Rösta
Vote
تصويت
səs
äänestää
Vota
suffragium 

Jag gillar melodin harmonierna och sången, men jag har svårt för det röriga arrangemanget. Hade nog gjort det lättare. Mer bara liggande ackord på sångverserna och sedan brodera ut med pianofigurerna i mellanspel. Men det är jag det

Mixen har lite slagsida också. Sången för långt fram. Trummorna för långt bak.

By the way, kul att höra så mycket av produktiva Plinka. De senaste låtarna jag hört dig i har du sådan där snabb frasering. Skulle vara kul att höra dig vilande på en långsam sångmelodi. 

Snyggt. Där är ett P i pointless som slår igenom precis i början. Gillar att det är sådär enkelt arrangerat med snygga körer. Saknar bara ett gitarrsolo på slidegitarr.   

Genommusikaliskt är väl det första man tänker på. Tycker sångljudet är lite hårt och vasst. Skulle skära lite och kanske mjuka upp det lite. Gillar vekrligen gitarrljudet. Kanske skulle jag sänkt percussion lite i ljudbilden. Just nu är det ganska dominerande.

Låten och kompositionen och arrangemanget är mycket bra som det är.
 

Tycker nog att du kunde trycka till mellanregistret och lägga på en gate så att en del av bruset försvann. 

Nej men seriöst. Jobbigt med låtar som sätter sig. Ingen dålig slakt Önskar att jag också kunde använda fingrarna lite bättre på pianot. 

Ska vi göra en ny tråd med alla covers på denna underbara bakgrund. Pxm varianten, en version som är Max:ad och en Sax:ad
Det blir en sist i forumfestivalen blues till, härligt 

Vad hade vi för BPM?

/Josef

Kör på. Max och jag gör nog något i alla fall

Bpm var 120

 

Låter verkligen bra blues och jag gillar dina fraseringar på gitarren, egghuvud !!!!!!
Sången var häftig......
Jag tror jag förstår andemeningen med vad du vill säga i känsla och fraseringar.
Tack för en bra blues och ja, lägg gärna upp kompet också, det verkar vara ett kul backingtrack att lira till.....

mvh

Kul att jag kunde göra mig förstådd och tack för kommentaren.
Du får det gärna. Jag kan skicka det till dig. Pm:a mig en adress bara så kommer det ett tomt backtrack. 

Hej hopp

Jag svarade så flummigt till PMX på hans "Blues understanding" så här kommer en musikalisk replik i stället. Obs att detta verkligen inte handlar om att "visa var skåpet skall stå" eller något sådant.
 Ville mest visa vad jag menar med hur man kan närma sig blues.  Ni behöver inte kommentera låten alls eftersom den bara består av dåligt mixade oneshot-tagningar och den är inte egentligen en låt eftersom jag bara improviserade lite text och så för att få fram känslan. Detta är alltså inget som jag kommer att spela vidare på eller så.

Lite förklaring då. Första solot är mer traditionell pentaskala. På andra solorundan försöker jag lägga in mixolydiska förminskade och mollskalor. Det som nog verkligen egentligen är viktigt när man ger sig av på sådana utflykter är att man alltid landar tillbaka på rätt toner. Annars blir det inte blues utan mer Jazz. Vet inte om jag lyckades med det hela vägen där är väl några sura toner men som sagt jag gjorde bara en tagning för att visa vad jag menar.

Kompet får du jättegärna Pmx om du har någon glädje av det.


Eller kanske att det finns andra som kan ge bättre bluesfeedback än detta. 
Egget 

Okej. Jo som skiss betraktat låter det som att det skulle kunna bli något. Vissa kan ju kompensera sin brist på röst med charm och inlevelse som typ Nick Cave. I dagsläget saknar jag nog mest inlevelsen. Det där ljudet som ligger rakt i ansiktet på mig förstärker också känslan av att din röst är lite oslipad och otränad. Kanske med en lite diffusare ljudbild samt att du lever dig in mer i vad du sjunger skulle hjälpa lite?

Annars är det bara att öva. Mna hör ju att det finns ett uttryck där bakom den lite svajiga tonerna 

Det var kanske egentligen låten du i huvudsak frågade om. Jodå det fungerar för mig iallafall. 

Hellfog har ju outat sig så om ni andra också vill skirva lite om era bidrag så är det helt okej. Om ni inte vill hålla det anonymt vill säga. 

Egg du har en lattjo uppställning på poängen men det ska väl vara 8 6 4 2 antar jag och man fåpr väl inte rösta på sin egna utan delar då ut 8 6 4.

Eftersom jag inte är bekant med om ni kommit fram till att det ska vara anonymt eller inte så börjar jag med att lägga upp bidragen som anonyma vilket kan rättas till senare om det skulle vara så:

Alla rätt. 
(och förvirringen är total som vanligt)

Den kommer. 

