Kontrollrummet

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - pxm

Sidor: 1 ... 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
421
Studio, produktion och övrigt / Den är klar och godkänd ....
« skrivet: 19.08.2012, 01:03:31 »
Här är min Lessonintermediate nivå ,ang. ii-V7-I progressionen, för jazzintresserade skriven för allguitarschords.com
Litet enkelt och snabbt om Jazz skalan och dess modus med tillhörande diatoniska ackord också.....

http://www.all-guitar-chords.com/lesson.php?id=290

Hoppas att ni gillar den......

Please-read it .......

mvh

422
Den här typen av musik och samarbeten håller
jag mest på med när jag inte är på KR.

Här är en färdig version av "Johan´s Song ".

Det blev en bra version till slut, tycker jag.
Genren är modern jazz/fusion.
De som medverkat är;

Rob Glass (Can) - Bas
Brian Evans (UK) - Trummor
HutsVoid (Nep ???) - Orgel och Synth
Johan Paxom (SE) - Gitarrer och ide´.

Visst är de säkra musiker och får det att låta
om min ide´ ??? :)

Har inte fått in några svenska bidrag och
ingen har hört av sig så jag gissar på att det
inte blir någon KR:version av den här.  :unsure:
Tyvärr.
Synd -för det hade varit intressant....
Lägger ut den för att ge inspiration till mer
samarbeten på KR.....och för att ni varit med
och hört och följt projektet från början.....

Tyck gärna till får jag höra vad ni gillar den..... :)
Det är jag som försökt mixa och mastra..... :lol:

mvh

423
Studio, produktion och övrigt / Im soooo in Love !!!!
« skrivet: 18.08.2012, 03:38:15 »


Åhhhhh !!!!!  :wub:  :wub:  :wub:  :wub:  :wub:  :wub:
På måndag när affären öppnar ........ :P

mvh

424
Demolåtar / pxm - Paxomaniac
« skrivet: 18.08.2012, 00:39:26 »
Hittade denna i mitt bibliotek idag.  :)
Har inte lagt ut den förut för det är
typ bara någon av mina ändlösa
reharmonisationer av 12:an och litet
improviserat gnissel. :D

Men när jag lyssnade på den idag så tycker jag
att det är ganska okey för att vara en snabb
halvtimmes terapi grejj. Trots komprimeringen !!!! :)

Har letat efter filen i Cubase men inte hittat den
så det blir svårt att göra något åt den....

I vilket fall....här är den.....


mvh

425


 100.000 norska riksdaler till denna unga bassist :



Hon inbjuds också att presentera ett eget projekt till nästa års Jazz Festival....Det blir spännande......

...och här litet annat stuk på musiken, där hon spelar bas åt White Willow:



En framtida stjärna ?????

mvh

426
Demolåtar / pxm - Special Blues
« skrivet: 17.08.2012, 00:25:18 »
 :)

mvh



Edit:
 Rättade till några fel jag inte hörde inatt.....

427
Studio, produktion och övrigt / Pedaler !!!!
« skrivet: 16.08.2012, 01:29:52 »
De viktigaste pedalerna , enl. mig är ;
kompressor och wah-wah !!!!
(Vad fan är gas och broms till för ????)
Använder dock sällan wah-wah till just "wah-wah" ljud ...Mer ett läge på den hela tiden..

Vilka är era ????


Edit; jag använder en 80 w Peavey Bandit transtube och en JJLabs 6000 när jag kör uppmickat.....
othervise använder jag mig av Steinbergs orginalkabinett.....
Mina gitarrer är Melody Maker och en jazzburk Epiphone.
Till min akustiska nylonsträngade Cort använder jag en SeX1 direkt in i mitt Audiobox....
Ho do U do ???

mvh

428
http://app.topspin.net/store/artist/7229?highlightColor=0xEEB4B4&src=fb&awesm=t.opsp.in_o07W2&wId=159965&theme=black&w=240&h=250

Suverän låt , sången heter "Mozart goes Dancing."
Jag ser fram emot att få höra hela det nya albumet...

Njuter av den till ett glas Sangria  på uteplatsen i den fina kvällsolen.
Ha det gott ni med !!!! :)

Edit: Öppnade just en påse chips med red union och sourcreme smak och fortsätter att lyssna !!!!
Den här låten rekomenderas verkligen...Diggar !!!
Jazz när den är som bäst - och en bit Brie´ost.... Vart fan är brudarna ?????
Skål !!!! ;)


Jazz on !!!

mvh

429
Demolåtar / pxm - Modern Understanding
« skrivet: 14.08.2012, 08:01:49 »
Det här är ett kul projekt med musik som är spännande jag hoppas att få musiker till från KR:s forum.
Oftast får jag blanda musiker från flera olika forum för att få mina projekt gå ihop.
Vill dock att det här skall vara ett rent KR-projekt. Jag har liksom komponerat den här för just er på KR !!! :)

Modern Understanding är en lugn låt, enkel att spela, som för gitarrernas del går ut på att variera samma tema.
Det börjar med ett avsnitt där melodin + komp är oförändrat i två turnarounds.

Den är komponerad och jag ser gärna att både bas och trumsolo är komponerat i den här. Inga improvisationer (vilket jag annars gillar väldigt mycket).

 Jag vill att låten förmedlar en känsla av kontroll och eftertanke samt använder sig av de vanliga koncepten i modern jazz spelade på ett fyndigt sätt genomtänkt teoretiskt och harmoniskt. Detta förmedlar också förståelse för modern/kontemporär musik och delar förståelsen till lyssnaren. Därför är det en enkel melodi och ett enkelt komp. Det svåra ligger mer på ett teoretiskt plan men som blir enkelt att ta till sig och att lyssna på tack vare den enkla melodin. Vill alltså ha mer genomtänkta solon och bidrag, men ändå enkla att ta till sig och förstå snarare än avancerade virtuosa.

Det har blivit mycket improvisationer på olika forum i sommar-mest Kompoz-och sedan så har jag plågat er med halvfärdiga ideer och underliga improvisationer dessutom. Därför gör jag en komponerad och genomtänkt låt där jag inte vill lägga mig i bassistens och trummisens jobb mer än följande nedanstående önskemål. Jag kan själv varken spela bas eller trummor något vidare mer än absoluta basics och några clave´s därför komponerar och programmerar jag inte bas och trummor. Men som sagt var-jag har önskemål jag är mycket bestämd med...

Sedan i avsnittet där gitarrerna spelar block ackord är det tänkt som utrymme för ett basolo i Lydisk Augmenterad skala/Lydisk#5/Melodisk molls 3:e modus. Blockackorden är bEmaj#5 och Gmaj#5. Eftersom låtens succesioner/melodier bygger på stämmor i ofullständiga ackord (7sus4) ,melodin i prim spelas inte, kommer det att passa in fint om basisten börjar på 4:an eller 7:an, Alltså spelar sitt solo i A Lydisk#5 eller D Lydisk#5 skala.

Efter det kommer grundtemat en gång till för att sedan varieras några vändor som avslutas med gundtemat återigen.

Därefter spelas inga instrument alls några vändor och det är tänkt att ge trummisen utrymme för ett solo. Eftersom det är grundtakt för Hip Hop låten går i tänker jag mig att trummisen använder sig av Bo Diddleys beat och son clave i sitt solo.

Låten avslutas med grundtemat som spelas två ggr.

C Melodisk moll i 90 knyck.

Hoppas att ni gillar iden. Den låter så här just nu:


mvh

430
Tyckte detta med stämföring var intressant. Följde det temat men hamnade såklart i olika jazzteoretiska assosiationer.
Det här är var jag kom fram till. Slutsatserna i slutet av artikeln är att ta med en nypa salt då det är mina egna assosiationer. Önskar jag hade någon musikhistoriker att fråga om de är korrekta. De olika skolorna av teori kan ha tillkommit på andra sätt och utvecklats från andra ideer, vilka jag är ovetandes om.
Det är ändå roligt och intressant och jag gissar på att man kan lära sig en del i a f av att läsa detta.

