Kontrollrummet
Kategorier => Demolåtar => Ämnet startat av: Håkan Nilsson skrivet 03.02.2017, 07:12:59
-
Har alltid älskat Sven-Ingvars. En sorts pop med värmländsk bluesvemod.
Råkade bara spela in den här. Vi gjorde så att Gunnar visptrummade med orginalet i lurarna, orginalet svajar litei tempot, så han fick försöka svaja lika. Gunnar är 83 och har aldrig spelat till klick eller färdig musik med svaj. Att spela till klick är extremt mkt lättare än att spela till gamla inspelningar som inte håller tempot exakt.
Sen la Putte o jag dit resten i omgångar...
https://soundcloud.com/user7908154/guitar-66-det-tror-jag-inte-pa-170203
-
Ja det är märkligt att man sitter och lyssnar på sånt här, som i barndom och ungdom var så hatad, såväl låt som originalartister.
Är så delade känslor att jag inte kan uttala mig om ert hantverk.
Jo nedtoningen på slutet lät konstig - för snabb på vissa spår och långsammare på andra
-
Det är bara på kul vi spelade in den här. När orginallåten fadade bort helt i lurarna för trummisen fortsatte han spela enligt mitt viftande, men höll igen bra nog.
Nån tanke på att arra den annorlunda än orginal hade vi inte heller, det råkade bara bli så at trum-Gunnar kom in i studion när jag var där. Basisten/organisten Putte och Gunnar har nästan aldrig träffats heller. Putte gjorde sina pålägg nån vecka efteråt. Så det bara blev som det blev
När Putte o jag har spelat ihop live förr har vi alltid brukat bland väldigt friskt, tex först Purple Haze, sen Önskebrunnen, sen Big Fat Mama, Blott en dag osv. Publiken älskar det, och vi med. Att enbart spela stenhårda låtar med vråliga solon gillar inte jag. Efter en sån här mjukis är det desto roligare att gå loss på gitarren.
-
Det vinklingen är bra, den gillar jag, omväxling förnöjer.