Arthur och Höglund är för mina öron obekanta fram tills nu. Poetiskt inlägg och tolkar som att du gillar så bugar och lyfter på hatten i en tack och en bock.

Rätt tolkat och
lite om ovanstående herrar
Philemon Arthur and the Dung är en mystisk musikgrupp från någonstans i Skåne, bestående av de två medlemmarna Philemon Arthur och the Dung. Vilka som döljer sig bakom pseudonymerna är förmodligen bara känt av ett fåtal personer på skivbolaget Silence, där gruppen haft skivkontrakt sedan skivdebuten år 1971. Ett envist rykte gör gällande att det skulle vara Thomas och Mikael Wiehe, men Philemon Arthur och the Dung själva menar att de inte vill låta det komma ut vilka de är eftersom de bor i en liten by i nordvästra Skåne där alla känner alla.

Musiken är inspelad på rullbandspelare med knastriga mikrofoner och framförs på gitarr, dragspel och vad som finns tillhands i ett hushåll - kastruller, stekpannor, kakburkar, stolar, element m.m. Texterna varierar från rent nonsens, över djupsinniga och humoristiska betraktelser över livet, till socialt medveten satir om samhällsfenomen som uteliggare, miljöförstöring och jakt

Kjell Höglund, är en svensk sångare och låtskrivare. Efter att under tonåren varit aktiv i lokala pop- och trubadursammanhang flyttade han 1967 till Stockholm för universitetsstudier. 1971 släpptes den egenhändigt inspelade och distribuerade "Undran", en skör låtsamling till enkelt komp som följdes upp av den likaledes hemvävda "Blomstertid" (1972).

Debuten på riktigt skivbolag kom med "Häxprocess" (1973), där titellåten lär höra till få låtar med längd på 15 minuter som fått flitig speltid i Sveriges Radio. Höglund etablerade sig nu som en av den svenska musikrörelsens särlingar, där det politiska innehållet alltsom oftast fick stå tillbaka för egensinniga betraktelser kring filosofi, litteratur och andligt sökande eller en mer vardagsabsurdistisk hållning där Höglunds återkommande skälmaktiga ådra trädde fram.

En några år gammal låt och inspelning
Kan de va nåt?


Jag måste skynda mej att köpa mera
Jag måste skynda mej att fixa fred
Det är för lite, det måste vara mera
Jag har så bråttom följa julens sed

Jag måste skynda mej att hugga granen
Jag måste skynda mej att koka knäck
Jag måste köpa flera spel åt barnen
Och hjälpa tomten med hans tunga säck


Arne Weise - var har du tagit vägen
det blir ingen jul
Det är nåt vajse jag måste pyssla mer
om det ska bli nåt kul

Jag måste skynda mej att lägga sillen
Jag måste skynda mej att luta fisk
Och om jag lutar rätt så får jag till´en
Men du får äta den på egen risk

Solo – magdans

Jag måste skynda mej att krydda snapsen
Jag måste skynda mej att baka bröd
Jag ligger efter men jag går ikapp sen
Nog ska vi fira jul om det så ska bli min död

Jag måste skynda mej att … pepparkakor
Jag måste skynda mej att …. revbensspjäll
Men man får akta sej för dubbelhakor
Och man får skynda sej för att hinna vara snäll

Arne Weise - var har du tagit vägen
det blir inget kul
Det är nåt vajse jag måste pyssla mer
om det ska bli nån jul

Jag måste skynda mej att skålla grisen
Jag måste skynda mej att stoppa ljus
Jag måste skynda mej att trimma spisen
Och putsa alla lampor i mitt stilla hus

Solo

Var är kontrollen måste slå på Anka
Jag måste hjälpa mej att … tv3
Men när går den som handlar om en planka
När är Karl Bertil som man måste se

Och nu så är det dags för lite glögg i grytan
Men först så ska vi koka korv och färdig gröt
På julen kommer mycket upp till ytan
Jag viskar ömt till tomten att han ska få min nöt

Arne Weise - var har du tagit vägen
det blir inget kul
Det är nåt vajse jag måste pyssla mer
om det ska bli nån jul

Ska skynda mej att dansa och så Julesånger
Och skinkan har jag glömt men det finns ännu tid
Med slips och skjorta och så nya kalsonger
Så skyndar jag till bordet och till julefrid

Tipp tapp tipp tapp tippe tippe tipp tapp
tipp tipp tapp

Hmmm ...
På något sätt är det klassiska Philimon Arthur i modern tappning
korsat med den tidige Kjell Höglund
så att det uppstår en melodisk kinavas
Snö driver precis som detta stycke
och det behövs

Det här är ju en av mina riktiga julfavoriter - i Jussis tappning då
Så vem skulle tro att en elecronica-variant skulle ha nåt på den
.. men det har den .. bra gjort och bra sång
Kanske att trummorna kunde få vila i något parti
Mer volym på de mörka synth-stråkarna

Är det någon som använder och/eller har erfarenhet/kunskap om
Formac disk maxi oxygen 500 GB Triple Interface
som kan råda eller avråda till köp av denna

Som alternativ har jag
Western digital mybook pro edition, 500 gb, usb/fw800/400

Ska användas till nya Imac för att lägga musikfiler/projekt

Tacksam för råd!

Ja, hur ska man göra detta utan att bli alltför långrandig och detaljerad – om jag låter tangenterna rinna så kan det bli så här. Skrev min första låt 1965 ”The old farm” och hade då en Lucky 7 gitarr, i stort sett omöjlig att spela på. Sen dess har jag skrivit låtar i olika former och format. Redan då fanns drömmen om att göra en skiva, ritade skivetiketter och omslag. Det viktigaste var och är att skriva låtar. Hade en enkel bandspelare där jag fäste verken. Banden finns kvar i en låda. Efter några år gick jag över till att skriva på svenska och har fortsatt med det. Åren gick och jag köpte en Tascam 244 – 4-kanals kasettporta. Det var häftigt men jag lyckades aldrig bemästra andra instrument så att det blev bra.

Ytterligare år gick och en granne hade köpt en dator –Atari – som han använde för att spela in på – märkligt! Men efter ett tag hade jag också en och nätterna blev många och långa med problemlösning och obegripligheter. Nån stans i den vevan började musikådran att tunnas ut för att helt försvinna. Försökte verkligen hålla det kvar, men det fanns inte där.
Sålde de musikprylar jag hade, slutade köpa skivor, slutade lyssna.

För 6 år sen flyttade jag från söder/Stockholm till Orsa. Tog med mig den gitarr jag hade kvar.
Hade förhoppning om att det kanske skulle komma tillbaks och det gjorde det faktiskt även om det tog några år. Så nu är jag igång igen. Har köpt på mej nya gitarrer, förstärkare, synth, digitalporta och återigen datorer och musikprogram.

Det jag skriver är väl mest inom visor, singer-songwriter men också en del rock. Har ett band – Rågång – som spelat in en cd med egna låtar. Gjorde för några år sen en hemmabränd cd-samling. För ett par år sen upptäckte jag en demo-sida som hette demoradio/VooLife och la upp några låtar där. Nu finns jag på Allears och myspace även om jag inte hänger där så mycket.

Som ni förstår av årtalen i åvanstående text är jag 50++ men har alltid känt mej som en nybörjare i det mesta jag gör. Har just börjat med det här med loopar och det är verkligen lekfullt även om min dator krånglar och kraschar – just bytt hårddiskar. Som motvikt har jag köpt en Ukulele som också är lekfullt men på ett annat mer jordnära sätt.

Stefan