_(Status_Quo)),
en av mina första platto, gick om och om igen när jag var 12 - tycker fortfarande den är bra med
gött liveljud och sväng, fast lyssnar givetvis inte så ofta, mer att man spelar med som 3:e gura då

AC & DC - Let there be rock (http://en.wikipedia.org/wiki/Let_There_Be_Rock_%28International_album%29),
en anna platta som gick mycket som 13-åring, sen var det Highway to hell-plattan, de andra skivorna har man skaffat på senare år

Sex Pistols - Never mind the .. (http://en.wikipedia.org/wiki/Never_Mind_the_Bollocks%2C_Here%27s_the_Sex_Pistols),
en av de första fyllorna till med denna plattan snurrandes på partyn, och Blondie, och Plastic Bertrand osv

Tja vad mer..

Judas Priest - British Steel (http://en.wikipedia.org/wiki/British_Steel_%28album%29), höjdarplatta med många tunga goa tracks med metallguden på sång.

Joe Satriani - Surfing with the alien (http://en.wikipedia.org/wiki/Surfing_with_the_Alien), så upptäckte man 'gitarrbögmusik',
var på ett kafe i väst-Berlin och var tvungen fråga vad sjutton de spelade.

Så till nåt helt annat:

Staffan Hellstrand - Regn (http://sv.wikipedia.org/wiki/Regn_%28musikalbum%29) min personliga sommarfavoritplatta, fast "lilla fågel blå" är inte favoritlåten, "stackars, stackars mig" tror jag

Uj finns massor mer plattor, för att ta lite 'modernare' plattor:

Mars Volta - De-Loused in the Comatorium (http://en.wikipedia.org/wiki/De-Loused_in_the_Comatorium), wow vilken skön störig musik, bara tvungen att digga

Hellacopters - By the grace of god (http://en.wikipedia.org/wiki/By_the_Grace_of_God_%28album%29), tja vet inte, många goa låtar

2 i en smäll: Audioslave - Audioslave ("Kris-Cornell" i högforum), nästan lika bra som Soundgarden - Superunknown, konstigt nog har jag i min itunes gett betyg 5 för "superunknown" och bara 4 för "black hole sun" 

Tillbakaflashar:

Stranglers - tja "Rattus Norvegicus" eller nån av de andra 3 första, tja vad skall man säga, bara bra helt enkelt

Steve Ray Vaughan, Texas Flood (http://en.wikipedia.org/wiki/Texas_Flood), skall du bara köpa en platta med en riktig bluesgitarrist, köp denna

Nä nu orkar jag inte mer, kommer kanske tillbaka och hemsöker tråden med fler inlägg

[Vallhagen]

Äntligen den där VIKTIGA tråden!

Det blir lite spontant utan inbördes rangordning. Fan, det finns ju hur mycket som helst... , men man kan ju fylla på mer...

***

Judas Priest: Unleashed In The East. Liveskiva från 1979. Köper man japanpressen så heter den "Priest in the east" och innehåller bonuslåtar. Förmodligen den skivan som jag skulle ta med till den där öde ön ni vet.

Iron Maiden: The Number Of The Beast. Det ÄR denna skiva som ÄR och DEFINIERAR världens bästa järnjungfru; även om Powerslave egentligen är den bästa skivan.

Iron Maiden: Powerslave. (se ovan)

KSMB: Rika Barn Leka Bäst. Absolut underbar energiladdad positivism i punkform. Sveriges genom tiderna bästa band, och detta är den bästa skivan. (Nyss släppte MNW en serie "klassiker"-CD till midprice. Köper man den så får man hela BRLB + resten av KSMBs produktion. Köp!)

Ebba Grön: Kärlek Och Uppror. Sveriges näst bästa - men viktigaste - band genom tiderna. Jag hade inte lirat musik om det inte vore för denna skiva. Tack Thåström, för allt.

Warrior Soul: Salutations From The Ghetto Nation. På deras myspacesida återges en recension; delar av den: "IT DOESN'T matter how good your band is, it wont be as good as warrior soul". Och det är så sant. Jag minns när jag jag först hörde den nyutgivna "Bleach" med nåt gäng som hette Nirvana. Nja tänkte jag. Lite som Warrior Soul, men inte ens nära i kvalite... Varför Warrior Soul aldrig blev störst förstår jag inte, men ibland så blir kanske timingen fel. De bodde i New York och inte Seattle. Backkatalogen finns nyutgiven.