Under medeltiden ansåg tritonusförhållanden fula och osjungbara.
Idag används de p g a sin dissonans vilket skapar spänning och rörelse i musiken.

 Man ville undvika undvika tritonusintervallet översigande kvart eller förminskad kvint, vilket låter dissonant. Intervallet var förbjudet av kyrkan och kallades Diablo in musica. För att göra det avstod man ofta från parallellföring eller använde sig av tillfälliga altereringar, Musica ficta.
Musica ficta är läran om kromatik som oftast användes för att lösa upp ledtoner till finalis (tonikan) och för att undvika tritonusförhållanden i stämmor Den användes mellan 1200- och 1500-talet.

Alla stämmor räknas idag modernt vara självständiga succesioner, självständiga stämmor därför undviker man att båda stämmorna t ex gjorde ett samtidig kvintsteg då ett sådant medför att 1;ans och 4:ans stämmas toner bytte plats och blev ett 5-ackord. 1:an och p5 kan räknas som samma ton och därför var inte stämmorna längre självständiga i en sådan situation.

 1 och 3:ans stämma hamnar i ett förhållande där det är en sext melllan stämmorna helt plötsligt, en stämföring som i praktiken betyder modulering just över de tonerna då ett sådant förhållande klingar Doriskt, då #6:a är karaktärston för det moduset. Den färgningen stämmer helt enkelt inte in med dur/moll eller harmonisk moll, vilka var de vanliga skalorna att jobba efter på den tiden.

1 och 5:an blir till 4:an och 1:an i en sådan situation och därmed är inte heller det en självständig stämma då den övertar stämman i kvintens roll.

 Ett kvintsteg innebär dessutom att alla stämmorna tillsammans, i en molltonart, bildar ett dominant 7 ackord, vilket är uppbyggt av just tritonusförhållanden, vilka ju var förbjudna av kyrkan under medeltiden.

 I durtonart blir motsvarande steg ett maj eller ett maj7 ackord. Detta stämmer då inte in modalt, efter kyrkotonarternas harmonisering. Dessutom kan man även se maj7 ackordet som I ackordet då det innhåller samma toner. Det tillför alltså ingenting att göra på så vis utan man kan lika gärna, för enkelhetens skull och för att varje stämma skall förbli självständig vara kvar på I ackordet en takt till.

 Idag använder sig dock moder tonal teori, bl a Peter Westgaards (byggd utifrån Shenkeranalysen) sig av detta förhållande och använder istället inga dominanta ackord. p5:an blir där då till ett Cmaj ett Emaj taget 3 en oktav nedanför ursprungs 3:an följt av 1,5,7. För att det skall stämma in bättre spelar man det dock som ett Cmaj7 utan bas/rot. Det börjar alltså på ett G vilket är C:s p5. Begreppet ackordsfamiljer finns f ö inte i den moderna tonala teorin.
Man håller sig dessutom kromatiskt inom låtens tonala centrum och inte som i modal teori till skalor och tonarter.

Låter för djävligt och är förvirrande om ni frågar mig fast tanken är att enklare bygga mer linjära, mjukare (genom kromatik) succesioner till progressioner, vars ackord inte innehåller någon naturlig dissonans. Den får man genom användandet av kromatik om nu önskar sig det. På så vis erhåller man en mjukare harmonik i progressionerna passande till melodin/succesionen byggd på samma teoretiska grund. Okey, erkännes att vissa kompositörer och musiker använder det genialiskt och det kan , i mina öron, låta bra och inte förrvirrande,-delvis.

Begreppet tonal musik, vilket är ett förvirrande nog är ett modernare ord för modal musik/teori , har inget med tonal teori och den musikformen att göra. Tonalitet brukar också användas om modala förhållanden och avser tonart. Förvirrande tycker jag och använder de gamla begreppen. Ville bara belysa att stämföringens klanger, felaktigt använda, mynnat ut i en del av en musikteoretisk form.

Den "Linjära jazzen." ofta uppbyggd som den klassiska stämföringen i fråga om ackord och melodier, utan dominanter och med musica ficta/kromatik och med stämföringens regler, av ovan nämnda orsaker (utom det kyrkliga förbudet då,såklart.) men med tonala centra´s/centrum istället för tonarter.

Pan-tonalitet är släkt med modal teori och harmoni men det finns inga predominanter eller dominanter. Det finns därför ingen klar pivot funktion och modulationerna kommer därför tätt och utan förvarning, enligt mig. Trots ackordsharmonierna byggs ändå efter kyrkotonarternas, modal teori´s, harmoniseringar från skalorna, utom dominanterna vilka som förstått istället är maj eller moll ackord istället. Spänning, dissonans erhålls genom toner som kromatiskt förbinder skalorna till ackorden. Det finns ingen tonart utan man håller sig till tonala centra´s/centrum. Det säger sig självt att även här använder man sig av kromatik snarare än av bestämda modus för att få det att stämma.
Populärt inom tidig jazz och Four Winds av Dave holland är skriven med pan-tonal teori.
Ett slags föregångare till modern tonal teori men ändå med rötterna i modal teori. Personligen tror jag att sidesteppin utvecklades mycket p g a pan-tonal musik. Men jag kan ha fel i det. Är ingen musikhistoriker och glömmer jämt namn och årtal samt låttitlar även om jag rent teoretiskt kan, om än vagt, förstå utvecklingen och varför de började att spela på ett nytt sätt.

Pan-tonalitet vilken som bluesen, vilken inte har några kadenser (blir så trött när folk förklarar blues med tonika, subdominant och dominant)utan som var ett nytt sätt att spela och förstå musik på, talar om statiskt respektive dynamiskt capo istället.

 Medan man inom bluesen talar om mediantik talar den moderna tonala teorin om paralelltonarter där den modala teorin talar om inversioner.

 Ser ut, i mina ögon och låter som-i mina öron, att ha varit en blandning av modal teori, blues teori samt tonal teori antagligen tillkommen då de lyssnat på fullständiga klassiska reharmoniseringarmen inte förståt, eller kanske förstod men förenklade modernt, den klassiska fullständiga reharmoniserings teorin. Menar dock att även pan-tonalitet härstammar delvis från regler och regelbrott emot klassisk stämföring och därför ersattes dominanterna med maj eller moll ackord. Att man undviker tritonusförhållanden beror här inte på något medeltida kyrkligt förbud utan snarare på en form av reharmonisering där man vill ha ett sound utan dissonans i progressionen.

I vilket fall så var det nytt och spännande när det kom och pan-tonalitet fick ju några sånger som idag är jazzklassiker. Soundet var mer smooth, liksom linjär jazz´s sånger kan låta.
Stilen  "Smooth jazz" stammar dock från modal jazz.


mvh


431
Färdiga produktioner / Bow35,HarmonicaMike & pxm ; "aLLWAYS"
« skrivet: 12.08.2012, 05:35:27 »
En låt av bow35, HM och mig som varit uppe förut.
Tror det var mitt första samarbete här på KR..

Tankade ned mp3;an från KRs demoforum och
har försökt piffa upp den litet, mastra den.
Orginalfilen gick förlorad i en datakrash.

