En fin tjej inspirerade...

OK. Ny mix. Denna är en riktig krånglig liten jäkel att mixa, eftersom man borde sitta på 15" PA högtalare som referens. Basen är svårast att mix, och här har vi en hel massa bas som kolliderar och slåss. Så kommentarer då på denna, mottages gärna!

http://www.zeniitti.net/~tsmalmbe/temp/1up_funkybastard_ver3.mp3

It's getting closer!

Jovisst är det lurigt att få till mixen. Helt klart! Den djupa basgången och sedan den där apiga bastrumman. Så något rejält att bita i! Det finns en mjukhet och samstämmighet som börjar närma sig mer och mer den gillar jag.

Kan kommentera nivåer mer imorgon om du vill när jag kan använda stora högtalarna (sitter med lurar nu).

En sådan här highway-låt som man sitter och diggar i bilen när man åker långt. Sommarkänsla, lite amerikanskt över det hela med sången och gitarrstuket tycker jag. Den sprider glädje omkring sig.

Mixmässigt får den gärna vara lite hmm varmare på sina håll i frekvensregisteret. Kanske är det så att det är lite lågpass på reverb som fordras? Eller lite EQ. Exakt var det skulle va fint med uppvärmning i registret är lurigare.

Gillar denna!

bounca allt så gör jag en mix?

Intressant! Tanken slog mig också att göra så. Grejen är att sist tog det säkert 1h 30 min för alla spår. Skulle skicka allt till Lord Wallace men han ville inte ha dem. Så det är just det dryga med att exportera (som det heter i Cubase då).

Om du eller någon annan känner till hur man kan exportera alla spår i en följd men ändå få dem i separata wav-filer vore jag jättetacksam. Då kan jag göra det utan problem. Sist satt jag ju och väntade manuellt efter varje wav-fil var klar och satte i gång export på spår 2, spår 3 osv. (Jag använder Cubase SX2)

Blir avis!  

Åh snälla låt slutackordet klinga ut längre! En soft låt får gärna ha ett soft slut.

Blir varm, vemodig och glad på samma gång här! = Inspiration!

Gillar mixen jättemkt! Gött sound. Trummor, bas och gitarrer låter fett ihop.

Läste nyss andra har kommenterat sången innan. Och jag instämmer med att resten av paktet är så fint gjort så sången får gärna spelas in igen med mer attityd och tryck.

Det instrumentala låter generande bra.   

Ja, en ommixning skulle bestämt behöva göras! Den skulle kunna funka på dansgolvet i så fall.
Rösterna är, som du säger själv, alldeles för jäkla starka. Känns mer som en speakover på reklamradio än att det hör till låten. Basen är kanske lite konstig, ja, men det skulle funka om den var bättre mixad med resten. En rejäl ommixning där allt verkligen fick sin rätta plats skulle kunna göra den till en riktig partystänkare!

* Rösterna - de kan jag sänka
* Basen - hur mixa den? Vad göra med den frekvensmässigt?

Vad mer bör fixas? Alltså prioriterade huvudområden? Orka inte göra om allt från scratch iaf.

En partystänkare vore ju skoj!

Tack, tack för lyssning mr. HomoNeophilus!

En uptempo låt med den briljanta brittiske pianisten och låtskrivaren Lord Wallace, samarbete med 1up 2005 eller så kanske. Han gjorde piano grooves och så, jag bas och klippte ihop skiten. han leverade trumloopar.

Lade ned rejäl möda så hoppas det märks i alla den usla produktionen och den konstiga basen och de för starka vocalsen!

Med cirkuspresentationsröst: Fuuuuuunkyyyyyyy Baaaaaastaaaaaaaaaard!

Just deja!
Tvungen att ställa samma fråga som Tsmalmbe, Why so short. Fick inte originalet nerladdat så väldigt svårkommenterat blev detta. Myggorna försvann men lämnade inget efter sig...

h.  Johan
[/quote

oki synd det. Man kan inte lyckas beröra alla. Den kanske hade vunnit på att förlängas bortom sin ursprungliga form då. Folk brukar ju gilla längre låtar än vad mina i regel tenderar att vara.

Ohhhhhh....det är ju bara så coolt!   

Jag har funderat på att göra en samplingscover på denna (den franska versionen) sedan jag först såg den, vilket var flera år sedan.
Jag har den som mp3 , jag skulle vilja ha bort klappningarna men har inte lyckats så bra.
Den ligger fortfarande på min "att göra" lista, men så j*vla häftigt att du fixat till en svensk version!

cred till dig 1up!

Kul få cred! *ler*

ja visst är den härlig... originalet!

Vad är det som gör att vi tjusas så av denna låt? Det måste vara något märkligt. Det justa groovet och humorn kanske?

Hur du blir av med handklappet. hmm.

Basen låter skumt lite midi?  Är ju inspelad äkta bas. Ja du skrev hur du spelade in den. Det är på de högre tonerna den låter lite FM över sig. skummo! T.ex. 1.44. Gärna djupare och mindre spetsig bas där. Är de bästa tips jag kan ge. Hjälper det dig något?

