Kontrollrummet
Kategorier => Studio, produktion och övrigt => Ämnet startat av: Tant Fransa skrivet 16.09.2007, 20:32:52
-
Insnöad på jazz. Tänkte skaffa mig nya influenser. Men vad? Lista era klassiker - vad ska jag shoppa?
-
miles davis - bitches brew.. allt man behöver här i världen!! ^_^
finns så läskigt mkt, o mkt bra o även mkt dåligt.. mitt tips är att gå till små obskyra skivaffärer o köpa det konstigaste du kan hitta i jazzhyllan.. oftast brukar jag leta efter det billigaste dom har, o köpa det.. det är oftast där man hittar roligast saker.. :)
-
Bäst:
Lee Ritenour - Feel the night
Där finns en fantastisk version av Leo Sayers gamla You make me feel like dancing plus många sköna original också. Att Steve Gadd spelar trummor gör inget.
Utan inbördes ordning:
Pat Metheny - Bright size life
Miles Davis - We want Miles
Joni Mitchell - Shadows and light
EST - Winter in Vinice
Lisa Ekdahl - Back to earth
..... etc.......................... ............
Ska bli kul att följa tråden.
-
jag fattar väldigt lite.
men det är inte mitt fel att jag är dum
-
Va...Jazz och ingen har nämt John Coltrane?? <_<
-
Jazz :huh:
Vocalt
John Coltrane and Johnny Hartman - Mycket fin balladplatta med barytonen Hartman.
Dinah Washington - sings Bessie Smith. Dinah är knappast okänd men ändå.
Frank Sinatra - Songs for Swinging Lovers.
Intrumentalt
Keith Jarrett - Standards II, Standards in Norway. Tillför något nytt/extra till gamla fina låtar.
John Coltrane - Ballads. En av det mest underbara balladplattorna någonsin. Coltranes sax glöder här stilla.
Eftersom jag redan nämnt Coltrane om än en av hans mer stilla plattor så tar vi med en av hans kolloboratörer i de friare rymderna Pharaoh Sanders - som bl.a. är med på de underbara Coltrane-albumen Om, Meditations, Ascension.
Pharaoh Sanders - Karma. Med den 32 minuter långa så sköna The Creator has a master Plan.
Alice Coltrane (Jovisst Johns fru) - Journey in Satchidananda. Meditativt, österländskt. Med bl.a. Pharaoh Sanders.
"After her husband's death she continued to play with her own groups, moving into more and more meditative music, and later playing with her children. She was one of the few harpists in the history of jazz. Her essential recordings were made in the late 1960s and early 1970s for Impulse! Records."
Miles Davis - Någon platta med hans fantastiska 60-talskvintett t.ex. Highlights from the Plugged Nickel.
Charles Mingus - Oh Yeah. Fy fan vilket sväng!!! Också sjunger han på några spår.
Charlie Haden & Pat Metheny - Beyond the Missouri Sky. Lungt, stilla melodiskt. Haden alltid bra!
Charlie Haden & John Taylor - Nightfall. Stilla och utforskande med bas och piano. John Taylor är speciell och har ett annorlunda spel än många andra jazzpianisterenna. Mycket melodisk och harmoniskt intressant. Faller inte de enkla licksens fälla.
Zoot Zims - A Summer Thing. Glöm inte Zoot! det är inte bara Stan Getz som gäller.
Europeisk jazz lite annat tonspråk och sound...
Tord Gustavsen Trio - Changing Places. Sparsamhet, tystnad, timing.
Terje Rypdal - After the Rain, Waves. Två tidlösa plattor från 70 talet.
Rypdal/Vitous/DeJohnette - Ambient elektroakustiskt jazz från 79.
Jan Garbarek (Ralph Towner) - Dis. Ödsligt kustlandskap utforskas av Garbareks sökande sax utsökt samspelande med Towners 6 & 12 strängade akustistiska gitarrer samt windharpa och mässingsensambel (1976).
Ralph Towner - Old Friends, New Friends. Med bl.a den underbara trumpetaren Kenny Wheeler och cellisten David Darling.
Mina trumpethjältar
Alla dessa gör mig helt tokig. Att musik kan vara så vacker , så stark.
Enrico Rava - The Pilgrim and the stars; Easy Living.
Tomasz Stanko - Leosia (med Bobo Stenson!); From the Green Hill. Läs gärna tankar om musik på http://www.stanko.polishjazz.com/
Paul Fresu Quintet - Mèlos. Jo, jag har nämnt den förut och gör det igen!