Ville försöka på den här då den verkade svår att
göra något av.........och det var det,för svårt för mig
t o m. :)

Men här är resultatet i a f

mvh

432
Här är en ide för ett komp samt ett head/en melodi.
Bas-är ett måste !!!
Trummor vore intressant.
Alla andra som känner att de vill vara med;
keyboard,lyrik,sång, whatever.......
Tanken är att alla som vill får utrymme för varsitt solo i den här.
Den går i 120 knyck och i Cm.

mvh

433
 I rock är antagligen 5.ackordet det vanligaste. Jazz använder 7 ackord med färgningar och Fusion 9,11 och 13 ackord. En funkgitarrist abvänder sig oftast ev ett dom9 ackord kallat just "the Funk chord". Det används som ett V ackord och spelas i den formen också som substitut för maj och moll ackord. Det går att ta på olika sätt, vanligen tar man ju ackordet med basen någonstans på E-strängen men inte i funk. Där börjar man istället med basen/roten på 5:e strängen, A strängen. Så här:

E|--3--
B|--3--
G|--3--
D|--2--
A|--3--
E|----

 När man kompar, oftar riffar man i funk då en rythmisk figur, med slutna vanligtvis dämpade ackord, där 16-delar är viktiga om och om igen (jmf ostinato eller vamp),är det vanliga att hoppa över tonerna på 5:e (A) och 4:e stäng, d v s ackordets 1: och 5:a och bara spela över de tre översta strängarna. Man låter oftast istället basen att markera roten/1:an. Tekniken ger rum mellan instrumenten och kallas "spaceing". Ibland spelar man bara ackordet på de två översta strängarna.

 Till detta användes licks av ett arpeggio med 4 toner av solisten som börjar på ackordets/skalans 3:a. Då får man alltså den 3:e,5:e,7 :e och 9:e tonen med. Kallas även för "Funk arpeggio".
 Så spelar man även över det näst vanligaste karaktäristsika Funkackordet- maj9 #11(no5) ackordet (felaktigt kallat 13-ackord) vilket ger ett jazzigt sound till Funken.:

E|--5--
B|--3--
G|--3--
D|--2--
A|--3--
E|-----

 Som ni ser är det nästan likadant som ett 9-ackord och man låter man ofta helt att lösas upp i ett maj - spelat maj9 #11(no5)-ackordet genom att sätta ned vänsterhandens lillfinger till greppbrädan på E-stängen två semitoner upp (nedåt på greppbrädan, alltså) utifrån det grepp man redan har då man innan tagigt 9-ackordet. Man kan även göra det tvärt om att låta maj ackordet lösas till ett dominant. En enkel funk teknik men mycket effektfull och karaktäristisk för Funkgitarr.

 Att helt sonika ta treklanger, maj, moll och dom, på de tre översta stängarna görs sällan. Men greppen är användbara då man  använder de översta två strängarna istället och därmed utelämnar basen/roten.

 I Funk-jazz fusion använder man dock ackordens övre toner (eng; "upper triads) och spelar dess 7:a, 9;a ,11;a och 13:e på de fyra övre stängarna vid sådana tillfällen. Låter mer jazz och det skapar spänning att spela de övre triaderna´s fyrklang.
 Vill man ha ett mer "smooth" funk-jazz sound, utan spänningen, spelar du 7 ackord utan dess rot/bas på 4:e, 3:e och 2:a strängen.

mvh

Edit: Det är jag, TS, som har fel, ackordet är ett 13-ackord som mixus påpekar längre ned i tråden.......

434
Demolåtar / Roffe H i collab med pxm - Co-Blues !!!
« skrivet: 07.08.2012, 18:45:58 »
 Under sommaren har jag och Roffe H jobbat med att spela in hans blues i Cm.
Den är genial och genomtänkt till sin uppbyggnad med andra delen av 12:an tycker jag
och blev glad över att få vara med. Det här vårat första collab. med varandra.

 Bluesen består av fyra delar, den börjar med en melodi av Roffe H,
sedan kommer lika många takter gitarrsolo följt av lika många takter saxofon solo för att sedan
avslutas med melodin som då spelas en gång till.

 Vi började med regeln att hålla det så enkelt som möjligt.  Till att börja med gjorde jag ett gitarrkomp
vilket vi till slut övergav för BiaB:s piano. Många versioner blev det och det är kanske inte helt perfekt till
100 % men känslan, the Spirit, finns där nu. Är rädd att förlora den och det där odefinierbara levande
 som gör musiken liksom om vi skulle jobba på att få det helt perfekt. Nu låter det bra blues om projektet.
Och jag gillar jazzstuket i bluesen.

 Det har varit ett fantastiskt samarbete tycker jag. Roffe H är en fantastisk musiker med bra öra och goda ideer.
Har lärt mig av detta samarbete och haft roligt tiden vi gjorde det. Sådant jag tycker är viktigt vid samarbeten.

 Vi har närmat oss slutet av arbetet och nu återstår det att presentera det för höra vad ni tycker. Det skall bli intressant att
höra och vi kommer att diskutera ev förslag för att kanske ändra/korrigera något men bluesen känns i det mesta klar
för oss nu. Det ska bli spännande att få läsa vad ni och om ni gillar den här. (Är litet nervös faktiskt..) :lol:

 Skön saxofon i både melodi och solo samt komposition av Roffe H.
Jag, pxm, försöker att spela gitarr.....
Trummor, bas och piano är BiaB med Roffe H vid kontrollerna.......

Vi mixade våra egna instrument, Roffe mixade BiaB dessutom och
jag har försökt att mastra mixen.

mvh

435
Jag har ju skrivit trådar om japanska skalor och nu senast tritonus skalan.

Det är dags att införliva dem med västerländska ackord och rythmer nu. :D
Jag söker ju som bekant att utveckla en eget stil och ett eget sound
i musiken. :)

Detta låter som om det skulle vara användbart någon enstaka gång ibland.
Det blir nog mest spännande så...

Men jag är osäker.. :unsure:. Vad tycker ni om intrycket samlade soundet
av den här fusionen/sammanslagningen ????
Och vad för slags intryck ger det er ???

Snälla , ta en minutslyssning för att hjälpa mig så jag vet om och hur jag
skall använda just detta.

436
Studio, produktion och övrigt / Tritonus skalan presenteras.
« skrivet: 02.08.2012, 01:17:56 »
Tritonus skalan eller the Tritone scale används nästan aldrig av gitarrister men är vanlig bland saxofonister.
Alla tonerna i Tritonus skalan har ett överstigende eller underliggande tritonus till någon av tonerna i skalan.
En bra skala att använda över altereade ackord.

Formeln för skalan är;   1 b2 3 #4 5 b7 vilket alltså blir C Db E F# G Bb.

C Tritonus skalan kan spelas till följande ackord; C7b9, Eb7b9, F#7b9, och A7b9.

På medeltiden kunde man bli bannlyst av kyrkan om man använde sig av den. Att den är så ovanlig bland gitarrister
öppnar för en  intressant möjlighet att integrera den i sin "Jacky´s bag of Tricks" tycker jag. Det blir en bit på vägen
 i stävandet efter att hitta en egen och orginell stil och sound.

mvh

437
Demolåtar / pxm - FusionBlues
« skrivet: 31.07.2012, 23:06:04 »
I fusion spelar man 12:ans ackord på samma sätt som i en trad. blues spelad med "Blues-seven´s". Alltså med dom7 ackord/V7 ackord. Man gör ingen reharmonisation.

 Skillnaden ligger främst i att man undviker blues skalorna när man spelar en fusionblues och använder mixolydisk skala som man byter allteftersom ackorden skiftar.
Detsamma gäller för Dominant Lydisk skala.

Det är en utmaning spela på sådant sätt samt att hitta skallösningar till en blues spelad med "Blues-seven´s".

 Jag valde att använda Tri-tons, Spansk Flamenco, Melodisk moll, Super Lokrisk, Dim och Heltons skalor förutom en vanlig Dur Pentatonisk skala och så redan nämnda Mixolydisk samt Dominant Lydisk skala, såklart. Inga överraskningar direkt och de flesta av dessa skalor används traditionellt och ofta i vanlig blues. 

Spelar även litet Sidesteppin´några takter - det är ju trots allt fusion !!!

Vanligen betonar man också ackordets 4:e ton i fusion, något som basen här får sköta då den spelar på ackordens 7:e och 4:e toner.

Soundet blir ett litet annat än vad man är van vid när det gäller blues.