Faith No More: Angel Dust. Mike Patton är vår tids största musikaliska geni om ni frågar mig, och här är han i en klockren miljö. Allt med FNM är otroligt bra, och kanske sticker denna skiva ut som The Classic one.

Dalbello: Whomanfoursays. Tidigt åttital, lilla Lisa har ett par år (och skivor) bakom sig som nånsorts kanadensisk Bert Karlssonprodukt... typ Anna Book / Pernilla Wahlgren,  när hon plötsligt skiter i allt blaj, går sin egen väg och låser in sig med Mick Ronson i en studio full med dåtidens häftigaste musikmaskiner (Hette det Prophet 5?) som varken hon eller Mick hajjade nånting av. De blundade, kände sig fram, och ut kom det mest spännande som hänt sedan ... Peter Gabriels glansdagar. Dessutom är hon (JA!) världens bästa sångerska. Hon har ett fan som heter Alanis Morrisette som nåt 10tal år senare gjorde en liknande resa.

Saigon Kick: ST. Precis när 80tal blev 90tal, lite post-guns'n'roses, så kom det mycket bra musik. Ett tag var Saigon Kick allra bäst. Grabbarna lirar hårdrock, men vill vara lite David Bowie, och det blev bra!

Kings X: Dogman. Samma era (tidigt 90tal). Svårt att välja den bästa skivan, jag har åtta och det finns fler. De tog mig med storm, när debuten (som heter Out Of The Silent Planet) kom, så hade jag aldrig hört nåt liknande; Jättelångsamt, tyngre än black sabbath och "svart" bluesig skönsång i stämmor. Mumma.

Life Sex & Death: The Silent Majority. Nånsorts onehitwonder i den skitigare rockvärlden. G'n'R fast på riktigt. Låtar som "Jawohl Asshole" och "Fuckin Shit Ass" gör det hela oemotståndligt.

Eva Dahlgren: Fria Världen 1.989. Eva var bäst. När hon sjunger om döden så finns inte en svartmetallare i världen som kommer i närheten.

Lars Winnerbäck: Daugava. Jag antar att den här killen inte behöver nån presentation. Denna skiva är - mina vänner - till största delen inget annat än ett sant mästerverk.

The Sweet: Fanny Adams. Varför pratar alla om Queen och Beatles men inte Sweet???????? Svårt att säga vilken platta som är Sweets bästa, men FA är definitivt en av dem.


***

Nog så, så länge. Men jag tror jag återkommer med mer Jag har ju inte nämnt Devin Townsend, Megadeth, Dio, Haunted, NiN, Stefan Sundström, AC/DC, Jon Anderson, Jethro Tull, Yes, Sex Pistols, Cockney Rejects, Dia Psalma, DAD, Aerosmith, Marillion, Pink Floyd osvosvosvosv .............

tjing
Bengan

[MaxB]

Yes - Close to the edge
Underbart musikaliska ekvilibrister i sitt "studioesse"

Genesis - The Lamb Lies Down On Broadway
Underbart musikaliska ekvilibrister och fina mellotronljud

[Emulator]

måste ju då skriva lite uppenbara:

Depeche Mode: Violator - syntens mest renodlade platta.

Depeche Mode: Songs of faith and devotion, nog bästa produktionen jag någonsin hört...

Recoil: Unsound methods - ojojoj.

Recoil: Liquid. mörkaste av det mörka

Recoil: SubHuman. technoblues av bästa sort.

Metallica: black album. monstertung


återkommer

[david.roennlund]

återkommer

[Hellpig]

Många bra tips redan... det blir att utöka albumsamlingen, det märker jag. Här kommer några till från mig:

Thåström - Explodera mig 2000
Industriell hård rock på svenska - mig veterligen den enda person lyckats med det. Bara en sådan sak som Miss Huddinge -72;
"Åh, jag kom som en flicka gick som en dam
Älskad av alla som jag sög av"
...älskvärt värre.

Black Sabbath - Sabbath Bloody Sabbath
Så skönt tunggung från 70-talet. Den platta med Sabbath som jag lyssnat mest på och jag lyssnat mycket, på alla deras album!

Judas Priest - Screaming for Vengance
Ett av de få metalalbumen från 80-talet som jag lyssnade på, grymt gitarrspel och bra låtar med Halford i toppform.

AC/DC - Back in Black
Så bra, det här tröttnar jag aldrig på - alla låtar är bra och produktionen klanderfri. Jonsons bästa platta sångmässigt om jag får säga det själv. Jag tycker att uppföljaren (For those about to rock...) är bra också men sedan gick det utför tyvärr.