Jazzå  -eh, tack, egghuvud !!!!
Var litet tveksam om jag skulle lägga ut den här då jag misstänkte att den kunde missförstås. Men det är bara traditionells inslag i den här..
Jag blir litet förvirrad - pianot spelar en blues12:a utan krusiduller med enbart "bluesseventhchords (dom9), basen spelar hela tiden i vanliga C mollpentatonisk skala, trummorna är Studiodrummer bluespresets.. Gitarren spelar licks i C Bluesskala (mollpenta med den blå tonen tilllagd) till 80% och i de övriga fallen  heltons, dim och övertons skalan vilka också är traditionsenliga skalor.....så,,,eh,,jag tycker att din beskrivning av vad som är blues är bra och fin samt passar väl in på den här bluesen....
Jag definierar också blues så, egghuvud....The Brecker Brothers, Scott Henderson och i viss mån Larry Carlton spelar med dessa ingredienser.
Jimi Hendrix lade nästan alltid till 9:an på sina bluessevenths....Stilen heter Chicago blues.
Att det låter jazz tar jag som en komplimang. Musikstilarna ligger nära varandra......

mvh

När det gäller musikteori så hänger jag inte med i hälften av vad du säger.  Bäst skulle väl vara om jag gjorde en blues på liknande tema så kanske musiken kan förklara sig själv.  Jag tror det handlar väldigt mycket om i vilken ordning licksen kommer och när de avvikande tonerna (t e xdim eller förminskad skala) kommer i solot eller figuren om du förstår hur jag menar. Blues har en viss frasering (för mig i allafall) och de figurer som du inleder med låter mer jazz än blues för mig. Sedan finns nanturligtvis en massa crossover och utveckling av blues och diverse andra abrovinker. Jag är ju intresserad av musikteori men bara till en viss gräns. När det blir för akademsikt så blir det lätt tråkigt, vilket är ett av mina problem med viss jazz. Sedan är jag inte traditionalist heller. Det måste inte låta på ett speciellt sätt. Det kan ju blir ganska trist. Det viktiga är väl vad musiken förmedlar och jag kunde inte riktigt hitta det här.  Blues för mig är mer en känsla som man bör kunna förmedla och jag vet inte vad din känsla är. Men om igen, det ligger ju mer hos mig att jag inte hör det.
Jag får återkomma med en musikalisk replik så kanske jag förklarar mig bättre 

Nej det är svårt. Att hitta på något helt eget förknippar man ju oftast med att det skulle bli så komplext att det närmar sig konstmusik. Har lyssnat en del på sådant och det kan bli väl utmanande för ett i grunden popsnöre som mig själv, även om jag fuskar en del med ljudkollage och sådant.

Kreativitet är intressant tycker jag. Det forskas mycket på området vad gäller t e x "Flow" och vad som orsakar eller snarare kanske framkallar det tillståndet. Det finns väl ingen direkt exakt förklaring till vad som händer eftersom det är ett slags spirituell upplevelse samtidigt som den är känslomässig och intelektuell samtidigt. Det är häftigt när den där känslan av att allting faller på plats, infinner sig.

Du kanske också har en poäng Rattle man kanske borde vara mer precis med sina referenser. Det låter som Beatles spänner ju över tio års skivproduktion med en rad olika musikaliska uttryck.

Och jag kan hålla med dig också Jocke det kanske är nädvändigt att sortera, även om jag ibland är förvånad över att jag har så djävla mycket musik lagrad innanför pannbenet.  

Jag gör det själv hela tiden. Tänkte på det nyss när jag kommenterade en låt.
"Det påminner mig om... " eller
"Det låter som...."            eller
"En korsning mellan...."

Jag vill egentligen inte att folk skall säga att jag påminner dem om en korsning mellan David Bowie och Eilert Pilarm. Eller att mina låtar låter osm en korsning mellan Kalle Jularbo och Metallica. Men den mänskliga hjärnan är väl evigt relaterande.

Hörde en hjärnforskare tala om tur. Det finns egentligen inget som heter tur, vår hjärna är bara oförmögen att acceptera att slumpen avgör det mesta här i livet så om någon lyckas med saker slupmässigt många gånger så måste vi definiera det som att han eller hon har tur.

Helst av allt skulle jag ju vilja att folk som hörde min musik sade att "-det låter inte som något annat jag hört. -Du är ett helt unikt egg som inte påminner mig om något".

Alternativet är väl förståss att folk säger att man låter som något som man själv tycker är bra. Då kan man ju känna sig halvnöjd.

Eller vad säger ni? Är ni trötta på att bli refererade till eller är det ofrånkommligt?

Låter fortfarande jättekul. 

Nej tiden är väl en ständigt närvarande faktor i den moderna människans liv.  Vi får väl se om intresset kanske ökar med ett lättare tema nästa gång.