 Vet inte vad lyssnarna gillar det här konceptet, men i vilket fall så är det otroligt kul, spännande och en utmaning att spela blues på det här viset. Speciellt då jag nu har köpt några fusion takter till min Addictive Drums.

mvh

438
Demolåtar / pxm - Tritone Relationships - the Guitarversion....
« skrivet: 30.07.2012, 21:04:07 »
Testade att göra en egen version av "Tritone Relationships" men jag spelar ju bara gitarr så det blir litet tjockt
och allt i min personliga stil.
 Allra helst nu, efter en intensiv spelperiod på gitarren med många olika collabs med olika projektledare på olika forum, då fingrarna inte vill hänga med och det är som om det rinner seg sirap i dem så blir det en litet konstig stil på det hela...Måste vila några dagar-om jag kan låta bli gitarren d v s. Då brukar det bli bättre.
Stilen blir full av konstiga och invecklade skallösningar istället då och ett slöare gitarrspel...
Inte för att det behöver vara dåligt och jag lägger ut den bara för att......den blev något intressant ändå och om man gillar mycket gitarrer............

Hoppas som sagt att ni på forumet hänger med på iden i andra tråden med skissen till "Tritone Relationships" för kollaborationer.
Det blir bättre och är roligare om man är fler samt att det blir litet större variationer och mer personligheter i låten då. Här är en länk;

http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=30944.msg223192;topicseen#new

Men som sagt-här har ni min egen version;

439
Ang. tråden där det frågas hur Shankars musik görs.
Jag är Jazz Fusion intresserad och Ravi Shankar är en idol.
Personligen är jag mest intresserad av trad. japanska skalor men skall försöka besvara trådens fråga.

Det gjordes jazzlåtar i slutet på 60, början av 70 -talet där solot spelades i solistens stjänteckens skala. Bl a av Mahavishnu Orchestera där kompositören och gitarristen John McLaughlin så klart kom med denna ide. McLaughlin använder mycket indiska influenser blandat med modal jazzteori och rock takter/rythms i sin Fusion. Men jag tror att john Coltrane var först med iden innan sin död 1967. Bud Shank (som kanske kan ha varit allra först ??) och John McCartney (mig veterligen den förste inom pop musiken med detta.) är andra som använt detta.

 I dessa jazz låtar fick ditt stjärntecken (beronde på influens av planet) en viss skala efter ett indiskt skalsystem som var astronimiskt uppbyggt. Eftersom tonerna är desamma (bA byts mot A i vissa av skalorna dock.Detta gör att man kan spela även över altererade ackord. Mellan bA och A byts frekvensmässigt den indiska musiken uppdelning av en oktav i 22 segment ,sruti,samt i uppdelningen låg-mandri, mellan-madhy och basregister-tar. Men bA:s p5:a* finns alltid med. ), men med olika rot toner för varje skala så stämmer de alla till samma ackompangemang men alla skalorna har sin egen karaktär och eget sound. Precis som skalorna i vårat Modala system.

Därför kunde dessa jazz låtar vara helt modalt uppbyggda trots att de var bygda för trad. indiska skalor. De byggs, liknade vårat modala system, av 7 toner  från en otempererad kromatisk skala. Det finns fler trad. indiska skalor än just dessa men där gör den otempererade kromatiska skalan problem för våra trad. stämningar av instrument.
Därför är det svårt att involvera många av dem i jazz fusion. Dessa skalor fungerar dock.

Det västerländska klassiska systemet möter det indiska och vävs samman. Ravi Shankar är en modern musiker som lirar World Jazz Fusion på detta sätt. Någon undrade hur dennas musik spelades i en gammal tråd på detta forumet.  (Nu är forumets sökfunktion out of order så jag gör en helt ny tråd om detta då jag inte hittar tråden där någon frågar om hur man spelar musik liknande Ravi Shankars.)

Ofta spelas trad. melodislingan/solots i uppåtgående rörelse för att sedan " backas" exakt i tonföljd i nedåtgående rörelse. Tror att det är vanligast i raga´s, men kommer ej ihåg säkert att det är så. I v f så det gäller att inte improvisera för långa och komplicerade fraser. Man måste ju kunna komma ihåg dem för att vara kapabel till sedan spela dem baklänges.

De indiska takterna är adaptiv till valig jazztakt. De flesta takter är adaptiv till just den takten. Den är medvetet konstruerad på så sätt.

Jag brukar unvika skalan som kallas Hindu när jag skall spela typ indisk world fusion, då den skalan trots namnet egentligen är våran euopeiska Mixolydisk b6 skala (Melodisk molls 5:e modus).
Hindustan däremot är en indisk trad. skala som är uppbyggd på ung. samma sätt med 7 toner, som skalorna i systemet som kommer att presenteras här.

Formeln för hindustan skalan är 1,2,3,4,5,b6,b7 och det går att harmonisera/bygga en vanlig maj treklang ur den skallan om man vill.

Det är den skalan jag använder vid tillfällen då indisk fusion står på tapeten för dagen. Det är också den enda indiska skala jag kan, utan att behöva tjuvkika på tabeller som beskriver skalorna.
Hindustani är mycket användbar och spelar man smart går den att använda i både dur, moll, dominant och altererade tonarter. Den är mitt eget personliga tips till er.

Skalorna som presenteras här hittade jag i en tråd på ett utländskt forum för musikteori. Dock har jag sett dem förut och hört dem då jag lyssnat på Mahavishnu Orchestera och John Coltrane och haft Mahavishnu Orchestera´s stora sångbok från 1974 där låten av McLaughlin man spelar sitt solo i sitt stjärnteckens accent av planet finns presenterad.
John McLaughlin presenterar många andra skalor i den också i ett särskilt kapitel, både  ovanliga europeiska och indiska för de som är allvarligt menande studerande rock jazz fusion teori och world fusion. Den boken var verkligen spännande, lärorik och intressant men finns dock inte i min ägo längre.

Därför blev jag glad när jag hittade det här indiska skalsystemet nedskrivet. Har letat efter det. Namnet på skalsystemet känner jag dock inte till, tyvärr, eller i vilken del av Indien det brukas. Kanske någon som läser detta och vet svaren kan dela med sig av dem i den här tråden.....???...

Här nedan är skalorna i a f !!! Ackorden harmoniseras som vanligt, rot, ters, kvint och sept, ut ur skalorna. Eg. finns det inga indiska ackord, man spelar inte så traditionellt, men om man nu vill ha litet "jazziga" ackord som är diatoniska till skalorna så....just do it !!!....-tänker återigen på tråden om hur Ravi Shankars jazz world fusion görs. Det fungerar på just det här indiska skalsystemet.


Kosalam
Ab B C D Eb F G
Neptune opposition Mars

Hemavati
F G Ab B C D Eb
Saturn opposition Jupiter

Keeravani
C D Eb F G Ab B
Mercury opposition Sun

Vakulabharanam
G Ab B C D Eb F
Sun opposition Mercury

Dharmavati
F G Ab B C D E
Saturn opposition Jupiter

Sarasangi
C D E F G Ab B
Mercury opposition Sun

Chakravakam
G Ab B C D E F
Sun opposition Mercury


Charukesi
G A B C D Eb F
Sun opposition Sun
in Taurus

Vachaspati
F G A B C D Eb
Saturn opposition Moon
in Cancer

Natakapriya
D Eb F G A B C
Jupiter opposition Mercury
in Libra

Gourimanohari
C D Eb F G A B
Mercury opposition Jupiter
in Sagittarius

*p5 = Perfekta kvint tonen (i förhållande till 1:an som ju är roten.)

Hoppas det var till hjälp och att tråden jag tänker på, dess skapare som ställde undran, fått litet hjälp här.
Tyvärr är jag dålig på indiska takter och rythmer. Jag är varken bassist eller trummis.....

mvh

__________________

440
Gjorde en enkel vamp i 120 klick över 16 takter överensstämmande med B-Lokrisk skala men använder även altererade, och heltonsskalors, förutom dim och lokrisk skalas toner här för progression/ackordsföljd och för succesion/tonföljd. Fungerar genom idel tritonusförhållanden låten igenom.
 Men enkelt sagt; ett B dim eller ett B7b5 ackord och B Lokrisk skala stämmer hela vägen i 120 bpm.

