Kontrollrummet
Kategorier => Studio, produktion och övrigt => Ämnet startat av: MaxB skrivet 19.05.2012, 17:27:44
-
Jag har senaste året upptäckt gitarristen Derek Trucks för hans speciella spelstil och till synes stora ödmjukhet. Hittade ett klipp där han spelar blues i sin gamla grupp Allman Brothers. Jag upptäcker två gitarrister som faktiskt lyssnar på varandra och backar upp varandra då de omväxlande spelar solo. Hur vanligt är det bland oss amatörer eller bland proffs?
-
jag tycker det är väldigt vanligt alla fall hos proffs, på videos jag har sett.
-
Vanligt i bra musik. :D
-
Är det inte så man spelar ??? Vanligt är det nog i a f
mvh
-
Hörni, skärp er nu, ni håller med varandra för mycket! :lol: Stick ut hakan och bevisa motsatsen istället. Har ni till exempel nån gång sett Yngvie Malmsten, som sägs vara en duktig gitarrist och som är - eller i alla fall var - proffs, hålla tillbaka på det sätt som den ena gitarristen gör i den här videon, för att kunna backa upp och till och med understryka det solo den andra bygger?
Kom igen och visa mig den videon! B)
Eller om den Yngvie inte finns på kartan, länka till andra videos där den ena av två duktiga gitarrekvilibrister håller tillbaka till förmån för den andra. Finns nån sån video på tuben? Jag tvivlar! -_-
Kolla den här videon och skratta åt den patetiska texten men observera grabbarna in action. Och vilket förbaskat bra ljud de har. Knappt så man hör gitarren som bygger i bakgrunden men lyssnar man så hör man att den gör nytta.
-
?????
mvh
-
?????
Är "Lyhördhet" ena änden på skalan är detta längst ut på andra änden :unsure:
"vem blåser vem av scenen?"
-
-
?????
Är "Lyhördhet" ena änden på skalan är detta längst ut på andra änden :unsure:
"vem blåser vem av scenen?"
Exakt, vem blåser vem av scenen? :lol:
Jag har i och för sig sett de två herrarna till vänster visa ödmjukhet gentemot andra gitarrister samtidigt på scen men här är attityden: - Får jag inte skrika håller jag käft - vägrar samarbete!
-
Här är två gossar som samarbetar! Tack Badlands! Det finns flera alltså!
-
Ja, tack Badlands! Hade redan både Hotel California och Black Rose i tankarna
Joe Walsh + Don Felder :wub:
Gary More + Scott Gorham
-
...angående Allman Bros så är Warren Haynes en gitarrfavorit - och den här insatsen med Gov't Mule är bland hans bästa:
...och denna är bra:
-
Vilken jazz-live-video som helst på tuben levererar lyhördhet i kubik. Tex. denna med Miles Davis. Med Scofield på gitarr.
Skönt gitarrsolo kring 6 minuter. Mycket godis innan dess dock.
Lite namedropping av några favoriter om du vill fortsätta leta sköna jazzgitarrister:
Greg Howe
John Scofield
Larry Carlton
Mike Stern
Scott Henderson
Lee Rintenour
Pat Metheny
George Benson
-
Jag har senaste året upptäckt gitarristen Derek Trucks för hans speciella spelstil och till synes stora ödmjukhet. Hittade ett klipp där han spelar blues i sin gamla grupp Allman Brothers. Jag upptäcker två gitarrister som faktiskt lyssnar på varandra och backar upp varandra då de omväxlande spelar solo. Hur vanligt är det bland oss amatörer eller bland proffs?
Fantastisk blues love it. Vad det handlar om inbördes hänsyn så hade de säkert gjort upp innan att den gyllenhårige med en Pålle skulle inleda och att en SG fick komma in senare.
-
Scofield :wub: :wub:
-
Scofield :wub: :wub:
Ja med hjälp av Wernborgs video förstår jag vad du försöker säga med ditt gitarrspel. Men jag imponeras inte av Scofield. Jag skulle hellre sett Jan Akkerman spela där. Han använder fler harmonier jag känner igen och gillar.
-
...vet inte om det är nostalgins rosa skimmer över denna, men låten ger mig gosebumps, och inte minst avslutande "gitarrduellen" mellan Eric Stewart och Graham Gouldman - om man har tålamod att vänta drygt 9 minuter in i låten! Inga direkta akrobater, men lyriskt och med själ och Graham plockar upp "tråden" så snyggt från Eric..
Några sekunder från slutet finns dessutom en för mig magisk "ton" som gör gitarr till ett så fantastiskt instrument (benden vid exakt 11.18) :wub: Jimmy Page och Alex Lifeson står för ett par sådan "moments" också, men detta är från lite oväntat håll...
10cc v.2 är rätt baktalade (liksom Supertramp), men för mig höll Stewart/Gouldman nästan ensamma upp begreppet "musik" inom (ickehård)rocken, när elefantisis-banden tynade bort och punkens musikaliska beckmörker rådde. ^_^
-
Jag gillar verkligen proffsen i 10 CC men den där benden vid 11.18 gick väl lite längre än han tänkte den skulle? :unsure:
-
där benden vid 11.18 gick väl lite längre än han tänkte den skulle?
Nee, det tror jag inte. Gitarristen 'lider och uttrycker smärta' ;)
-
där benden vid 11.18 gick väl lite längre än han tänkte den skulle?
Nee, det tror jag inte. Gitarristen 'lider och uttrycker smärta' ;)
Åååkayjj!
-
...i sammanhanget spricker tonen bara så rätt - overshoot eller inte :) Typ de där tonerna Janis Joplin satte ibland - som är värt hela lyssningsupplevelsen!