----
Bland en massa andra lika bra plattor. Ähum förlåt jag tappade fattningen ;)
-
det är svårt eftersom jazzen är så bred men.....mina favvisar är nog...
Weather Report / Heavy weather.... Joe Zawinul som nyss gick bort tillsammans
med tidernas bästa basist Jaco Pastorious....dunderplatta
Joni Mitchell / Court and spark...kalasplatta helt enkelt
Brand X / Unorthodox Behaviour...kalasplatta med jazzrockens förtecken och himla bra musiker bla. Phil Collins där han verkligen visar att han i första rummet är trummis....
Lars Gullin/ egentligen vilken platta som helst , favoritlåt "Ma" som kan få en att tappa andan och bara undra hur bra musik kan bli....
Keith Jarrett/ Köln concert...makalös platta där en flygel låter så bra som en flygel kan låta....
Jan Garbarek / Twelve Moons...med en underbar ton i altsaxen och en helt egen harmonik....
Några tips som iaf inspirerat mig...
Allt gott / karl
-
Nån som inte nämnt Miles Davis...? Kind of Blue är en sån där essentiell platta som alla som någonsin gått en musikutbildning blir slagen i huvudet med... Grymt bra platta.
Dave Brubeck gillar jag, "Take Five" är en så jäkla skön låt.
Esbjörn Svenssons Trio tycker jag gör fruktansvärt bra modern jazz. "Seven Days of Falling" är mycket innovativ och rolig.
Monica Zetterlund kan man ta om man vill ha nåt mer lättillgängligt. Den rösten kan man döda för...
Framför allt tycker jag du ska gå på konserter, där får man de bästa jazzupplevelserna...
-
Django Reinhardt är cool.
Tipsa om mer "gitarr-jazz"!
-
Mina jazzgitarrfavoriter är oftast inte de mest "gitarristiska". Så upplever jag dem i alla fall - kunde lika gärna ha spelat ett annat instrument. Ingen av dem klassar direkt in som gitarrhjältegitarrist som söker ila upp och ner för greppbrädan med välinövade licks. Skulle vara Benson då men bara pga av sagolik teknik, inte spelstilen.
George Benson - In Flight. Benson har en makalös timing och driv. Tyvärr gör han ofta mycket tråkig smörig popjazz men på den här gamla plattan är det en hel del riktigt, riktigt fint gitarrlir.
John Abercrombie - Timeless (tidig fusion av bästa märke 1974), Gateway (1975), Gateway 2 (1977), Speak of the Devil (1994) mycket bra med orgel och trummor, Class Trip (2003). Första gången jag hörde Abercrombie var ett överstyrt solo på Billy Cobhams Crosswind. Lite av samma finns på de tidiga skivorna Timeless och Gateway, Gateway 2. Annars är han ingen direkt vräkgitarrist utan ofta subtil och nyanserad. Liksom t.ex. pianisten John Taylor söker han sig sällan till de vanliga lösningarna. En klar favorit.
Bill Frisell - In Line (1983), En skiva jag tycker om att återvända till. This Land (1994).
Terje Rypdal - se ovan. Lika mycket konstmusik och experimentell rock som jazz.
Eivind Aarset - Electronique Noir, Light Extracts. Elektronisk "Nu-jazz" med såväl oljud som väljud.
-
Mina jazzgitarrfavoriter är oftast inte de mest "gitarristiska".
Tipsar om "A guitar supreme - Giant steps in fusion guitar"
Jazzgitarrister tolkar Coltrane. Kanske inte nån milstolpe direkt, men lite kul.
http://www.guitar9.com/aguitarsupreme.html (http://www.guitar9.com/aguitarsupreme.html)
-
Mina jazzgitarrfavoriter är oftast inte de mest "gitarristiska".
Tipsar om "A guitar supreme - Giant steps in fusion guitar"
Jazzgitarrister tolkar Coltrane. Kanske inte nån milstolpe direkt, men lite kul.
http://www.guitar9.com/aguitarsupreme.html (http://www.guitar9.com/aguitarsupreme.html)
Nje ingen direkt milstolpe. Så där rätt typiskt fusionslickt. Lyssnade på mp3klippen. de flesta kändes väl långt borta från Coltrane men Central park west med Jeff Richman - vem det nu är - började bra. Roligt nog så fördrog jag faktiskt lukather sedan. Det kunde man aldrig tro :o
-
Jazz :huh:
Bland en massa andra lika bra plattor. Ähum förlåt jag tappade fattningen ;)
Det var ett väldigt kunnande du har på detta område DG!