Tanken är att kompet skall mala på i hela låten som ett ostinato eller som i en  utvidgad vamp. För att behålla struktur, känsla av att hålla samman samt för att ge samma förutsättningar för alla eventuella och förhoppningsvis involverade kommandes solon i detta projekt. Vill inte bygga ut det då jag vill att dessa solo ideer ska variera låten.

 Tanken var att bygga ett komp för vampen som stämde med många möjligheter samt att flirta litet med mörkare moderna rock och metal genres som utnyttjar tritonusförhållanden och där dim och lokriskt är vanligt. Och att hitta finurliga lösningar samtidigt till genre clicheerna för hårdrock/metal. Fast det skall låta modern Rock Jazz Fusion om den här låten. Spelar dock inte fullständiga ackord för att den inte skall låta alltför mörk, dissonant och grötigt.

Så långt är den klar, nu återstår bara att göra leadgitarren tekniskt utmanande att spela. Vilket den inte är just nu i denna version.....
Tänkte att den färdiga titeln ska vara "Rock Contemproray Tritone Relationships and Technical ideas from the Band" eller "Fusion Serendipity* whit emphasis* from modern Contemporary Rock/Metal". MEn det kanske är för långt och "Tritone Relationsships" kanske räcker ???  Det behövs nog i a f ett head (tema) för att man skall uppfatta dem, de teknikska prylarna och de häftiga tritonusförhållandena, bättre. Skall konstruera en succesion som kan utgöra ett head idag.

 Basen är ganska enkel (går helt i B Lokrisk skalas toner) men skulle gärna se att någon med riktig elbas och skönt ljud (inte distat dock) lirade den. Djonas ??? Nu använder jag en pitchad gitarr..
 Det finns även utrymme för ett bas solo..

B Lokrisk, B dim, B heltons, B Hirojchi, B Super-Lokrisk, B Tri-tons, A Aeolisk b5 (Melodisk molls 6:e modus) samt G Spansk Flamenco/Frygisk-Mixolydisk b2/Spanish Gypsy (Harmonisk molls 5:e modus) samt C Melodisk moll Bebop är skalorna som stämmer om det är till någon hjälp.

Finns säkert andra alternativ till skallösningar men jag vill inte förlora de avancerade tritonusförhållandena och själva stämmningen låten ger och fungerar igenom.

Jag gillar mycket synkoper och baktakter och det skulle vara ett lyft med riktiga trummor i liknande funk-fusion stil som mina AD spelar här. Trumsolo är också välkommet om någon känner sig manad. Blanda gärna in litet lagom med metal cliheer. Wernis ???

Sångare/sångerska som sjunger på solmisation unisont med gitarrens head efterlyses också. Givetvis gör jag gärna utrymme för ett soloparti för solmisation.

Enklast då är nog för mig och för sångaren/sångerskan att sjunga att göra head i B-Lokrisk ;  Ti Do Re Mi Fa So La Ti  blir skalan då.. Marre ???

Jag tror att detta kan bli en skön rock jazz fusion låt...
Postar utkastet med skallösningarna så länge medan jag jobbar på ett bra och tekniskt head för låten, så att ni får ett litet begrepp om iden till att börja med. Soundet och känslan jag vill ha/förmedla i sången liksom. Nu är det litet noodling över kompet. Noodle= att spela skalans/skalornas toner random i sökandet efter något att spela, sökandet efter ett beat eller ett lick. Kan användas i jazzimprovisationer istället för strolling, vilket är när man är helt tyst, gör paus i improvisationen.

Tror att detta kan bli ett kul toppen projekt att jobba med och det skulle vara roligt om KR medlemmar vill haka på, hjälpa till att få det låta bra samt få eget utrymme (inom ramarna) för sin egen "grejj"...

Ensam får jag det inte att låta......Kom igen-det blir kul !!!

Postar en verre med head och ett kortare riktigt solo ikväll/natt.

mvh


pxm  :)


*ord av stadsnamnet Serendipi och dess saga vars tre prinsar gav sig ut för att söka kungakronan och som i sitt sökande fann andra värdefulla saker. Annat ord för sidovinster vid sökandet efter något. Svenska ordet är serendipitet.
*emphasi = förstärkning av något...

441
 V7 ackordet är ett av mest vanliga och det skrivs i böcker och på siter om olika sätt att spela över just det ackordet.
Likaså skrivs det mycket om att spela den legendariska ii-V-i:an och om att spela till en sådan progression. Succesionerna (tonerna i melodin/solot jmf med progression vilket betyder ackordsföljd.) till en ii-V-I:a  är ofta komplicerat uppbyggda av olika skalor.
Det här är mina tips, ganska enkla att förstå och att spela men mycket effektfulla och österländskt exotiskta eller mycket rock jazz fusion - aktiga. Tipsen låter vackert och fint. Faktiskt.

Det här är verkligen ett riktigt kanonbra tips och ett fint trick. Som ni förstått letar jag efter ett eget sätt, en egen stil att spela med ett eget sound. X-primenterar, lyssnar och läser mycket samt försöker att spela mina ideer i praktiken.
Ibland blir det fel och låter för djävligt, ibland blir det okey och någon gång ibland kommer på något riktigt bra. Att blanda in indiska skalor och indiska trad. mönster i fusion är vanligt och McLaughlin var stilbildande för det på -70 talet. Det är inget måste och det går att göra world fusion i alla stilar.
Det här är bra tips !! Det är trad. japanska skalor jag  blandar in i västs modal musikteori. Jag har en viss förkärlek till både japanska skalor och musikteori !!!

Moll pentatonisk skala har toner som ingår i vanliga mollskalan och den doriska.
Dur pentatonisk , vanlig i Mongoliet och Kina har således toner från vanliga durskalan.
För att stanna i Kina där då har den vanliga kinesiska skalan nr 2 toner som ingår i den Frygiska.
Stannar vi östern och besöker Japan finner vi Man Gong och Ritusen skalorna vilka har
toner som ingår Blues och dur Blues skalan. Tror att det är därför det är populärt bland
blues sångare att studera i Japan samt att deras trad. takter dessutom är adaptiva till 4/4.
Den Egyptiska pentatoniska skalans toner återfinns i Blues skalans tredje modus...

I blues är kompositören och pianovirtuosen Alexanders Scriabin´s (+1915) en åtråvärd skala med status att använda. Den innehåller dock samma toner som Dominant Lydisk skala. Jag bara konstaterar detta och föringar inte på något vis Scriabin´s skala och arbete. Menar att det är svårt att hitta unika pentatoniska skalor och unik spelstil som inte kan lätt kan uppnås bara genom att enbart använda vanliga modala eller klassiska syntetiska skalor

Skillnaden är då att de eurpopeiska skalorna innehåller några till toner förutom dessa pentatoniska
 skalor. Jag har funnit att jag mer än förut använder olika toner som ingår i olika pentatoniska skalor
då jag spelar de ordinarie skalorna för tonarten. Stegen mellan tonerna gör att man inte uppfattar det riktigt som "skalövningar" och en ovan lyssnare har lättare att ta till sig ett parti om man blandar in litet pentatonik. Men jag spelar ju då fortfarande egentligen i en klassisk europeisk skala.