Vildsvin - Till Eder Tjänst
Svensk rock... inte så ihågkomna som jag tycker att de borde vara. Bra texter med inslag av humor och en grym gitarrist, lite underskattad tycker jag. Jag tror de släppte tre album och alla är bra faktiskt. Såg dem live i Hässleholm när vi lirade där för 10-12 år sedan och de var ännu bättre live faktiskt.

Screw - ?
En avspinnare från Ministry - ryktades det om på den tiden det begav sig (början av 90-talet) men vem i bandet som kom från Ministry och hur det låg till fick jag aldrig veta. Hade ett par album med dem som var bra men de försvann på vägen och sedan dess har jag inte sett dem någonstans tyvärr! Industiellt och ganska hårt.

Iron Maiden - Killers
Vallhagen var inne på att "The number" är deras topplatta men jag håller Killers högre - råare produktion och jag tycker fortfarande att Paul Dianno slår Dickinson på fingrarna (med en järnstång!). Sörjer fortfarande att jag bommade honom när han var på besök här i Växjö för 6-7 år sedan.

Metallica - Kill'em all
...innan de kommersiella krafterna fick dem i sitt grepp.

The Cult - Electric
Popband som växlade om totalt och rätt var det var släppte en 70-talsinspirerad hårdrocksplatta mitt under brinnande 80-tal. De blev husgudar i vårt läger på den tiden...

ELP - Brain Salad Surgery
Proggresivt och bra. Kanske lite svårlyssnat men det är bra. Fatta det.

Roky Erickson - I think of demons
Sjuka låtar från sjuk man. Two-headed Dog är fortfarande en favorit...

Peter Frampton - Comes Alive!
Bra liveskiva med en juste gitarrist.

KISS - Alive!
Det spelar ingen roll hur mycket som fixades i studion innan detta släpptes som ett livealbum - det är ändå det bästa livealbum jag har hört. Om inte annat så är det så här man vill att det skall låta live...

[Emulator]

Imperiet - tiggarens tal. riktigt underskattad skiva..bra instrumentinsatser, känsla utöver det vanliga, och riktigt bra produktion

dive - dive. Kanske bästa svenska electronica/alternativ-plattan jag vet. underbart egen musik.

[Markus Broberg]

Dinosaur Jr Without A Sound-1994.
Med låten Feel the Pain fångade dom mitt hjärta och klassiker som "Get me" mfl är ju oförglömliga. Gitarrmangel på högsta nivå.

K's Choice Grymma låtar helt enkelt.

Van Morrison Allt gammalt med den här mannen är ju såååå gudomligt, Live är han Kung:)

Gin Blossoms, Allt...Suck så bra.

Better than ezra, Ännu bättre

[cykeln]

Bra initiativ där - sånt här kan man aldrig få för mycket av
Det finns ju förstås grader av det goda - alltså magnituden av smakupplevelsen
"Album man inte får bomma" uppfattar jag som en hög grad men inte den allra högsta
Något högre upp finns ex
Album som förändrade mitt liv eller min syn på musik
De 10-20 absolut bästa albumen
De album jag lyssnat mest på
Album som efter 20 år fortfarande är en favorit på skivtallriken
....
Ursäkta och för att komma till saken så finns det ju rätt många på denna nivå
Ta bara Dylan - här finns ju ett antal album man inte får bomma - för att bara nämna några från början
Blonde on Blonde - 1966
Highway 61 Revisited - 1965
Bringing It All Back Home - 1965
och så kan man fortsätta både med honom och ett antal artister som Beatles, Kinks ....
Men dessa är ju rätt uppenbara och svåra att bomma

Därför en som kanske inte är så uppenbar

Incridble string band - The 5000 Spirits or the Layers of the Onion från 1967
Detta var en slags folkmusikens Sgt Peppar som jag levde med den sommaren
Låtar som Chinese White, No Sleep Blues, Painting Box, The Mad Hatter's Song, First Girl I Loved, You Know What You Could Be, My Name Is Death,  Gently Tender (dvs nästan alla på albumet)   blåste iväg mitt huvud och är fortfarande härliga att lyssna på och sjunga med i.
Omslaget som för mej är en del av en album-upplevelse var perfekt för det året och lyser fortfarande.
So don´t bomma that one. Ni kanske inte gillar den men ni bör känna till den - en då omvälvande LP.

Här kan man ju återkomma ett antal gånger   
   

[equality]

The Beatles - Abbey Road Värdig farewell-platta från världens bästa popgrupp genom tiderna.

Zamla Mammaz Manna - Schlagerns Mystik Lekfull och bred platta från den tiden då även omslagen kunde vara mästerverk.

