Oj vad skoj med lite feedback - tack för de värdefulla synpunkterna!  

Max - jag vet inte riktigt vad du syftar på med sången. Jag har en tendens att skriva mina melodier så högt att jag knappt klarar av att sjunga dem, så det kanske är nåt sånt du hör - att min röst blir för skitnödigt pressad?

Freddy - Grymt kul att höra din åsikt! Jo, trummorna är spelade på pads och ljudet är Nashville-pluggen i EzDrummer. Du har nog rätt i att pukorna är bumliga och kanske lite många åttondelsbygg. Overallsoundet är lite hängmatta-EQ, så det är nog spot-on att det saknas en del i mellanregistret. Och introt är en halvminut, så kan gott kortas ja... Jag använder Cubase 5. Ljudkort är ett Lexicon I-Onix U42S. Det mesta i akustikväg är inspelat med en rätt billig kinamick, TSM MT87S. Nu har jag fått låna en SE Electronics rörmik av en vän, och det gör sången en hel del roligare. Körerna i sticken är inspelade med den.

cykeln - tack för din kommentar, jättekul att du gillade det! Trummorna är ju riktiga såtillvida att allt är spelat och ingen kvantisering är gjord (enstaka manuell editering dock). Men ljuden är alltså samplade.

Wernborg - oj - Steely Dan var nog inget jag själv haft i åtanke, men jag blir förstås smickrad över referensen! Jag har iofs en bakgrund i lite slick musik så det färgar kanske av sig.

Emulator - okej - jag måste erkänna att den bit i musikproduktion där jag upplever själv att jag befinner mig på allra djupast vatten är just slutputsningen - det som kallas mastering. Jag vill dock inte kalla det jag sysslar med för mastering, det är ett grovt overstatement. Jag skruvar lite på en del inbyggda pluggar i Cubase 5 och hoppas mest att jag inte förstör nåt...

LÅTNAMN: What Will It Take
ARTIST/GRUPP: Strummindude
GENRE: Pop/rock
LÅTLÄNGD: 4.57
KOMPOSITÖR: Jana Persson
PRODUCENT: Dito
EV. MEDVERKANDE: Janne Hedlund - trummor, Robban Wirensjö - keyboard
INSPELNINGSÅR: 2010
FORMAT: mp3
OMSLAG:

Varje år deltar jag i en utmaning på nätet som heter RPM Challenge. Den anordnas av en tidning i New Hampshire och är öppen för vem som helst att delta i. Utmaningen består av att producera ett album (10 låtar eller 35 minuter musik) som i sin helhet är skriven och inspelad under februari. Som bevis skickar man in ett exemplar av plattan till tidningen, med poststämpel senast 1:a mars. Det finns inga priser och ingen "vinner". Eller - alla vinner!

I år var tredje gången jag var med, och det blev en platta den här gången med. Åtta låtar med en sammanlagd speltid på runt 37 minuter. Efter februari så har materialet legat i träda en stund. Det blir rätt intensivt när man arbetar såpass hårt på ett projekt samtidigt som man har ett heltidsjobb att sköta. Men nu efter sommaren har jag tagit ny sats, kompletterat med lite inspelningar och gjort ett lite mer omsorgsfullt mixarbete, vilket är den bit som tar mest stryk med den tidspress man har för att göra klart projektet under den månad man har på sig.

Februari 2008 gjorde jag min första RPM Challenge, och det var mitt första försök med heminspelning över huvud taget. Jag ockuperade familjens rätt stora bastu med en laptop på ett campingbord, drog in en förlängningskabel med el och ett par gitarrer. Jag var till och med naiv nog att inte begripa att jag skulle behöva ett extern ljudkort att koppla in min mik i. Sen dess har jag rivit bastun och byggt om den till något som åtminstone liknar en hemstudiomiljö. Men jag känner mig ändå som en relativ nybörjare. Det är ju inte bara att sätta upp en mik och trycka på rött, utan musikproduktion består av så mycket mer, och jag tycker nog inte att jag har koll på mer än en bråkdel av bitarna. Så syftet med att posta den här låten är väl främst att jag hoppas på lite feedback när det gäller inspelnings- och produktionsteknik. Vilka bitar som verkar funka och vilka som jag behöver ägna mer uppmärksamhet åt i framtiden. Mycket nöje, och tack för hjälpen!