 Därför har jag ägnat dagen framför datorn googlandes på olika pentatoniska skalor med metronomen på och gitarren i knät letandes efter det speciella och unika i att använda pentatonik.De pentatoniska skalorna är vänliga och tacksamma att lira snabba lick i och man kan urskilja tonerna enklare. Men jag tycker de är ack så tråkiga och svårt att inte få det låta naivt med enbart 5 toner. Dessutom tycker jag att de vanligaste pentorna känns något uttjatade vid det här laget. Men jag känner till utbildade fd yrkesmusiker som anser att just de skalorna låter bäst. Så det är en smaksak

 Men som sagt - de flesta pentatoniska skalornas toner med tonsteg täcks upp av de vanliga klassiska modala och syntetiska
skalorna. Det var inte mycket nytt jag hittade tyckte jag. Men till slut hittade jag två skalor som jag tyckte var intressant och som ledde till något för mig nytt;

Det som jag tyckte var intressant och nytt var Hirojchi skalan och Kumoi skalan som var
för mig utom än till enbart namnen okända skalor för mig. för mig nya sätt att spela skalor.
Trots att jag hittat "vanliga" skalor , t ex en vanlig moll skala, Aeolisk skala, som täcker in även dessa två japanska pentor vill jag presentera dem för er. Skall man dock ha effekten av dessa två skalor blir man dock tvingad att modulera mellan typ Aeoliska skalor hela tiden. Det blir svårt att spela tänkandes på så vis. För en gångs skull var det enklare att lära sig mönstret av pentatoniska skalor och att tänka i dessa skalor när man spelade. Fantastiska skalor !!!
De är enkla, låter bra och har användningsområden och möjligheter.

 Jag skall presentera detta för er. Att enbart presentera en skala eller ett ackord, en succesion eller en progression utan att ange och beskriva de tänkta användningsområdena är i o f s korrekt då man själv oftast kan fundera ut de flesta av dem. Men ibland är det skönt att följa med i någons tankar på en färd i teorin, inte minst för att man tar till sig litet av någons annans , kanske-om än enbart för en själv, orginella sätt att tänka sig hur man skall spela och använda byggstenarna vi har inom musiken. Tror att det kan vara nyttigt och om bara en orkar läsa allt och förstår vad jag vill förmedla, tar till sig något och förhoppningsvis kanske testar att använda det någon gång anser jag det värt besväret.

Eftersom jag är europe vill jag gärna hitta ackord som stämmer modalt att använda till dessa skalor även om man trad. inte spelar ackord till dem. Behövde liksom hitta ett användningsområde för dem ur mitt västerländska  sätt att se det Artikeln jag läste förklarade användningen i ny tonal teori, vilket jag inte är särskilt förtjust i-speciellt inte den nya tonala harmoniläran. Den berättade att skalornas tonala centrum kretsade kring A och inget mer.Typiskt - och i tonal teori finns det inga dominanter så A kan betyda vad som helst. Fungerar kanske för trad. japansk musik men inte för mig.Det berättade ju inget annat än kanske var de vanligaste japanska instrumenten ligger bäst till frekvensmässigt fantiserar jag. Jag vet dessutom att av de tre grupperna tonerna i  öst är indelad i så är detta motsvarande mellanregistret. Så även i trad. indisk musik.

Jag började x-primentera och tänka modalt.
Jag fann två olika b9sus4 liggandes precis efter varandra med rot från Hirojchi´s 5:e och4:e ton samt ett vanligt sus4 med rot från Kumoi´s 4: ton fungerade och lät utmärkt att spela dessa japanska skalor över.
Sus ackord är ju "könslösa", d v s varken dur , moll eller dominanta och kräver inte upplösning i en tonika
 längre i modern musik sedan 1940 och Bebopens intåg till motsats från det klassiska viset att använda sus
ackord på. I den här tråden menas dock att sus står substitut för V7 och har därmed en dominant funktion. Sus ackord kan däremot stå substitut för olika ackord vilka har en given funktion, roll i harmoniken. Då dur och moll inte existerar i trad. japansk musikteori känns det också "rätt" att använda dessa neutrala ackord till skalorna.
Dessa bäda sus ackord är vanliga i västerländsk musik och beroende på ackordet de står substitut är det vanliga
att välja skala efter för att behålla korrekt harmonik..Eller Dorisk b2 (Melodisk moll 2:a modus) skala för
b9sus4 . Det är det klassiska sättet att spela det på, men så utan sensationen som åtminstone jag, som ganska usel musiker
har så svårt att hitta och få till...

 I durtonarter låter jag ännu ett sus ackord stå substitut för Imaj7 ackordet för att få en något längre ackordsföljd att spela över utan att behöva byta skala.Jag spelar då Hirojchi eller Kumoi över hela progressionen.  Resultatet kan låta liknades effekten av sidesteppin i dur över V7 och Imaj7 med hjälp av penta. Mer om det senare i artikeln

Det finns en medlem på ett grannforum som använde sådana ackord suveränt och gjorde en mycket bra låt.Jag är mycket
imponerad av den och lyssnar ofta till den då jag tycker att sus ackord oftast låter litet tråkiga och flata när jag
själv spelar dem..Nu var det så att min favorit skala Taishikicho (trad. Japansk;1,2,3,4,#4,5,6,#6,7) passade in modalt till den progressionen.

Dock - mitt solo till den låten blev kanske litet långt och i samma spår, den där överraskningen kom aldrig,klimax, höjdpunkten.
Jag är ändå nöjd med mitt solo då det var en bra låt med en utmaning..
Trots att det går att använda min nämnda favorit och monster skala Taischikicho skalan på samma vis/har samma funktion som dessa två traditionella japanska pentatoniska skalor så låter det mer "toppen, nytt och exotiskt" om dessa två då Taishikicho mycket liknar våran Joniska skala, den vanliga dur skalan. Skillnaden är att den låter litet mer "smooth" än den Joniska.

Hirojchi skalan och Kumoi skalan är receptet på ett annorlunda sound och ett oväntat moment - som är helt rätt att spela
över dessa ackord...Låter verkligen annolunda på ett bra sätt och får liv i solot, improvisationen och väcker lyssnarens
koncentration åter till musiken. Jag skulle verkligen behövt kunskapen om dessa båda skalor då.....för de är verkligen
super !!!!

Hiroj sägs betyda vanlig och chi betyda stämmning. Kumoi heter egentligen Hon Kumoi Shiouzhi och jag har ingen aning om vad
det betyder...

Här är formeln för skalorna för den som är intresserad och det borde ni vara då man har nya sätt och nya möjligheter
att spela över b9sus4 och vanliga sus4 ackord som verkligen låter bra och annorlunda. Jag spelar skalorna i två oktaver över
6 strängar precis som med vanliga pentor.

Hirojchi;   1, b2, 4, 5, b6

Kumoi;     1,2,b3,5,b6

Nu ska vi anpassa dessa båda skalor till mer traditionell rock jazz fusion. Vi börjar med spänning (dissonans) och V7 (dominanta 7) ackord. Kommande användningsområde grundar sig på att en V7-I progression är bland de allra vanligaste.......

Vill ni skapa spänning och ett altererat sound över era dom7 ackord och dess durtonika med pentatonik går det alldeles utmärkt
att spela durpentan med början en semiton nedanför dominantens rot/baston. Det är ett mycket fint trick.

Jag personligen tycker att detta måste låta samlat och kontrollerat. Jag har svårt för dessa artister som spelar sidesteppin och sedan i tonart om vartannat och jag har svårt att avgöra om de verkligen kan spela och vet vad de gör eller om försöker spela ny tonal teori och binda ihop ackordstonerna kromatiskt där emellan. Då erhåller man ju också toner som är "outside".

 När du använder denna metod, detta trick med durpentan för  s. k. "sidesteppin" använder du då de toner som ligger utanför  V7 ackordets samt Imaj7 ackordets skala. Detta trick kallas också för "playin outside" , ett nyare ord är "sideslippin" och är ett aktningsvärt och populärt trick inom fusion och jazzvärlden samt ett bra alternativ för den vanliga Mixolydiska Bebop skalan man antagligen skulle  varit nära till hands att välja i en sådan situation då den innehåller en altererad ton.  Eller Harmonisk moll eller ännu  hellre i jazz, - den Super lokriska skalan ( en altererad skala och Melodisk mollskalas 7:e modus) med toner "utanför" ackordet som skapar dissonans och spänning om man/du studerat litet mer än enbart de första 6 modusen av den Joniska skalan/durskalan./ Vi har ju tittat på sus ackordets funktion i modern musik så vi vet att det fungerar.Nu kan du ha det egna japanska traditionella soundet för en del i ett solo i en låt och överraska lyssnaren menar jag. Dessa två skalor skapar också spänning i musiken ung. som sidesteppin även om ackorden är helt modalt "rätt" för dessa två skalor...Menar att de stämmer med varandra och bringar inte dissonans på det viset men i ett sammanhang där ackordet substutierar för dom7  kommer det ändå att bringa spänning i musiken och "bryta" av....