Lyfter på hatten o bugar! :)
h. JOhan
-
Här får ni ett tips till:
Rigmor Gustafsson :wub: spelar på Fasching idag Fredag 28/9 för den som är i Stockholm.
-
Några till
Cannonball Adderly - Live at the Club
Gene Harris - Trio + One
Herbie Hancock - Cantaloupe Island (samling)
Mose Allison - The Mose Chronicles
Om man vill ha sin jazz bluesig :)
Åke
-
Mingus Big Band 93 - Nostalgia in Times Square (live)
Mingus själv dog ju 1979, men hans band lever vidare. Detta är en riktig höjdarplatta.
-
Modern:
Kurt Rosenwinkel - The Next step
Chris Potter Underground
Joshua Redman - Back East
Äldre:
Joe Henderson - Page One
Art Blakey and The Jazz messengers - Big beat
Wes Montgomery and Wynton Kelly - Smokin' at the half note
Wayne Shorter - Speak no evil
Sen tycker jag ni borde lyssna på http://www.juliadollison.com/ med den fantastiska gitarristen Ben monder.
-
Här får ni ett tips till:
Rigmor Gustafsson :wub: spelar på Fasching idag Fredag 28/9 för den som är i Stockholm.
Märkte att jag var ospecifik ovan när jag nämnde Rigmor Gustafsson. Hennes senaste skiva, med endast egna låtar för första gången faktiskt, heter "Alone with you". Värd att lyssna på många gånger! Från modern vokaljazz via mer "standard"-typ låtar över till en enstaka må-bra-låt och ballad.
Jag skulle vilja ha en "kanon" = "en samling kulturella produkter som någon auktoritet anser har påverkat en viss civilisation eller nation" enligt Wikipedia. Fast man behöver ju inte bara så högtravande...
Alltså en lista över artister/album som är värda att känna till och ha hört, inte bara för att den är "skitbra" utan för att den är typisk för artisten, kanske har blivit en klassiker och har haft inflytande på samtida och efterföljande musiker.
Kort sagt: en lyssningsguide för den som vill bredda sig. Kan ni hjälpa mig att fylla på listan över musiker/grupp och "bästa/mest karakteristiska" plattan?
Sarah Vaughn
Billie Holiday
Ella Fitzgerald
Joni Mitchell
Miles Davis
John Coltrane
Charles Mingus
Herbie Hancock
Lars Gullin
Oscar Peterson
Keith Jarrett
Weather Report
EST
Monica Zetterlund
Rigmor Gustafsson
-
Insnöad på jazz. Tänkte skaffa mig nya influenser. Men vad? Lista era klassiker - vad ska jag shoppa?
Varför inte: Dream Theater - Scenes from a memory ;)
-
Jan Johansson -Jazz på svenska
är fabulös och har påverkat (r) många
-
And how about Robert Johnson?
Men då får vi nog byta genre..Å andra sidan så är ovanstående jazzare spunnet är bluesens bomulls fält..Så han borde nog stå först! :D
Mvh
Micael
-
And how about Robert Johnson?
Men då får vi nog byta genre..Å andra sidan så är ovanstående jazzare spunnet är bluesens bomulls fält..Så han borde nog stå först! :D
Mvh
Micael
Nänä, beethoven var först! Lyssna på huvudtemat till 4satsen9symf. och notera de jazziga tendenserna här och var!
Eller kanske italienaren Leon på 1400-talet...
:D
-
Om man talar om t.ex. John Coltrane och Miles Davis så har ingen av dem stannat i samma marker hela tiden utan det finns flera perioder som har sina egna särdrag och kan kräva en egen platta. T.ex. Miles cool-period, 60-talskvintett och hans 60/70-tals elektroniska "fusion".
-
Om man talar om t.ex. John Coltrane och Miles Davis så har ingen av dem stannat i samma marker hela tiden utan det finns flera perioder som har sina egna särdrag och kan kräva en egen platta. T.ex. Miles cool-period, 60-talskvintett och hans 60/70-tals elektroniska "fusion".