Ola Magnell - Höstkänning Inspelad i USA med instrumentalstorheter från Allman Brothers Band. Klassiker som Vällingklockan och Höstkänning är med.

Bob Dylan - Highway 61 revisited Dylan på kulmen av sin kreativitet. Surrealistiska bilder med Fellinisk frenesi mot den kanske mest turbulenta USA-bakgrunden sedan inbördeskriget. Bara gitarrliret på Desolation Row är värd en femspaltare. Trodde det var Mike Bloomfield som spelade men enligt Wikipedia är det Charlie McCoy...

Tom Waits - Rain Dogs "Finest portrait of the tragic kingdom of the streets", enligt Rolling Stone. Ytterligare en kompromisslös milstolpe som inte liknar något annat. Måste upplevas. Även omslagsfotot av den svenske fotografen Anders Petersen från Café Lehmitz, Reeperbahn i Hamburg är sällsynt välfunnet. 

The Beach Boys - Pet Sounds  Om Bach spelade fyrhänt med Gud måste Brian Wilson ha spelat bas med den samme. God Only Knows skulle man kunna säga...

Joni Mitchell - Blue Det första "confessional song album" som kom att påverka låtskrivare och säkert författare till denna dag.   

[Hellpig]

Bra initiativ där - sånt här kan man aldrig få för mycket av
Det finns ju förstås grader av det goda - alltså magnituden av smakupplevelsen
"Album man inte får bomma" uppfattar jag som en hög grad men inte den allra högsta
Något högre upp finns ex
Album som förändrade mitt liv eller min syn på musik

Jo, precis men det var just därför jag skrev att jag inte satte upp några begränsningar... menar inte att vara besservissrig - bara påpekar det. Lägger till ett som faktiskt förändrade mitt liv på flera olika sätt:

Pink Floyd - The Wall
Enligt min mening det bästa konceptalbumet någonsin. Kanske det enda som är riktigt bra... Jag tycker att man skall lyssna på hela albumet, inte de enskilda låtarna. Jag är fortfarande avundsjuk på min svåger som faktiskt såg original The Wall-turnén. Värt att notera och lite kul (jag upptäckte aldrig detta själv när jag lyssnade som mest på The Wall - man får tacka Internet för informationen) är att hela albumet går runt. I slutet av skivan säger någon "Isn't this where..." och i början inleds den med "...we came in?". Rysligt bra!

[SvartSaft]

Gör väl ett försök jag med dårå... 

Entombed - Wolverine blues: Rakt på sak, grymma riff och makalös produktion som håller än idag.

Carcass - Heartwork: Rakt på sak, grymma riff och makalös produktion som håller än idag. Återigen! :-)

Machinehead - Burn my eyes: Osannolikt uppkäftig skiva, men massor av bra låtar.

Metallica - ...and justice for all: Trots lite bristfällig produktion en underbar skiva med enbart underbara låtar.

Slayer - Seasons in the abyss: Gillar den här skivan långt mer än Reign in blood. Tycker den har bättre låtar.

Samael - Ceremony of opposites: Sista skivan innan dom gick över till trummaskin och mer lättillgängliga låtar. Ondeskefullt grym!

[Dividend]

En till som jag glömde ovan. Nån får ju ta upp de riktiga mästerverken 

Wagner - Der Ring des Nibelungen
Västerländska civilisationens kulturella höjdpunkt, enligt de som förstår opera Inklusive mig..
Ett "Allkunstwerk", där Handlingens symbolism och den mäktiga musiken, står i kontrast med de ytliga handlingarna (som dock kan vara roande) i vissa av Puccinis och Mozarts operor.
Sista operan i tetralogin heter Ragnarök (Götterdämmerung), där gudarna går under, och människorna (i en tolkning) är de nya herrarna av världen.. Dessutom det jävligaste incestuösa verk som nånsin skapats Alla är släkt med alla...
Wagner var antisemit men det märks enbart i operan parsifal (som jag hört men inte läst librettot till, så jag kan ha fel)
Tar 14-16 timmar att lyssna igenom alla fyra operorna.



F ö Svartsaft skivor är grymt bra, framförallt seasons som även har rätt intelligenta texter jämfört med Reign in blood!