Låten i sig är skön. Väldigt mycket detaljer och rhytmfigurer. Tempomässigt får trummorna gärna svänga med lite mer.

Grundgroovet är så där skönt livekänsla i. När du improviserar 02:51. Ser den där klubben där du framför din musik framför min ögon.

Alla paddlar i vattnet så att säga. Justera paddeltagen lite bara så vinner når du dina mål!

Gillar paketet.

Tips istället för hyllningskör :

Ännu mer attityd i sång, sprudla ut konsonanter så sången KRÄVER lyssnarens uppmärksamhet. Kanske inte Gordon Ramsey-ilska men mer "bestämdhet" eller vad ni vill kalla det.

Lycka till!

*Gapskratt* :D:D

Du är skön du!

Strömavbrottet nyss avbröt min impuls att smycka låten. Så får bannemig försöka snart igen!

Tjena 1up!
Kul att ha dig här igen, mannen som pratar stråkelska, Om detta snygga alster är improvisation så sitter det djupt i ryggmärgen, allt kommer så naturligt och mjukt, ackordövergångarna funkar. Snyggt!

Denna låt är fem minuter lång och har hört dina fina stråkalster förut så jag blev lixåm lite väntande på det där "nånting" , en liten cellodel, kanske en liten luftig flöjt. Skulle ge en liten kontrast och puff att komma ihåg.

Men som sagt, du ligger inne med kunskaper att beröra åhöraren, håll fast vid den!
Snyggt jobbat!


h.  JOhan

Hej Johan

Jo, du har rätt. Nu är jag tillbaka efter lång tids frånvaro. Inspirations- och energibrist du vet.

Så du söker också lite touchér av annat. Jo det är goda synpunkter. Jag ska öppna låten idag igen och utan att vara pretentiös se om jag bara kan lägga några små noter här och var med cello och horn och kanske flöjt då.

Härligt du också blev berörd. Whiii I'm useful.

Bockar för lyssningen. (Ambientplattan är typ på is. Behöver kanske en snäll spark i baken för att vilja slutföra det.)

Mycket vackert! Inte långt från de gamla mästarna tycker jag. KANSKE hade jag uppskattat något mer än bara stråkar just bara för att få känna att det är en symfoniorkester man har i lurarna men beror ju helt på vad som hade spelats i såna fall, he.

Tack! Purcell, Albioni och jag (efternamn hemligt ). Vi är värsta bundisarna. haha

Visst har du en poäng. Att fläska på med horn i vissa passager tror jag skulle ge lite tyngd åt stycket. Små noter av andra instrument likaså för att ge mer tyngd och fyllighet. Jag är tyvärr i sådant skick att det är mentalt jobbigt, så låten förblir som den är tills vidare.

Detta måste bara höras utan att läsa vad de andra tycker.

Så då åker vi..
Ja du 1up,detta var fantastiskt.Albioni så det skriker om det.Albioni får mig oftast till eftertänksamhet,du har hittat den feelingen med detta stycke.Får rysningar vid vissa passager.
Stycket är enkelt men ohyggligt känslosamt.För att dra en parralell,blues måste sjungas och spelas med känsla.Den känslan finns i detta.Tur att jag inte missade denna - TACK!

Mvh
Micael

Tack själv HM för att du lyssnade. Är lite nere nu (blir bara strul i kontakt med tjejer mm) så då känns det extra skönt att höra att det man gör uppskattas av andra och att du beskriver det på ett sätt så man vet att du lyssnat och vad du upplevt. Så ni verkar överens om att Albionis själ finns i stycket. Lite kul för jag har ingen aning om vem gubben är. Ska kolla upp honom precis _nu_. Oj en riktig gammal gubbe är han från 1700-talet minsann. Ja där ser man. Dividend tyckte jag hade anden av Purcell i mig. Då har jag väl en bit ande från Albioni också då.

Känslan infann sig där bara den kvällen. Ni vet hur det är, man har en ande över sig och händerna och fingrarna går över klaviaturen av sig själva. Man "hör" känslan inombords och på något intressant vis överförs den till toner. Det spontana improviserande komponerandet har uppenbarligen vissa uppenbara fördelar - känslan oredigerad (nära nog exkluderat spelfel).

Jag vill se filmen!
Är den lika bra som musiken så vinner den alla oscars som finns.

Mycket vackert, inte en ton som kändes fel, allt var bara följsamt och behagligt, och jag liksom rycks in i en konstig sinnesstämning där allt jag skriver liksom blir uppläst av en filmisk berättarröst i mitt huvud. En konstig känsla.

Himmelskt.

Vad härligt! Blir glad och upprymd. De flummiga är att låten bara kom ut ur mig. Känslan satt rakt in i fingrarna. Ibland när inspirationen inte finns/känslorna inte är nära, kan jag vara "blind" för klaviaturen. Så det verkar som att jag SÅG med alla sinnen öppna när den här låten kom till.

Filmregissörer var är ni?

Låter national.