Hm. Jag visste att det fanns en hake. Men vilken av hans perioder har varit viktigast för utvecklingen av jazzen - var var han mest "unik"? (jaja kanske dum fråga, men i allifall)
-
Om man talar om t.ex. John Coltrane och Miles Davis så har ingen av dem stannat i samma marker hela tiden utan det finns flera perioder som har sina egna särdrag och kan kräva en egen platta. T.ex. Miles cool-period, 60-talskvintett och hans 60/70-tals elektroniska "fusion".
Hm. Jag visste att det fanns en hake. Men vilken av hans perioder har varit viktigast för utvecklingen av jazzen - var var han mest "unik"? (jaja kanske dum fråga, men i allifall)
Just dessa var lite svåra som sagt men Miles mest kända akustiska skiva är nog Kind of Blue som anses var ursprunget till modal jazz och hans mest kända elektriska är l Bitches Brew.
För Coltrane finns A Love Supreme som exempel på hans religiösa meditativa sida och också Impressions.
Giant Steps är känd för sin knepiga ackordföljd.
Men andra har säkert andra åsikter.
Åke
-
2 sidor lång, och ingen som nämnt Chet Baker?! :lol:
Han har en sagolik röst, enormt blå & höstig.
kolla upp honom om ni vill lysa upp höst/vinterrusket med något underbart.
Annars finns ju herr Wes montgomery som är en grymt skön jazz gitarrist, bör också kollas upp!
-
Insnöad på jazz. Tänkte skaffa mig nya influenser. Men vad? Lista era klassiker - vad ska jag shoppa?
Det var nog bara jag som tolkade detta som att du vill få nya influenser utanför jazzen, eftersom du är insnöad.
Personligen kan jag bara lyssna på jazz i små doser, annars finns risken att jag blir galen och börjar skrika "KOM TILL SKOTT JÄVLA JAZZPAJAS" :)
Men det beror nog på vilken jazz man lyssnar...
-
"KOM TILL SKOTT JÄVLA JAZZPAJAS" smile
Men det beror nog på vilken jazz man lyssnar...
Alla kommer inte till jazzhimlen.
-
Insnöad på jazz. Tänkte skaffa mig nya influenser. Men vad? Lista era klassiker - vad ska jag shoppa?
Det var nog bara jag som tolkade detta som att du vill få nya influenser utanför jazzen, eftersom du är insnöad.
Personligen kan jag bara lyssna på jazz i små doser, annars finns risken att jag blir galen och börjar skrika "KOM TILL SKOTT JÄVLA JAZZPAJAS" :)
Men det beror nog på vilken jazz man lyssnar...
Ja, egentligen var det det jag menade från början. Men man anpassar sig ju. Båda delarna är kul, men jag kan mer om jazz än om mycket annan musik.
-
jag trodde oxo det. började rabla massa titlar utanför jazz. sen satt folk igång sådär riktigt tunnelseendejazzigt. så då lät jag bli .)
-
förresten, vore trevligt om vi kunde korsinformare varandra. vi kunde ha listor med skivor rekommenderade i olika genres!
Då kan jag tipsa om electronica, och DG, wernis etc om jazz, Hmike om blues...och så vidare. jag är för tunnelseende i min skivsamling.
DG har introducerat mig tex till terje rypdal, och shit vilken bra musikupplevelse :)
-
2 sidor lång, och ingen som nämnt Chet Baker?! :lol:
Han har en sagolik röst, enormt blå & höstig.
kolla upp honom om ni vill lysa upp höst/vinterrusket med något underbart.
Annars finns ju herr Wes montgomery som är en grymt skön jazz gitarrist, bör också kollas upp!
Duke Ellington?
-
Jan Johansson -Jazz på svenska
Phew! Monumental platta...
Lars Jansson Trio - Ballads har snurrat i bil-cd:n ett tag.
-
jag trodde oxo det. började rabla massa titlar utanför jazz. sen satt folk igång sådär riktigt tunnelseendejazzigt. så då lät jag bli .)
Tunnelseendejazzigt :) jo men jag erkände ju. Nä låt nu all musik råda i ett härligt tunnelseende!
CocoRosie - La maison de mon rêve -- http://www.cocorosieland.com/
Vad skall man kalla det mer än vansinnigt vackert, lofi och helt kompromisslöst.
Susanna and the Magical Orchestra - Melody Mountain
Wikipedia "Melody Mountain is Norwegian group Susanna and the Magical Orchestra's second album, released in 2006. It is a collection of low-key cover versions from a variety of artists."