[Memphis]

Mina 2 cent:



Akustiskt/pop:

Norah Jones - Come Away With Me (Amerikansk singersongwriter, väldigt mysig jazzpop)
Simon and Garfunkel- Tales from New York (Legender)
Eva Cassidy - Wonderful world (Får säga samma, helt underbar musik)
Andy McKee - Art of Motion (Intrumentalt acke-gura, ruskigt skickligt men dock så vackert)
Jos'e Gonza'lez - Veneer (Stämningsfullt och härligt)

Rock/Hårdrock:

Freak Kitchen - Organic (Cool hårdrock, knäppa solon och humoristiska texter)
Tenacious D - (Så grymma!, en duo, skådespelaren Jack Black och Kyle Gass, rock och ack)
System Of A Down - Toxicity (Wow, tycker dom e sanslöst tunga och hårda, hårdrock)
InFlames - Come Clarity - (Göteborgarna, Hård hårdrock. )
Pillar- Were do we go from here  (Grammynominerad rock/punk från Oklahoma.)
Dream Theater- Scenes From A Memory  (Mina gamla idoler, avancerat, snabbt men också lugnt o vakert)
Dream theater- Awake (Ja, även detta är ruskigt bra)
Liquid tension - Experiment  (Ett måste för alla som gillar musik lik Dream theater  )

Punk:

Sum 41 - Chuck (Gudarna inom punkrock, haha, dom e sehr grymma iaf.)
Yellowcard - Ocean Avenue (Samma!, polyteism nu.. Punk med fiol! Asbra faktiskt)
Linkin Park - Minutes To Midnight (Väldigt bra album, punkrock-hipHop, skickliga)
Silverstein  - When broken is easily fixed (Hård punk med skriksång och vanlig, Like it)

Hip-Hop:

Fort Minor - We Major (Gammal medlem från Linkin park, duktig o bra låtar!)
John reuben - Professional Rapper (Känd rappare som e nice)
Eminem-The Marshal Mathers - (Tycker faktiskt Eminem har många bra låtar)

Filmmusik:

Hans Zimmer - The Holiday (Detta är mästerlig och vacker musik. Den store inom filmmusik, gjort till Gladiator, Pirates of carribian, Rainman, Kung fu panda mfl. )
John Powell - Bourne Supremacy (Inte otrolig men dock väldigt bra, stämningsfullt och spännande)
Soundtrack - Tarzan - (Phil Collins, en av mina idoler som kompositörer, otroligt bra)

Övrigt:

Trio Toykeat - Kudos (Kul och galen jazz-experimental-trio)
The Celtic Circle Vol.1 - 2003 (Mycket härligt musik, mycket Irländsk, avkopplande)
Imogen heap -  Speak For Yourself (Elektronisk pop, härlig tjej me go röst, ni har säkert hört låten Hide and seek med vocodade rösten)

Ja, det blev lite mycket.. Vad vore världen utan musik..?   

Mvh

Memphis

Edit, fixade lite. Edit 2. hehe, "mina 5 cent" heter det ju inte. 

[Dividend]

Gjorde zimmer verkligen musiken till Rainman??

[Memphis]

Gjorde zimmer verkligen musiken till Rainman??

Japp, det var han tidigt i hans karriär. (Hittade en källa om det Här om du vill kolla)
Lite OffTopic
Mvh

Memphis

[basshole]

Beatles - White album
Sweet - Sweet Fanny Adams
Yes - 90125
Seal - Seal
U2 - Actung Baby
The Police - Outlandos d'Amour
U2 - Joshua tree
The Police - Synchronicity
Third eye blind - Out of the vein
Steve Miller - Fly like an eagle
Thin Lizzy - Vagabonds Kings Warriors Angels
Van Halen - 5150

osv.

[Emulator]

nu när du nämner u2, så av ju kombinationen av producent mark ellis (flood) och u2 något i hästväg. Lite på achtung baby, men framförallt på

U2 - Zooropa

[Wernborg]

Gjorde zimmer verkligen musiken till Rainman??

Hade endast en kassett i bilen en sommar med Zimmers musik till Rainman. Då kunde man alla passager i den kan man säga. 

[Marruschkka]

Mina favvisar av äldre modell:

Beatles: Abbey road:Hela skivan sönderspelad numera, speciellt Oh darling, I want you

Black Sabbath: Black Sabbath:Evil woman...still going strong

Led Zeppelin:Led Zeppelin II:Whole Lotta love, The lemon song....usch va bra

Lisa Dalbello:...jag säjer bara...Let´s tango!

Elton John: You´ll be blessed..wow!

Imperiet: Greatest hits: C.C Cowboy, Du ska va president...rules!

Eva Dahlgren: Ung & stolt, Det är mitt liv, Ängeln i rummet m fl...jaaa!

Så har vi klassiskt då:

Gustav Mahlers 9:e symfoni, Adagio:Fantastisk resa i en människas själ.

Grieg:Bergakungens sal:Underbar, pampig.

Purcell: Dido´s lament med Ann Sofie von Otter:Sååå mäktigt.

Bach´s oratorier:Kraftfullt, majestätiskt.


Numera lyssnar jag på Eva Cassidy, Angie Stone, Cafe del Mar-musik..M people..finns så mycket mer, men får räcka just nu

[Dee]

Svårt att få in alla underbara plattor som har spelats in på en lista men dessa brinner jag nog väldigt mycket för:

Massive Attack - Mezzanine Mörk och tung trip-hop. Både lysande låtar och en underbar produktion.
Kiss - Alive Håller med ovan talare, så här vill man att ett livealbum ska låta.
The Mission - Carved in Sand Gothrockens höjdpunkt. Denna platta ska man gärna lyssna på tillsammans med Grains of Sand som är "resterna" som blev över från inspelningen. Hade man idag fått valt ut ett album av dessa två hade det rockat ännu fetare!
Depeche Mode - Songs of Faith and Devotion Jag önskar det så mycket men jag tror tyvärr aldrig att Depeche kommer att bli bättre än vad de de var tillsammans med Flood på denna platta.
Kraftwerk - Computerwelt Detta är den ultimata synthplattan för mig. Så organiskt men ändå så maskinell. Underbar.
The Cure - Disintegration Otroligt vacker skiva. Håller soundmässigt än idag. Symboliserar mitt liv som tonåring antar jag...
H.I.M. - Love Metal Jag är barnsligt förtjust i en hel del dessa finnar har plockat ihop. Soul on Fire, wow!
Nine Inch Nails - With Teeth Mitt favvoalbum med Trent. Right Where It Belong och The Hand That Feeds säger väl allt

Finns säkert en bra hög till men dessa kommer alltid betyda en hel del för mig.

D.

[IKEN]

Deep Purple-Made In Japan
Ritchie Blackmore's Rainbow
Ritchie Blackmore's Rainbow-Rising
Ritchie Blackmore's Rainbow-Long Live Rock 'n'n Roll
Deep Purple-Fireball
Rush-Fly By Night
Rush-A Farewell To Kings
Rush-Moving Pictures
ZZ Top-Fandango
Kiss-Destroyer
Kiss-Alive
Led Zeppelin III
UFO,En jäkla massa album.....
Dvight Yokam,det mesta
Johnny Cash,det mesta...

[flabb]

*avbryter semestern*:

Megadeth - Cryptic Writings, ja eller Countdown to extinction, kan inte bestämma mig, skön melodiskt hårdrock, eller vad det nu klassas som,
vi-som-inte-fick-vara-med-i-Metallica-längre-metall ?
The Police - Reggatta de Blanc, en klass för sig, bästa Police plattan?

*återgår*
 

[jonnerstone]

Jelly Fish - Bellybutton. Vad får man om man blandar Beatles, Queen, en portion ironisk humor och en bra produktion?? Gissa?

Radiohead - Går inte att välja vilken platta. Deras produktioner spänner över så mycket så där finns nåt för varje humör och känsla. Världens bästa existerande band.

Depeche mode - Music for the masses. Går mot strömmen där och väljer inte Violator eller Songs of faith and devotion. Detta framförallt p.g.a en låt. "The things you said" Ett minimalistiskt mästerverk.

Kashmir - The good life. Danska genier, helt lysande platta. Plattan före (Cruzential) är experimentlusta när den är som bäst.

Pearl Jam - Vs. En naknare, råare och mer ärlig produktion får man leta efter. Till skillnad från Ten plattans reverbindränkta prod.

Howard Jones - Human's lib. Mannen med alla syntharna och min barndomsidol.....respekt!!

För att nämna några!!

I'll be back!!

[Emulator]

Depeche mode - Music for the masses. Går mot strömmen där och väljer inte Violator eller Songs of faith and devotion. Detta framförallt p.g.a en låt. "The things you said" Ett minimalistiskt mästerverk.

Howard Jones - Human's lib. Mannen med alla syntharna och min barndomsidol.....respekt!!