Trots att bägge skalorna innehåller en i våra västerländska öron och i vårat sätt att se det  varsin mollters kan du spela dem över V7 (Hirojchi) ackord eller V7(alt.##13)  . Du behöver alltså inte mot sus ackords substitutet !!!
Hirojchi skalan börjar du då på skalans 5:e ton (den #6:an) en semiton nedanför V7 ackordets rot/baston men använder trots detta skalans 4:e ton som första ton. Den kommer då alltså att ligga en semiton nedanför V7 ackordets rot och Kumoi skalan börjar också på sin 4:e ton precis på V7(alt.) ackordets rot/baston. Tonerna stämmer in i ackorden men har vardera två toner som ligger utanför och som skapar dissonans och spänning på ett effektfullt och ändå vackert vis. Det fungerar tack vare tritonusförhållanden. Att skalans egentliga 1:a ton blir dess p4 (perfekta 4:e ton) är toppen för fusion virtuoser vilka oftast betonar just p4 eller stannar på den. Bra är också att man då i våra västerländska öron kommer man också ifrån att bägge skalorna börjar med mollters, ett begrepp som inte finns i japansk traditionell musik. Detta gör att man uppfattar dem , inte direkt som västerländskt sorgsna utan mer exotiskt österländskt. "Mer" japanskt....

Testa att spela någon av Kumoi över en V7(alt)-Im7 progression och du finner hur lätt, enkelt och naturligt det går att modulera till Im7 ackordets mollskala tack vare att båda Kumoi skalans mollters. Med början på dess "falska 4" och dess egentliga 1:a ton är precis densamma som början på Imaj7:s ackordets mollskala, vilken av dem, mollskalorna det än är som gäller. Undantaget den Frygiska skalan. Då använder du Hirojchi istället över en V7-Im7 progression. Skall du smidigt modulera på något av dessa sätt så är ett riktigt smidigt " smooth" sätt att spela på. Det låter som om tonerna liksom flyter över, anpassas naturligt till den nya tonarten.

Ett altererat ackord har som bekant en eller två toner "utanför" och byggs av grunden i V7 (dom7 )ackorden.  Du kan givetvis med fördel använda ett altererat V7 ackord som täcker in just den tonen/dessa två toner istället för sus ackorden. Det kan vara ett alternativ ibland för akompangemanget. Kom då ihåg att alltid placera det altererade V7 ackords högsta ton så nära nästkommandes ackords rot/baston som möjligt för en verkligt smooth och mjukt rullande övergång mellan ackorden.

Att till det spela dessa två japanska pentor som tidigare beskrivits och utnyttja deras mollters för en smooth övergång/modulation till nästkommande Im7 ackord ger verkligen en "flytande" och litet overklig mjuk effekt. Detta trots att det hörs att man samtidigt spelar med full kontroll och har en tanke bakom. Man väver in det japanska i det västerländska på ett behagligt och imponerande sätt. Något som ofta är svårt att göra på ett smidigt och enkelt sätt med trad. österländska skalor utan harmoniserde tillhörande ackord för kompet och med annat system än vårat västerländska. I jazz fusion och world fusion brukar det vara populärt med inslag av indiska ragas blandat med jazz.

För att göra det enkelt stämmer Kumoi och Hirojchi in i ett Im7 ackord och modulering behövs egentligen inte. Men effekten, soundet blir ett annat, då man spelar på detta sätt.

Ta erat instrument och testa dessa ideer- det låter verkligen vackert och bra.

Testa även min favoritlösning i dur; Taishikicho över samma ackord med början på dom7 ackordets eller efterföljande dur tonika maj7 ackordets rot/baston, även om det inte är en pentatonisk skala. Det låter mer "smooth jazz" då...
Pröva den sedan över en hel ii-V7-I i dur får ni höra....Men då måste ni börja skalan på tonikans rot/baston...Fungerar utmärkt och är en ovanlig skallösning att "outline" den progressionen med.

Taishikicho; 1,2,3,4,#4,5,6,#6,7

Det riktigt heta och ovanliga kommer här;
Den skalan fungerar även över hela ii-V7-I progressionen i moll om man spelar den i tonikans paralelltonart. Det här är en progression det skrivs mycket om hur man hanterar skalmässigt. Tipset är dyrbart och värdefullt, riktigt användbart och jag tycker ni skall lägga det på ert minne för era kommande jazzalster.....

  Det är vanligt att man byter skala efter ackorden i en sådan progression för att få olika effekter vilket ofta är krångligt och svårt att göra med snabba byten mellan skalorna. Men man brukar säga; "Kan du inte spela fort - spela smart !"

 Detta är mina tips ni kan ta och göra till era egna tricks, :) även om jag själv också kommer att lira så här, sparsamt, någon gång ibland. Jag vill inte nöta ut effekten/effekterna och sensationen av skalornas användning. Dessa tricks är för bra för det men de kommer att ingå i mitt sound och min spelstil när jag är klar med sökandet, forskandet och utvecklandet av en egen solo gitarr style....

Mer oljud och fadäser och mer välljudande små succeer kommer på vägen dit.........Hittar jag något häftigt och användbart inom muskens värld rapporterar jag det till er !!!! :lol:
Jag tror på att dela med sig....Dessutom är en musikalisk hemlighet direkt avslöjad så fort man framför, spelar den inför lyssnare/publik som är kunnig..Själva den teoretiska förklaringen är inte den verkliga hemligheten bakom tricket. Den riktiga hemligheten anser jag ligger i hur man får teorin att låta bra och fungera i praktiken. Musik måste spelas !!! :)


mvh

442
Demolåtar / djonas & pxm; FunkRiff
« skrivet: 20.07.2012, 23:59:00 »
Funk !!!
djonas bas
pxm    gitarr

mvh

443
Demolåtar / Borttaget
« skrivet: 17.07.2012, 00:41:02 »
Borttaget

mvh

444
Studio, produktion och övrigt / Gjorde en "pxm" idag...
« skrivet: 16.07.2012, 22:55:11 »
Jag gjorde en frän "pxm" idag. Ett internationellt cyberband ska sättas ihop och medlemmarna gallras. Genren är Fusion.
Jag blev, litet oväntat, inbjuden att försöka, trots att de hört mitt oväsen jag gör.... :o
Fick till uppgift att skicka in mitt solo till en bakgrund av keyboard, bas och trummor.
Ingen tonart och ingen bmp. Ganska snabbt stod det klart att de visste vad de gjorde, allt var korrekt och de höll
bmp och tonart. Nu var det en vanlig moll det var frågan om. Allt var helt genremässigt korrekt samtidigt som det var eget. :P

 För att få det låta fusion brukar man låta pentorna sluta på 4:an, ha litet häng på just den tonen.
Jag är ingen penta spelare, tycker att det är svårt att växla pentor för att få komplicerade melodier och riff och långa licks..
mollpentan från fjärde hade här blivit mollpenta #6 att bygga vidare från.Då har jag ytterligare tre pentor att växla mellan för att få det låta. I fusion spelar man nästan aldrig i enbart en penta. Det brukar vara väldigt snabba komplicerade grejjor de spelar med pentorna tycker jag. Jag har en kompis som tycker det låter lätt och bra som kan sitta och lira efter typ Scoefield
påen gång han hör honom. Det kan inte jag, även om jag också lyssnar och gillar det. Jag har lättare för andra skalor.