YouTube - Love will tear us apart / Susanna and The ...
Om du är ensam hemma så våga sätt på lite moderna klanger och bli rikt belönad
Anders Hultqvist - Incantatio, Time and the Bell, When roses break (Göteborg Symphony Orchestra)
"In 1989 the orchestral work Time and the Bell was one of the prizewinners at the Nordic Composition Competition in Göteborg, and in 1995 AH was awarded the Christ Johnson prize by the Royal Swedish Academy of Music for that same piece. Time and the Bell has travelled to many orchestras around the world."
-
förresten, vore trevligt om vi kunde korsinformare varandra. vi kunde ha listor med skivor rekommenderade i olika genres!
Då kan jag tipsa om electronica, och DG, wernis etc om jazz, Hmike om blues...och så vidare. jag är för tunnelseende i min skivsamling.
DG har introducerat mig tex till terje rypdal, och shit vilken bra musikupplevelse :)
Terje är riktigt bra ja, länge sen jag lyssnade dock, vilket är synd. :)
Vilken lustig inställning man får av jazz och av att vara "nära" jazz som företeelse för länge och för ofta (dvs t ex vara musiker av det slaget) kan jag ana dels i jazzfolkets inlägg här i tråden, dels i t ex dina "småkrig" mot jazzfarbröderna ;)
Jag menar helt enkelt det faktum att stora delar av jazzfolket sätter sin musik på piedestal, för att vara rakt på sak. Lyssnar på Kind of blue just nu, har väl 10 jazzskivor om vi inte räknar Duke Ellington som tydligen var för lite jazz för att nämnas i denna tråd eller nåt :blink:
Eftersom jag inte lyssnat så pass mycket som tydligen krävs för att få detta känslomässiga band till jazzen (man hamnar i "jazzhimlen" /DG :D ), kan jag inte säga mer än att det är välspelat, intressanta/lustiga ackord och harmonier osv, men jag skulle inte sätta den här musiken på piedestal ens om jag lyssnade på det dagarna i ända. Tror jag. :blink:
SÅ attans nytänkande tycker jag inte Miles Davis är här. Vilken tomte som helst kan ju leka med sitt instrument (oavsett vilket det är) på det här sättet. Jag kanske missar något? Upplys mig gärna i så fall. TRor mycket handlar om att repetera vissa typer att fraser tills de "låter" bra. För en själv, så triggar det lite system i hjärnans kreativa system hos vissa människor tills de skapar liknande saker själv.
Oavsett om man lyssnar på Evanescence, Beethoven eller "jazz"..
KOm att tänka på folk/"kulturer" som inte varit påverkade av västmusik fram till nu. Hörde den ganska atonala "visan" som den mongoliske vaktmästaren där jag bodde i Peking kunde vissla på ibland (inflyttad från inre mongoliet). Han visslade den alltid när det var "tyst" sa han, dvs det hade uppstått nån form av lugn. Mycket varierad och skiftande, men ändå med något slags princip som upprepades hela tiden. Dvs som det ofta är i folkmusik. På nåt sätt hade beethoven smugit sig in i visan också på vägen ;)
Klart som fasen, tänker man då, att snubben (som tjänade ung. 500kr i månaden och tyvärr var ganska obildad, snackade bara kinesiska med mongolisk dialekt ) inte vill övergå till att vissla Beethoven. Hans ålder var förmodligen över 40, och hade ju visslat det ursprungliga temat sedan barnsben och inte så mycket annat förmodligen. (Han hade en skiva med kända stycken av B., men ingen CD-spelare! ;) Faktum är att han gav skivan till mig, men nu vet jag inte riktigt var den kan ha tagit vägen.)
Vart vill jag komma här? Genialitet inom musik är en chimär ;) på sätt och vis. Handlar väldigt mycket om inlärning av vissa bestämda mönster, en del om tur men framförallt kanske om betraktaren. Vilken typ av musik går hem hos en godtycklig människa? Klart att om man matar en fåraherde med Beethoven väldans mycket och ofta, så kommer han att börja gilla det HELT ENKELT för att det inte är KAOSARTAT! SAmma med jazz, eller mongoliska folkvisor. Allt annat är en chimär, eller har med musikens eventuella komplexitet att göra (vilket snarare verkar ha en förmåga att motverka en musikstils populäritet (?)).