Hehe, inte mot strömmen tror jag MFTM är nog mitt favvisalbum för arenorna. Storslagen musik i all sin enkelhet. Black celebration en annan favvis. kort sagt...alltihop


OCh howard jones


Fyller på:

Erasure - chorus

[cykeln]

Tillbaks med

Warren Zevon
Egentligen bör man inte missa särskilt många av den mannens skivor men för att
nämna två man absolut inte ska bomma

Exitable Boy från 1978 - producerat av Jackso Browne & Waddy Wachtel
Här finns låtar som Roland the headless thompson gunner, Exitable boy (vilken text!), Accidentally like a martyr (som Dylan sjöng på sina konserter när MZ låg för döden), Lawyers guns and money "I was gamling in Havana, I took a little risk, send lawyers, guns and money, Dad get me out of this", Veracruz med den vackra spanska refrängen, Tenderness on the block och förstås klassikern Werewolwes of London.
Går i mål på knappa 32 min - men vilka!

Life´ll kill ya - från 2000
Öppnar med en vilt rockande "I was in the house when the house burned down", som rockar skiten ur fläkten. Bara den är värd priset på skivan. Hostage-O en av de vackrare låtarna, fantastisk gitarr och sång, For my next tric I need a volunteer "I can saw a woman in two, but you won´t want to look in the box when I do, I can make love disappear, for my next trick I need a volunterer", Dirty little religion, en fantastisk version av Steve Winwoods Back in the high life again. Avslutas med Don´t let us get sick. Ine så långt därefter visade det sig dock att WZ var dödligt sjuk.
De övriga låtarna på albumet är bara super.

Har man inte dessa album i sin samling har man, om du frågar mej, ett stort hål

[equality]

Jättekul att du nämner Warren Zevon cykeln!     En artist som kanske inte riktigt fick den uppmärksamhet i Sverige han förtjänade.
Såg en dokumentär om hans dödskamp för ett par år sedan. En av mina favoriter är "Johnny strikes up the band" - västkustsrock som bäst! Vilken platta är den på? Excitable Boy?? Så enkla, genialiska harmonier med sanslös skärpa och tryck i framförandet. Lindley på elgura väl?

[cykeln]

Equ
Kul att du är en själsfrände även i detta!
Dokumentären ja, den är väldigt ärlig och gripande och har ett antal musikaliska höjdpunkter - ex Springsteens solo. Finns på dvd.
Johnny strikes up the band ligger på Exitable Boy - säger en del om den skivan eftersom jag inte nämnde den bland låtarna!
Håller helt med om det du säger... dock Waddy Wachtel på gitarr, Zevon på piano.
Om du gillar Exitable boy kommer du att döda för Life´ll kill you 

[jonnerstone]

Equ
Kul att du är en själsfrände även i detta!
Dokumentären ja, den är väldigt ärlig och gripande och har ett antal musikaliska höjdpunkter - ex Springsteens solo. Finns på dvd.
Johnny strikes up the band ligger på Exitable Boy - säger en del om den skivan eftersom jag inte nämnde den bland låtarna!
Håller helt med om det du säger... dock Waddy Wachtel på gitarr, Zevon på piano.
Om du gillar Exitable boy kommer du att döda för Life´ll kill you 

Visst vikarierade han även för Paul Schafer ett par ggr?

[cykeln]

Visst vikarierade han även för Paul Schafer ett par ggr?

Vet inte detta. Däremot vet jag att WZ var en av Lettermans favoriter och han gjorde ett framträdande hos honom bara en kort tid innan han dog. Detta skildras i den dokumentär som spelades in när han gjorde sin sista skiva - The Wind. En lysande samling låtar, däribland en gripande version av Dylans "Knocking on heavens door" .

[Wernborg]

Tog en titt i skivhyllan och valde ut några stycken. Inte på nåt sätt en bästa-skivorna-lista. Inte ens från mig. Däremot är alla kanonbra och riktiga favoriter.

Judas Priest - Sad Wings Of Destiny (1976)
Klassiker från världens bästa hårdrocksband. Victim of changes är värd hela pengen.

Rush - Hemispheres (1978)
Mina stora husgudar en lång period på åttiotalet. Favoriter som The trees och La villa Strangiato finns med här.

Saga - In transit - Live (1982)
Liveplatta som kom efter bandets första fyra skivor som är dom bästa. Innehåller den klassiska "trumduellen" Briefcase. Sångaren Michael Sadler pads i en resväska och duellerar med trummisen.

The Police - Outlandos d'Amour (1978)
En av mina första medvetna skivor jag köpte tror jag. Den med Roxanne.

Bruce Hornsby - Harbor Lights (1993)
Fantastiskt skönt pianospel. Motsvarigheten på Kontrollrummet heter Karl.

Mike Oldfield - Five Miles Out (1982)
Family man och File miles out är höjdarna här med Maggie Reilly på sång. (Ni vet hon från Moonlight shadow lite senare)

Miles Davis - Kind of blue (1962)
Funkar till allt. Koncentrerad lyssning eller coctailmusik.