Länk för nedladdning: http://strummindude.com/audio/Strummindude-Three-01-What_Will_It_Take.mp3

[mp3=200,20,0,center]http://strummindude.com/audio/Strummindude-Three-01-What_Will_It_Take.mp3[/mp3]

Ball låt, riktigt hookig! Att det är mono är inget man fastnar på vid första lyssningen i alla fall. Replokalskänslan faller bort för mig när sången kommer in, den är lite för energifattig. Men förstås jävligt bra. Skitigt och skramligt i övrigt, precis som jag antar att du strävade efter. Ändå hyggligt bra definition och upplösning i ljudbilden, tycker jag. Och ett rikt sound, så livekänslan finns där. Autotunen på stämsången var väl tänkt som en effekt? Och sen nåt som liknar LP-knaster på slutet? Kul! I alla fall - stenbra låt och produktion!

Bra komposition, kompetent lirat, naturlig melodi och ett härligt flow i refrängerna!

Melodigitarren kunde förenklas och få ett lite mer intressant sound. Kanske en oktav ner? I lurar så är det jobbigt att distgitarren är 100% utpannad till vänster.

Hur är det om man har enbart använt Cubase som DAW förut? Hamnar man på en annan planet? Jag står i begrepp att investera i Cubase 5, från att ha spelat in med Cubase 3 SX. Jag antar att Protools 8 är det som gäller för en rimlig jämförelse med C5. Om jag nu tycker mig börja grokka Cubase någorlunda - finns det någon bra anledning för mig att fundera på PT8 i stället för C5?

Cool tjej!

Men om man får lov att vara litet cynisk så bryter hon ju mot konceptet, och jag tippar att hon inte kommer längre än till Globen. Hoppas att jag har fel...

Men syftet med Idol är ju rätt och slätt att plocka fram just "Idoler". Alltså inte "Artister" - jag tror inte att namnvalet är en slump. Dessa Idoler ska sedan förses med låtar från Bolagets stall av låtskrivare och göra plattor i Bolagets studior, producerade av Bolagets hottaste demonproducenter. SonyBMG i centrum hela vägen till banken, således. När de stackars Idolerna så småningom kramats ur - DÅ kan de bli artister!

Jag äger ett par Beyerdynamic DT-250 som jag köpte för knappt 2 år sedan. De kostar samma pris som DT-770 på Thomann, har liknande specs och ser rätt likadana ut på bild. Jag är fetnöjd med dessa. Första Strummindudeplattan mixade jag uteslutande genom dessa (jag hade inget annat val iofs ). Sköna att ha på sig länge och tydligen ett rätt ärligt ljud som funkar åtminstone för mina behov.

Så valet av lurar är nog helt OK! Vad gäller din egentliga fråga, 250 eller 80 Ohm, så kan jag nog dess värre för lite för att komma med några egentliga råd... Men jag har för mig att jag hört nån liknelse om slangar och vattentryck nån gång. Ohmet skulle isf motsvara omkretsen på slangen. Och det faller sig ju då naturligt att tänka sig att det behövs mer vatten (Ampere) för att komma upp i samma vattentryck (dB) med fetare slang. Därmed det här med "svårare att driva" som Claes var inne på.

Förmodligen är det skit, det du spelar in. Inget konstigt med det. Om du har varit ifrån ett tag så måste du ge dig själv utrymme att träna dig upp i nivå med där du var innan semestern, så är det bara. Den teknik du använder befinner sig alltid på samma nivå. Den behöver du inte trimma eller uppgradera. Jobba stenhårt! Förbättra dig! Du är inte ett geni - du är en talang som blir ett geni genom att utnyttjna dina gudagívna förutsättningar på ett optimalt sätt!!

Min inspelningsstudio innehöll precis det jag behövde för att göra en platta på egen hand. En laptop med diverse olika programvara på. En hygglig mick med erforderligt stativ och puffskydd. Ett par rätt bra hörlurar att lyssna igenom. En termomugg för kaffet. Och that's about it! (Phonic Firefly 302 externt ljudkort. Eurorack mixer för 0-latency lyssning när jag spelade in.)