Spelar man musik i c-dur för ursprungsfolk förstår de sig i början inte på det. Just för att de visslar och trummar fram sin musik och inte har en aning om skillnaden mellan vita och svarta tangenter, eller oktaver eller harmonilära eller... Det mesta av den musik som säljer är trots detta ändå på samma komplexitetsnivå. ;)
Förutom texterna, som är dummare ;)
Ha det...
/Per
-
Jag menar helt enkelt det faktum att stora delar av jazzfolket sätter sin musik på piedestal, för att vara rakt på sak.
Ligger mycket i det. Sprang ett tag på Nefertiti i GBG och kollade in jazzjamsessionerna på tisdagar, men det blev för trist i längden när 90% av utövarna står och surar och tittar ner i golvet och ser ut som dom allra helst vill va hemma och titta på Robinson.
Sen tror jag nog att vattentäta skott finns i dom flesta musikstilar.
Men just jazzgossar och inte minst klassiska nissar tycker nog ofta att dom är lite finare än andra.
-
Men just jazzgossar och inte minst klassiska nissar tycker nog ofta att dom är lite finare än andra.
HAHA!! :lol: Kom att tänka på den ganska gamla låten "jazzgossen" av, vad heter han nu äh fan... Typ en av de roligaste svenska låtar som gjorts ju! :) I vilket fall, inte särskilt jättelätt att hitta faktiskt.. I alla fall inte i kväll :huh:
Med klassisk musik är det väl också litegrann som med gamla religioner. Bara för att det ÄR GAMMALT så är det "bra". Själv hatar jag den äldsta musiken som man av någon anledning fått för sig vill kalla "klassisk". Mest religiösa körverk och så från tiden innan krutet och då de sjöng istället för att kriga med allt och alla. Eller förstås, de krigade ju då också...
-
Ja Dividend. Jag tror att det delvis handlar om inlärning. Man kan mer eller mindre bestämma sig/vilja öppna sig för en konstform eller som oftast delar av dess yttringar - som ett projekt att utvecklas. Mer eller mindre medvetet. Oftast behöver man väl känna en dragning men sedan kan man behöva ge inte bara sin lust utan även sitt tålamod.
På något sätt känner jag att alla de gånger jag som väldigt ung och lite äldre gick och lyssnade på "svår" musik har givit resultat. Mognat fram under perioder av annat lyssnande och inget lyssnande. Nu åter spelar stor roll för hur jag kan ta till mig ny "svår" musik. Inte var det alltid helt enkelt eller bara njutbart att höra "kaotisk" fri form jazz eller annan kanske mer komplex musik - fri form är ju inte alltid komplex. Men man vänjer sig och hittar skönheten, kraften osv. Att spisa Stan Getz är ju som godis. Lätt att ta till sig, lätt att tycka om. Men man kan inte bara leva på godis.
Fast jag tycker inte att det handlar om pedistaler för någon form av musik. Det finns musik i alla olika genrer som är fantastiskt bra samt sådan som är riktigt djävla tråkig. Det som jag har en tendens att klassa ner är sådant som jag uppfattar som banalt. Det är tråkigt att se en film som inte berör utan använder samma djävla dumma gamla klichéer som vanligt. Samma sak med musik som inte förmår att ha åtminstona någon stark ingrediens eller egen kryddning.
-
enormt intressanta inlägg får jag säga!
Det du beskriver DG skriver jag under rätt upp&ner på. Jag tror inte att jag har en enda skiva bland mina favoriter som jag gillade direkt, rakt av.
Jag är väldigt inriktad på känslor i musik, och ljudbilder. Jag gillar ofta det mörka, svarta. Riktigt bra musik för mig får mig ofta att känna kalla kårar längs ryggraden. En mörk text intresserar mig mer, oftast helt enkelt för att dunkla motiv oftare är intressanta än en catchy refräng "throw your hands up in the air and wave them around like you just dont care". Intressantare att lyssna på "wild rose" med nick cave/kylie än att höra om någon som vunnit en miljon på lotto. jag vill att musiken skall ha en grund, en mening, gärna två ;)
Andra viktiga saker är ju melodier förstås. Faktiskt så har fidden här skrivit saker som satt sig direkt, som jag gillat på direkten, tack vare bra harmonier. "easy" är en sådan komposition han gjort.
Sedan melodispråk. Air gillar jag, och adagio, just fär melodierna. "Trubbel" med Zetterlund är en annan.