Bo Kaspers Orkester - Söndag i sängen (1993)
De folkkäras första album som jag aldrig kan få nog av. Bandet medverkade i den bortglömda tv-serien "Ni bad om det" med Robert Gustavsson och Lena T Hansson och spelade mestadels Ray Charles-covers. Jag minns att jag tänkte, detta måste jag köpa på skiva, men vad jag vet kom det soundtracket aldrig ut på skiva. Hoppas SVT repriserar snart, fast nog ingen risk för serien var rätt kass faktiskt.

Freak Power - Drive thru booty (1994)
Norman Cook-projekt som varade i två plattor. Han drog vidare och kallade sig för Fat Boy Slim senare. Denna är dock
organsisk i framförandet och riiiiiktigt svängig.

Lenny Kravitz - Mama said (1991)
Satte på denna med vänner hemma en gång som frågade: Är det en samling? Säger allt.

Diana Krall - The look of love (2001)
Hissmusik at its best.

Esbjörn Svenssons Trio - Winter in Venice (1997)
Ett guldkorn från den nyligen bortgångne världsartisten. Innehåller en fantastisk tolkning av titellåten till Herkules Jonssons storverk.

Lee Ritenour - Feel the night (1979)
En av mina få gitarrförebilder. Kör bla Leo Sayers You make me feel like dancing som borde fått den gode Leo att sluta med
musik.

Edmundo Ros - Sing and swing with Edmundo Ros and the Mike Samme's singers (1967)
Tokig partyplatta. Sydamerikas svar på Sinatra hörde jag nån gång. Tja, kanske. Bra och kul i alla fall.

George Riedels orkester - Barn på nytt (2003)
Legenden tolkar sig själv med svenska eliten som frontar.

Joni Mitchell - Court and spark (1974)
En platta i brytpunkten mellan folk och jazzperioden. Larry Carlton är med och spelar på denna. Fint.

Donald Fagen - The nightfly (1982)
Slick!

Louise Hoffsten - Rhythm and blonde (1993)
Gitarrspel i högsta världklass av Staffan Astner. Hmm, vart tog han vägen.

Freak Kitchen - Move (2002)
Cirkusgitarr på högsta nivå, men ändå trivsamt och intelligent.



Etc etc etc etc............

[ChromaWoods]

Jahapp, jag får väl dra några stycken också då. Vill lyfta fram de album som betytt mest för mig under min uppväxt och ungdom och som fortfarande är bland de bästa jag hört, och som jag inte skulle vilja att någon missade:

The Smashing Pumpkins - Mellon Collie and the Infinite Sadness Jag finner inte ord att beskriva denna dubbelskiviga musik-odyssé. Fantastisk.

Red Hot Chili Peppers - Blood Sugar Sex Magic Kom igen. Har man inte hört den skivan är det nog dags...

Depeche Mode - Ultra Tror ingen nämnt Ultra än... så jag gör det nu. Jag skulle kunnat nämna Violator istället, men det har ju redan andra gjort. Tycker dock att denna inte får missas!

Rage Against the Machine Debutalbumet dårå. Älskar den fortfarande massor, och konserten är fortfarande den bästa jag någonsin varit på. Evil Empire bör man nog också ha lyssnat på en sväng.

Moby - Play Åh vilka minnen. Gymnasieåren hade inte varit vad de var utan den här skivan. Varenda låt rätt igenom är grym (trots att han snor en hel del gammalt material).

Nirvana - Nevermind Behöver nog ingen närmare presentation.

Guns n' Roses - Use Your Illusion II En av de första skivorna jag köpte för egna slantar. Fett bra låtar.

Radiohead - OK Computer Fantastisk.

Green Day - Dookie Innehåller klassiker som Basket Case och When I Come Around. Fast min favorit är nog ändå Sassafras Roots.

Nada Surf - High/Low De hade en låt som heter Popular som brukade liras på MTV i mitten av 90-talet. Jag chansade och tjackade hela skivan. Den åker fortfarande på rätt ofta här hemma.

Teddybears STHLM - Rock n' Roll Highschool ALLA låtar på denna skiva är fett party! Jag känner verkligen för att thrasha hotellrum när den här går på (vilket har hänt...)!

Michael Jackson - Off the Wall Den sticker ut lite från ovanstående skivor. Men fan, MJ har följt med mig genom uppväxten och denna skiva, ja den är så... 70-tal! Så... disco! Så... skön!