Nu är detta inte någon rekommendation av hur man bör konfigurera sin inspelningsutrustning, utan mer en redovisning av hur jag fick det att funka för mina behov. Men låt mig ställa en fråga: Har du koll på dina BEHOV?

Hejsan!

Ja, hit borde jag ju ha hittat för länge sen, det hade säkert spart en del huvudbry! Men bättre sent än aldrig antar jag...  Har browsat en del bland trådar och artiklar och är djupt imponerad av all den kunskap och erfarenhet som samlats här - rena gottisboden! 

Själv betraktar jag mig som glad och intresserad nybörjare när det gäller hemstudioinspelning. Har väl iofs haft Cubase installerat och "testat lite" nån gång då och då under årens lopp, men nån riktig styrfart när det gäller inspelandet blev det först i början av förra året. Då hittade jag en artikel, tror det var på Slashdot av alla ställen, om en online-utmaning att spela in en platta. The RPM Challenge hette den. Utmaningen var alltså att spela in en hel platta själv, med originalmaterial, 10 låtar eller minst 35 minuter musik, under Februari månad. Sen skicka in en cd med poststämpel senast 1 mars, som bevis på att man grejade det. 2 500 anmälde sig, och vi var 800 som fullföljde.

Det var precis vad jag behövde. En spark i röven och en deadline. Visserligen en helt frivillig, och inget att vinna förutom mallighet och självberömmelse, men i alla fall en anledning att komma igång på allvar med inspelandet och göra nåt målinriktat, istället för att halvhjärtat sitta och skruva och fila på nåt som aldrig blir färdigt.

Jag hade en vag plan...  Väldigt vag, visade det sig. För att illustrera nivån så kan jag säga att det dröjde ett tag innan jag insåg att jag skulle bli tvungen att gå och handla ett externt ljudkort till den laptop jag tänkte använda mig av.  Vad jag hade förutom laptopen var en liten Eurorackmixer och en hygglig kondensatormick, AKG C1000S. När jag snopet insåg att maskinen saknade line-in så blev det till att panikinköpa ett Phonic Firefly 302 externt firewire-ljudkort. Och medans jag var i affären så passade jag på att köpa en ny mik, TSM mt87s, och ett par Beyerdynamic DT250-lurar. En bekant skänkte mig en DVD-skiva med programvaror av oklart ursprung och legitimitet, och nu återstod endast att bestämma var jag skulle hålla till. Eftersom jag antog att det skulle bli fråga om en del sena nätter så skulle det helst vara lite avskilt, så till slut bestämde jag mig för att det fick bli till att ockupera bastun! Efter att ha städat bort högarna av smutstvätt, som bastun tjänstgjorde som avstjälpningsplats för, och lite sågning för att få in el, så åkte det gamla campingbordet fram för att husera utrustningen. Då såg det så här fint ut därinne:


All set! 

Lärokurvan blev ganska brant, men med god hjälp av tålmodiga vänner över telefon, och moralisk support av communityn på http://rpmchallenge.com, så gick jag till min egen stora förvåning iland med projektet! Plattan postades den 1 mars efter en gigantisk slutspurt bestående av trumprogrammering, mixning och "mastring" av hela plattan på 36 timmar...  Jo - jag tog ut ett par semesterdagar från jobbet. För den nyfikne så finns detta alster publicerat på min lilla sajt. Jag döpte plattan till "The Sauna Tapes". Förstås!  http://strummindude.com/?page_id=24

Äventyret gav mersmak, och i februari i år gjorde jag om samma utmaning igen. Stärkt av fjolårets formidabla succe så vågade jag i år även blanda in en del av mina musikervänner i projektet. Den nya plattan heter "Writing On The Wall" och finns nåt klick bort på samma sajt.

Varför bryta en god vana? I februari tänkte jag utmana mig själv igen! Tills dess hoppas jag att den nya studion står klar. Studio Bastun! Just nu är det byggarbetsplats därinne. Nästa vecka kommer elmontören och drar fram erforderlig ström, sedan återstår endast mattläggning och möblemang. Jo - bastun blev studio "på riktigt"! Ser verkligen fram emot detta - just nu håller jag på och samlar låtmaterial.

Ja - det var litegrann om mej! Ber om överseende med längden på detta, ska försöka fatta mig lite kortare framöver...

Strummindude AKA Jana Persson