Jag krigar med jazzfarbröderna lite som en antites mot mig själv .jag kan jättelite jazz, desutom är jag tämligen genomrutten pianist, och skulle väl bra gärna kunna jazza loss som de kan ;)
Sen tenderar jag -alltför ofta, att se ner på "mainstream". Plastiga produktioner utan något unikt element.
öh. ja. typ. eller ba. lixom. duh :blink:
-
Sen tenderar jag -alltför ofta, att se ner på "mainstream". Plastiga produktioner utan något unikt element.
Man kan fråga sig varför <_< Man kan fråga sig varför inte ;)
-
nån form av musiksnobberi :ph34r:
:rolleyes:
-
Det får mig att tänka på Herman Hesses romaner Narziss och Goldmund samt Stäppvargen. Goldmund som vill uppleva allt vad livet har och känner att konsten måste bränna som solen för att vara meningsfull blir nedlåtande och föraktande mot mästaren som gör vad folk vill ha och Stäppvargen mot det småborgeliga gamla paret som har löjliga billiga bethoven-byster som brukligt är.
Man för en slags evig kamp mot att vara för snäv och lite fördömmande samt att gå åt andra hållet och mena att allt är lika bra och värdefullt - vilket man egentligen inte tycker. Kanske skall man vara tyst så det inte blir något fel. Men då tystnar också samtalet.
-
Ja Dividend. Jag tror att det delvis handlar om inlärning. Man kan mer eller mindre bestämma sig/vilja öppna sig för en konstform eller som oftast delar av dess yttringar - som ett projekt att utvecklas. Mer eller mindre medvetet. Oftast behöver man väl känna en dragning men sedan kan man behöva ge inte bara sin lust utan även sitt tålamod.
Detta är som att säga att man kan lära sig tycka om allt. Även skit. ;) Tyvärr förmodligen helt sant :blink:
Hmm.. Intressant dock som den fortsatta diskussionen ovan visar, att det "slår över" för en del. Alltså de börjar hata musik som de tycker är "banal". Gör i och för sig jag också ibland, men det gäller nog främst "tillverkad" musik där det inte väcks några känslor alls . När det i utbudet av musik ingår sådant som känns ungefär lika intressant som s k "fraktal" musik, alltså slingor av noter som "räknats" ut av dator för någon tonart enligt en fix formel. (Man får alltså samma dåliga låt varje gång, såvida slumpfaktor saknas.) Ganska meningslöst dock känns det som faktiskt. Folk får köpa vad de vill, precis lika mycket som jag har noll att göra med vad folk har för religion t ex.
Tycker man får ha mer tålamod med enkla låtar och/eller enkelt folk med andra ord. Kanske göra super-enkel pop i ett halvår, eller nåt . :lol:
ANg. det sista ovan, tror jag faktiskt de flesta inte bryr sig särskilt mycket alls om musik som prövar deras tålamod för mycket. :D Personligen finns det en hel del annat att göra att slösa min tid på, än på:
"kaotisk" fri form jazz eller annan kanske mer komplex musik - fri form är ju inte alltid komplex.
Kanske missförstår jag här. Tror inte jag hört så mycket av den typen av jazz vad jag kan minnas. Skulle kanske vara enstaka stycken förr på P1 eller så.. De minns jag iofs ganska väl :lol: För mig är det liksom en motsägelse att kalla något (som i matematisk mening) är kaotiskt, för musik.
Liksom det är fel att tala om komplexitet i det fallet. Fast jag antar att dess utövare fortfarande har någon form av instrument och indelning i noter?
I sig är det väl inget fel att tänka annorlunda, absolut inte, men det kan gå jäkligt snett om det går för långt. :lol: NAturligtvis kan jag skriva en galen mandelbrot-nazze-låt nu om det inte vore så att den hade låtit skit och det lovar jag att det hade den gjort, alltså (utan att vara djup här) skriva en låt vars principer och restriktioner bygger på mandelbrotfraktalen MEN där jag inom restriktionen måste göra val av noter. Dock absolut inte fraktal musik i sig, utan så att t ex nuvarande delmängd av nuvarande tonart beror på variationerna i denna fraktal (eller kanske nåt annat, vädret eller vad fan.) det hade säkert låtit jäkligt konstigt och jazzigt hehe, men inte särskilt vettigt att syssla med sånt om jag skall vara ärlig. Känns inte alls meningsfullt, varken folket som sysslar med det eller musiken i sig faktiskt.
