Gitarren tydligare? Låter i alla fall skitbra!
Bättre att handtrummorna nu är mer diskreta - kunde kanske få vila under något parti/vers?
Nytt litet mellanspel mitt i låten - fin gitarr
Orgel, elgitarr i det avlslutande mellanspelet - Jag tyckte förra versionens var så ruggigt bra, tycker inte detta kommer upp till samma nivå
men låten är förstås fortfarande super

Wernborg
Tack för svenskalektionen  - den borde man sätta melodi till (kanske redan finns)

Rattlesnake
Hemskt mycket tack! Kul att ohh-et gick fram

Åsa
Tack! (var är smilyn för "rodnar klädsamt")
Med tanke på din röst så tar jag till mej det extra

SYNTH
Tomtarna upp för de orden!

Ha det nu så onödigt trevligt som möjligt! 
Kunde tyvärr inte komma på detta  - hoppas på annan gång
En riktigt helga natt på er! 

LÅTNAMN: Fryksås Fäbodpensionat
ARTIST/GRUPP: Cykeln
GENRE: Visa
LÅTLÄNGD:4.12 (+ en massa tystnad)
KOMPOSITÖR: Stefan Olsson
PRODUCENT:
EV. MEDVERKANDE:
INSPELNINGSÅR:2007
FORMAT: mp3


Ja det lider mot Julbord
Jag rekommenderar Fryksås Fäbodpensionats dito
Hemlagat till sista sillsvansen

Hur låter den musikaliska tolkningen?
Edit: Nu har jag lyckas lägga upp "rätt" version - den där trummisen fått sparken. Övriga påpekade fel finns kvar.

Text

Ffreculåzås en fäbod med en 10-mila utsikt
Från Bonäs gick man stigarna från fattigdom med sång
Med saltad sill och fläsket rökt och tunnebrödet väl vikt
Sommarmjölk, smör och ost, tätört gjorde mjölken lång
till -60 för då gick sista kon

Då var det fäbod – nu så är det ont om tid
Då var det stort mod – nu så är det utförsglid
Då fanns det fjösplan – nu så är det plats för bil
Då var man skogsvan – nu så har man annan stil
Fast tider har svunnit och skogar har brunnit
Här finns det ändå riktig mat
Redig kost, smör och ost, inlagd sill, en snaps därtill på
Fryksås fäbodpensionat

På Skojarbacken byggdes hus av allra bästa stockar
och 1910 då stod Solsätern klar
På fyrtio byggde Putte sen kom Ulla hit som kocka
så rulla´ dollartågen sen kom husmödrar på rad,
de kom i bussar, man räkna aderton

Än var det fäbod – nu så är det ont om tid
Än var det stort mod – nu så är det utförsglid
Än fanns det fjösplan – nu så är det plats för bil
Än var man skogsvan – nu så har man annan stil
Fast tider har svunnit och skogar har brunnit
Här finns det ändå riktig mat
Redig kost, smör och ost, inlagd sill, en snaps därtill på
Fryksås fäbodpensionat

I väggarna så sitter det en massa sköna toner
Här kan man höra Ljusberg, Demert, Jejja och så Sid
Jössa Anders, Annas, Pelle Jacobssons fasoner
har fastnat här för evigt i en alldeles förfärligt härlig
blandning med Benny Andersson

Men var det en fäbod – man hade ju så ont om tid
Och hade man nå´t mod – det var ju ett sånt utförsglid
Och fanns det nån fjösplan – när alla kom i egen bil
Och int var man skogsvan – man hade fått en annan stil
Fast tider har svunnit och skogar har brunnit
Här finns det ändå riktig mat
Redig kost, smör och ost, inlagd sill, en snaps därtill på
Fryksås fäbodpensionat

Att sova i en stuga byggd år 1740
och vakna i en soluppgång som lyser över byn
Man tar en promenad så att man känner sig mer hurti´
Och sedan dukas frukost på ett bord som är en härlig syn
med smaker som får en att ta ton

Här doftar fäbod – och vi har så gott om tid
Vi äger stort mod – fast vi hamnat lätt på glid
Led mig från fjösplan – jag kan inte köra bil
Som tur är man skogsvan – jag går lätt en tio mil
Fast tider har svunnit och skogar har brunnit
Här finns det ändå riktig mat
Redig kost, smör och ost, inlagd sill, en snaps därtill på
Fryksås fäbodpensionat

FAQ (Början till)
Koppången skrevs av Perra Moraeus som
spelar fiol, klarinett, saxofon, spilåpipa samt div. flöjter. Född 1950 och är äldsta brodern Moraeus. Jobbar som musiklärare i Orsa - fiol och träblåsinstrument. Suzuki-pedagog. Utbildad på Musikhögskolan i Göteborg. Spelar golf och jagar älg

Koppången gavs ut på Orsa spelmäns CD "Ödra" (som innehåller flera fina låtar, lyssna ex på den svindlande vackra Annas visa av Leif Göras). Senare spelade Ann-sofie Otter in den på en Jul-cd med en text av Py Bäckman. I sin originalutgåva (instrumentalversionen) så var det en hyllning till det omfattande och vackra myrkomplexet norr om Orsa (se tidigare inlägg) upp mot Orsa finnmark.

OK, något lite då ...
Koppången börjar ca 3 mil norr om Orsa och sträcker sig upp mot Orsa finnmark.
Koppångens närmare två mil långa bälte av myrar är på sätt och vis ett särpräglat kulturlandskap vars  fascinerande historia vore värd en mer ingående studie. I området har man hittat flera trädristningar med inskriptioner och årtal. Det finns många sägner och historier, varav kanske inte alla ännu är nedtecknade? Greta Jakobsson har berättat om Misan då den en gång i tiden var en stor sjö där skepp förliste. Skeppen och dess skatter ligger begravda i myren. Under mörka vindstilla höstkvällar kan de dödas skrik och stön ännu höras.

Vad gäller Misan (en av stormyrarna) kan ju nämnas att torvbildningsprocessen började redan 4500 år före Kristus, enligt beskrivningen över jordartskartan av G Lundqvist (1951). Av den framgår också att myrarna inte alls ”rinner ner” för sluttningarna som man kan tycka. Tvärtom har de bildats på så sätt att myrarna ”klättrat uppför” sluttningarna. Myrarnas nivåskillnader är anmärkningsvärda. Själva Koppången med sina 900 hektar har en skillnad på 110 meter mellan högsta och lägsta myrdel.

Värdet av myrarna är det få som förstått. På 1940-talet bombade svenskt militärflyg Stormyren och de vattenfyllda kratrarna med 8-10 meters diameter finns fortfarande till beskådande. Större värde på myrarna satte då folket i orsabyarna som under århundraden slåttrade det begärliga gräset. Myrslåttern finns belagd från tidigt 1600-tal, före finnarnas invandring. Enligt Sjörs förekom det slåtter  tidigare än så.

För den som vill bekanta sig med Koppången och skogarna i dess närhet finns en bra start i Tomas Ljungs bok ”Landet bortom tiden”. Den mer intresserade bör ta del av Länsstyrelsens rapport ”De mest värdefulla och skyddsvärda naturskogarna i Mora och Orsa (2001:1) eller tidigare i texten nämnda publikationer.

Hoppas du inte tar illa upp nu    men
jag gillade den omixade varianten mer - den är s-bra!
Den härliga stämsången kommer fram mycket mer
och det blir lite riktig country - Hank Williams typ
kanske någon enda steelguitar-slinga är det enda som behöver läggas på
Om joddlingen ska vara kvar tycker jag den ska göras mindre skämtsam och mer sorgsen

Mycket bra stråkar
Härligt storslaget tema som inleder
Filmiskt
Vackert
Verkligen värt att ta upp igen
Det är några hornstötar som låter lite syntetiskt annars är det maffe

Både vacker och stämningsfullt
och fullständigt Sovjetiska armens stora kör
Det är jul
det är å så bra

(något skarpt ljud, lite dizz?)

Russinet i bullen
Advent
 

Två skägg i den mörka djupa hålan satt
drog historier för varann varje natt
Det här är lite skrämmande och samtidigt kul
under norrskenets slöja de önska god jul

Ovanligt fantasifullt kul!

Jag tror det stämmer i många fall
För Procol Harum var det definitivt så - man började med en av popvärldens största låtar och då är det förstås i stor sett omöjligt att göra något bättre. Många av deras senare låtar var riktigt bra men kunde aldrig mäta sig med mästerverket.
Lennon-McCartney utvecklades oerhört från 63 till 67-68 men sen avtog utvecklingen även om ett antal pärlor kom efter det.
Sen är det väl kanske så att man i princip skriver samma låt med lite variationer om och om igen, så även om det blir lite "bättre" så har man hört det förut och då upplever lyssnarna det inte som så bra.
Tror också att den tid man lever i och tidsandan har betydelse för vad som anses bra. Mozart ansågs inte så bra medan han levde ... men han var ju rätt skaplig  

En blues för de nattliga timmarna
för de riktigt blå känslorna
Mycket känsla i rösten
Bra intentioner
bara att fixa de små felspelen
och kanske lite mer återhållet o stillsamt pianolir?
En väsande sax på några ställen?

Dividend
Oj, oj det var stora ord - tackar!
och mitt sätt att sjunga kanske är blått då?

Japp, gott med lite Chucken-You never can tell-känsla till julen.
Här finns plats att sjunga med.
Lyssnar nu på små talare och det låter bra i dom med

Fortsatt stämningsfullt
Ödesmättat interfolierat! med vackra slingor
Inga stillastående partier - allt har sin funktion - alla 5.54 är musik
Ljudmässigt låter det, i mina öron, mycket bra.
F-n vad bra komponerat!

Summan är betydligt mer än noll i detta fall
Grym sång och gitarr
Bra text
Hade dock vissa svårigheter att sjunga med i allsången - min röst blev mest som ett pip brevid detta.
Lägger istället min röst på "Två kan bevara ....