Så jag tog till de klassiska tricken jag tjatat om i mina trådar,väsentligt-undvik vanlig dur och moll skala som solist i Jazz Fusion;

Vad jag gjorde var att spela i Dorisk Bebop skala från 4:e tonen istället och Lydisk skala från 5:e.
Det fungerade utmärkt och lät bra, verkligen Fusion.
 Men ingen Fusion utan Mixolydisk så jag spelade Mixolydisk Bebop från 7:an. Allt detta medans de höll sig till sin moll tonart
.
Trummorna började med en 4/4 takt som ganska snart var borta och trummslagen kom typ sporadiskt i improvisation men höll
bmp.Ibland 16-delar, ibland baktakt, ofta en åttondel innan markeringen när det var 4/4 i början eller t o m ännu tidigare.
Som i typ jazz eller jazzig blues.
Vad jag gjorde var att räkna takten och följa groovet så att jag började "rätt" varje gång jag började på min melodi trots avsaknaden av egentlig takt,
Melodin byggde jag ut och improviserade efter så länge det gick tills allt bara försvann ut i ett avancerat jam.
Det blev en härlig impro med mening och tema...
Om du inte vet vad du skall spela och bara går "noodeling" (noodle=spelar random toner inom skalorna letandes efter något att spela) så gör det lekandes med olika rythm som stämmer med groovet. Det gjorde jag när det blev för svårt.. :)fast jag lät vissa markeringar, bas riff och ackord gå ospelade förbi mig för det stämde så bra in i groovet att göra just så. Trots det blev det ett koncentrerat solo och liksom solon från de andra också litet här och var..

Jag är glad för det blev så bra med  min spelstil ihop med deras liksom, jag är ju annars litet vilsen och gör en massa konstigt
oväsen och får det inte att låta "rätt". Men ihop med dessa satt det på en gång !!!!! Och det lät som jag ville och det var jättekul att spela. Gick riktigt lätt faktiskt. Kunde lira allt jag ville och kompilicera det riktigt ordentligt och det fungerade...
Trummorna och bakgrunden var liksom adaptiv till allt jag fick för mig att spela..

Vet inte om de tar min fil och jag får vara med (troligtvis inte..men..) men en sak lärde jag mig - träna rätt från grunden och lär rätt teori så du vet vad du gör och förstår, även om du får obegriplig musik att spela till och ingen förstår vad du säger. Även om dina inspelningar låter skit och inte fungerar så tro på grunden och se allt som träning , övning och erfarenhet. Fast det kanske känns som om du står still och det inte händer något. För helt plötsligt finns de där, de som gjort samma sak fast med sitt instruments inriktning och som lyssnar på samma musik och idoler som du själv gör. Låt alla göra just sin egen grejj i jammet, och enbart sköta sitt eget instrument med självförtroende och tilllit till teorin samt genre clicheer´. Först då kan man börja bryta mot dem och göra det på ett sätt som låter spännande och bra. Men att komma ihåg-man gjorde det inte ensam-alla behövdes i jammet på sitt eget  unika sätt...utan dem hade det aldrig låtit så bra och man hade inte upplevt sådant flow och skaparglädje i ögonblicket. Jag blev lycklig !!!!

Får tacka er på forumet för rådet att ha en melodi, ett lick att bygga ifrån och att återkomma till. Även om jag också följde Lois Armstrong´s advice " Never play the same thing the same way twice." ;)

Det var det svåraste jag någonsin gjort men troligtvis också mitt bästa någonsin i musikväg. Men jag var ju inte ensam. Känns konstigt med sådan känsla över nätet.

Hade en vecka på mig och tänkte följa erat råd om att spela in sig på kompet innan och ligga litet före. Men det gick så lätt ,fast det var jättesvårt och jag kan aldrig sätta det på samma sätt om jag lär mig det så.....det blev mer som i en live jam session. Var lugn och glasklar liksom och kände på mig vad som var på gång i musiken i a f. Annars har jag svårt med koncentration (p g a ADHD tyvärr.) men nu var det inga som helst problem.

Nu skall jag öva på melodin till "hemma"projektet som också är ovanligt kul och ovanligt lärorikt. :)
Får kommentarer hela tiden och med goda råd. Också det är musik som ligger mig nära fast jag
är inte lika bra på att spela den. Använde det goda rådet jag fick av min projekt kompanjon
och tittate till melodin för att se om jag kunde hitta något till solot.

Ha det gott alla och spela mera !!!  :P

mvh

445
Färdiga produktioner / pxm - Guitars by Paxom
« skrivet: 16.07.2012, 14:28:14 »
Litet gubbrock med några av mina gamla standardriff och licks från -80 och -90 talet.
En kort quote av Steve Vai ( som var min idol på den tiden...) har jag lagt in också.
Får se om någon känner igen den... :)

mvh

446
Demolåtar / pxm - My Hip Little Sister
« skrivet: 15.07.2012, 23:04:31 »
Gjorde ett bakgrundskomp för en improvisation..
Det blev bra och var roligt att spela till...
Skall inte spela mer på den här men undrar hur
mixen sitter däremot ???

mvh

447
Demolåtar / pxm - Rainy Days
« skrivet: 15.07.2012, 15:18:04 »
En melodi som gått i mitt huvud ett tag nu som jag blev tvungen att spela
in för att bli av med den. Men när jag väl lyssnade på inspelningen insåg
jag att jag kommit att trivas med melodin.  :lol:
Så , eftersom det är ovanligt att jag gör melodier, så lägger jag ut den.


mvh

448
Demolåtar / pxm - Paxom´s Blues, W:s Advices.
« skrivet: 15.07.2012, 00:19:48 »
En blues 12:a jag spelade in i morse och gjorde ett solo till.
Trevligt om ni tycker till om låten......

mvh

449
Färdiga produktioner / pxm - Jazzsummer & Icecream
« skrivet: 08.07.2012, 19:56:58 »
Kände för att spela något bara och ge till era öron....
Och göra ett kort break i med vad jag håller på med....
En snabb kortis som beskriver läget.....


mvh

450
Det fungerade inte att flytta låten till färdiga demon. Därför gör jag en ny tråd..

mvh

451
Demolåtar / pxm - Stealth
« skrivet: 07.07.2012, 00:57:52 »
Titeln är bara ett arbetsnamn på projektet och betyder ingenting
 även om jag gillar formen och looken på stealth - planen. De ser
svarta och dramatiska ut, US spion plan, i a f och den här låten är menad att
vara dramatisk.
Hoppas att jag lyckades få in litet spänning och dramatik i musiken ????


mvh

452
Demolåtar / pxm - Contemporary me, Contemporary you
« skrivet: 05.07.2012, 23:13:27 »
Litet slow Fusion. Vet inte varför gitarrvolymen svajjar - den gör inte det i Cubase ......



mvh



453
Demolåtar / pxm & Oortone collab - The pxm - Oortone Project
« skrivet: 05.07.2012, 17:34:27 »
Oortone (99Music) komponerade svuverän ambient jazz av min progression.
Här försöker jag spela gitarr till den ambienta jazz låten....
Det blev ett spännande resultat av två världar som möts tycker jag...

Vad är era tankar kring det här projectet ???

mvh

454
Pat Metheny och Ulf Wakenius  :P  :wub:



woaw-vad suveränt detta är !!!!! (ryser.)

och, enligt mitt tycke en av Mike Sterns allra bästa  :P  :wub:



Scoefield när han är som bäst:  :P  :wub:



och såklart Carltons superhit;  :P  :wub:



en av mina favoritlåtar av Scott Henderson och Tribal Tech  :P  :wub:



Chick Coreas Return to Forever med Al Di Meola  :P  :wub:




Avslutar med John McLaughlin och the Fourth Dimension  :P  :wub:



Vilka är era Gitarrmonster inom Jazz Fusion ???

455
Demolåtar / pxm - Boperz
« skrivet: 04.07.2012, 05:17:45 »
Spelade in litet med m9 ackordet och ii-V-I och blandade in Bop skalorna litet här och var sida vid Jazz skalans modus,
och eftersom jag var på humör så blev det litet sidesteppin också.

Tänkte det kunde vara roligt att höra m9 ackordet och Bop skalorna in reality.


mvh

Sidor: 1 ... 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18