Men man vänjer sig och hittar skönheten, kraften osv. Att spisa Stan Getz är ju som godis. Lätt att ta till sig, lätt att tycka om. Men man kan inte bara leva på godis.
Fast jag tycker inte att det handlar om pedistaler för någon form av musik. Det finns musik i alla olika genrer som är fantastiskt bra samt sådan som är riktigt djävla tråkig. Det som jag har en tendens att klassa ner är sådant som jag uppfattar som banalt. Det är tråkigt att se en film som inte berör utan använder samma djävla dumma gamla klichéer som vanligt. Samma sak med musik som inte förmår att ha åtminstona någon stark ingrediens eller egen kryddning.
M a o, som är avsedda att vara lätttolkade, så vem som helst skall förstå ;) Kan ju hålla med faktiskt, även om jag fortfarande tycker man får ha tålamod med "vanligt" folk som gillar att se samma film om och om igen. Det är deras val liksom.
Intressant att du säger att du valde att lyssna på komplicerad musik dock, samt att du säger att det gett resultat. Känns ju rätt beundransvärt att välja ett helvete :D Allvarligt, så finns det med andra ord en struktur även där (och då bör jag inte ha emot det, som musik, för att inte säga emot mig själv :blink:), dvs vissa lär sig sådant snabbare än andra.
Vissa lär sig typ aldrig.
-
Intressantare att lyssna på "wild rose" med nick cave/kylie än att höra om någon som vunnit en miljon på lotto. jag vill att musiken skall ha en grund, en mening, gärna två ;)
Min första reaktion är att hålla med. Sen hör jag nästan en koskenkorva-röst som typ frågar: "Vad är meningslöst med de triviala aktiviteter, som försigår i texter till "vanlig" folklig musik? I och för sig, är det mer direkt på, kanske mindre mord och rosor och sorg, men kan nog inte hålla med om att den typen av musik i sig är meningslös (såvida den inte fruktansvärt brister i konstnärskap, dvs är kopierad ;) (Vilket i och för sig bara innebär att någon, nån gång, varit konstnär, så det hålelr inte heller som argument.)
Jag krigar med jazzfarbröderna lite som en antites mot mig själv .jag kan jättelite jazz, desutom är jag tämligen genomrutten pianist, och skulle väl bra gärna kunna jazza loss som de kan ;)
Sen tenderar jag -alltför ofta, att se ner på "mainstream". Plastiga produktioner utan något unikt element.
MAinstream är ju också avsett för den typen av hjärnor, jag orkar fan inte bry mig om grannen är obildad okultiverad tönt. ;) Låt folk se samma film och lyssna på samma händelselösa musik om och om igen. Skadar ingen annan än dem själva. ;)
Jo, jazza loss på ett piano eller gitarr är säkert skitkul om man kunde det :lol: Tror inte det är så svårt att göra enkla jazzgrejer åtm, så varför inte leta upp en gammal jazzgubbe eller hur man nu får reda på sånt :lol: och lära dig? Tror (alltså det intryck jag fått av att lyssna nu!) att det mest handlar om vissa typer av mönster faktiskt (dvs t ex införandet av fyr- och femklanger osv). Borde dock handla även om en massa annat förmodligen, lyssnar inte heller sådär jättemycket för tillfället :)
-
nä, det är väl inte mer meningslöst egentligen, men jag upplever det ofta så. rent dubjektivt :)
-
rent dubjektivt :)
VA FASEN!! Börjar du bli intellektuell och slänga dig med svåra ord!!!!
(Nä får nog sova här Emu, god natt ;)
-
rent dubjektivt :)
VA FASEN!! Börjar du bli intellektuell och slänga dig med svåra ord!!!!
(Nä får nog sova här Emu, god natt ;)
Libestiskt!!
-
Libestiskt!!
vore nog fel ord att använda ;)
-
försöker hitta en betydelse för det ordet. trodde jag hamnat rätt?
-
Hittar inte den endaste lilla ordlista här ;) Har inte den blekaste faktiskt..
Iofs vad skall man med SAOL till när det finns internet. Återkommer om det är ett personangrepp ;)
-
Hittar inte den endaste lilla ordlista här ;) Har inte den blekaste faktiskt..
Iofs vad skall man med SAOL till när det finns internet. Återkommer om det är ett personangrepp ;)
:lol: