Ja, så kommer man sent igen
Men det här är ytterligare ett exempel på hantverk när det är som bäst. Bra arr, naturligtvis, du har jobbat ett tag på detta det märks. Men, framför allt är det känslan för harmonier och smarta kombinationer som lockar örat till nästa takt, och nästa. Inte så vanlig begåvningen det där..
Fastnande faktiskt i ett surf kring dina/era låtar från ditt tidigare band och kan sakligt konstatera att det finns massor av bra hooks, vändningar och arr. Mycket kul att lyssna till.
I Sequences tyckte jag mig höra poplåten brottas för att komma fram ge den en chans till!

Naturligtvis bra! Detaljerna sitter där de ska - men med en egen touch som jag personligen tycker är skitviktiga när man gör ett cover. Att hitta balansen i en mix av det här är inte lätt, men det här funkar ju galant. Pill, pill, pill kan jag föreställa mig
Om man skulle kunna fnula med något, så är det att "runda av" keyboarden i starten - det skulle kunna ge en aningen med utrymme för sången - men det är en kommentar i marginalen. Detta är kul att lyssna på!

Bra hantverk! Man blir nyfiken på vilka prylar som du använder dig av för att skapa mästerverket? Och har du funderat på att låta oboe eller flöjt få lite mer rymd - så att orkestern får lite mer djup (och luft mellan instrumenten) ? Det kanske är tanken att de ska autentiskt befinna sig i samma rum, men kanhända ett konvolverande reverb skulle kunna få några av instrumenten att flyga lite ovan...

Bra jobb!!!

Tackar för engangemang! Stränggnisslet är på både gott och ont. De är ju där för att man är en sån som spelar gura på riktigt och inte duttar med samplade yxor:) Sökte febrilt efter frekvensen för att ta ner det en aning, men lyckades inte fullt ut enligt plan.
Någon som har ett rackarns tips på dylika operationer?

MOMA – What Do You Know

En lär sig efterhand Max prickade in den smarta kommentaren som undertecknad borde fattat omdelel bums. Så här kommer inlägget med rätt ämnesrad. Men låten är densamma, liksom ambitionen:)

Tänkte plötsligt på Roxy Music  Med lite tuffare driv i kompet, och elakare trummor med lite med rum så är man plötsligt tillbaka till 72-73 och en Ferry & Co på trycket!
Bra låt - och bra refräng som sätter låtens profil bra.

Bra text! Så Sverige på något sätt. Och en steel guitar som hämtad från Huston Texas till svenska myllan

What Do You Know – ännu ett alster i kommande suite

Så av de sex låtarna har det nu blivit sju Och som vanligt hamnar man på efterkälken vad gäller pålägg, finslipning och mixar. Men till slut – en låt till uppe för lyssning. Den här har högre tempo och en självklar ironi som vässar texten lite, vilket kan vara befriande ibland. Mycket jobb ligger på harmonier och genomtänkta kombinationer för att skapa variation. Som vanligt ligger ett antal timmar på stämmor och fix med nivåerna, men det känns som det lönar sig i längden. Hellre ett par väl skrivna stämmor än ett par ton syntmattor - man orkar lyssna på materialet fler gånger.  Tycker jag då alltså...
Synpunkter emottages med känslig och stingslig attityd
Ångar på med målsättningen att konceptet ska vara komplett med åtta tracks innan sommaren (yea right?)

What do you know?


Moving up on the ladder

On a winning streak

Times up – and

You’re about to peak


Then it suddenly hits you

Like hammers blow

You´re slipping and -

Down you go


But-don’t´-you worry you´re not-alone

There are millions by-the-phone

I might crumble

But-you-don’t know me


There-must-be good times down the line

As you say that we´re just fine

Would I know

If you would fool me (fool me)

If you`d fool me


Well what do you know?

I told you so

She’s planning to go

Well what do you know?


Well what do you know?

It’s beginning to show

Hitting all time low

Well what do you know?


Take a break have a night out

Leave it all behind

You´re man of style

n so refined


Don’t let got to the anger

Don’t let go to pain

If you do you know it´s

All in wain


Wrecking moments of hope and light

On the move to pick a fight

This is not

Your finest hour


Backing off then hit again

And you know that’s where and when

Love´s-finally out of power (out of power)

Like a dying flower


Well what do you know?

I told you so

She’s planning to go

Well what do you know?


Well what do you know?

It’s beginning to show

Hitting all time low

Well what do you know?

Så bra! Teknisk fråga till dig: Vad använder du för mjukvara, hur mixar du och vad har du för "rum" etc.

Mycket nyfiken!

Bra tryck. Bra låt. Bra sväng. Men, en helt knäckande bra bas. När man väl får höra en sån skjuta in små finlir mellan guror och trummor så upptäcker man hur mycket den saknas i mycket musik av idag. Skulle gärna få höra lite om mixen på den och övriga - du har trots ganska tätt arr fått en bra balans!

Det gungar ju!! Och inledningsguran är mycket läcker. Jag fick en tanke när jag hörde sången: tänk om du skulle dubbla den med en extra topp - dvs en väl dubbar huvudlead där den ligger nu + en topp en oktav upp (falsett är ok) som du sedan drar ner på -3-6 db under huvudleaden - precis så att du bara förnimmer den. Med hyfsad eq och kompressor på det, kanske en eller ett par studsat på ett diskret delay, ja så skulle rubbet kliva fram på ett intressant sätt. Men det var bara en förfluten tanke

Kör på. Det låter bra - och gungar som sagt duktigt!

Vad den växer! Först vet man inte riktigt vart den är på väg, men sen tar det sig och det blir en bra låt på egna meriter. Allt sitter, om jag skulle göra något så skulle jag försöka åstadkomma en BII med kabinett, som snurrar så där lagom fort för att sedan spinna loss och lugna sig igen. Tricky ibland, men när man får till  det blir det ett attans sug i soundet.

Bra låt!

Sanningen å säga, så har jag jobbat på gitarrerna, men känner att det är en av de knepiga nötterna att knäcka. När/om jag kranar upp midden på gitarr-suben så börjar de ganska snabbt konkurrera med sången (och i viss mån pianot).
Jag kom fram till att jag fick välja, fullödig och "rund" gitarr i inledning och slut av låten. Lättare ton i kompgurorna på refrängerna. Jag har också gått in med eq på basen och gjort lite av en smiley för att lämna plats åt restern av arret mellan 450 och 2500 hz - typ
(intressant att få input och snacka mix ibland!)

Nej, Mattias är säker en trevlig och kompetent prick, men honom har jag aldrig haft äran att stöta på. Detta har jag nog knåpat fram genom åren i Beatles- och Genesis-land. Om någon ska hedras så är det nog inspiration från Mutade Myran som också experimenterade duktigt med enveloper för att skapa dynamik och energi i stråkar. (som annars lätt blir mattor man bara smetar ovanpå för att fylla ut)
Han är väl också den som övertygat om vikten av torra och tydliga element i mixen - vilket ger utrymme till en eller annan väl utvald effekt här och där – som ett delay på leaden eller guran typ.
Annars är just Mellotronen (ägde en äkta en gång  ) ett sätt att skapa mystik och liv i andra konventionella vst.

Mer experiment! Friska tag och hårda tag i Långedrag. (inte riktigt lika hårda bud som i Mellerud)
Kul tycker jag!

Surfade runt utan riktning när jag plötsligt snavade över detta lilla mästerverk. Jag är uppriktig imponerad (sällsynt svår typ att impa på annars Detta är i mitt tycke *****.
Den är synnerligen välskriven och styckena balanserar nära nog perfekt. Jag är själv en gisten popofil med en kärlek till akustisk ton och denna tar full pott. När sedan refrängen lyfter så sitter den perfekt - också en eloge för det korta men sublima ackordsbytet i slutet av refrängen - ett kvalitetssignum!
Gör en skarp mix och bekosta en fullödig master - det här är något extra. Om inte annat ta den till cutting room och kolla vad de tycker och vad de tar för en vända.

Och texten är inte deppig, det är i så fall livet och tiden som är problemet

En myra med koll - har renderat alla spår, så jag var tvungen att gå tillbaka och kolla! Visst är det edirol,neddragen på heltrorrt. Plus en liten plugg till tror jag och naturligtvis Mellotronen på det.
(annars är det 12an som gäller nu - susar störtskönt i kistan!)

Stråkarna är en knepighet i sig Det är egentligen en mix av tre modeller – 2 vst pluggar som jag jobbar helt torrt med (skitar ner för mycket annars) och i en liten sub adderar jag mellotronen för det rätta skrapet och luften. Tricket är att jobba noga med envelopen, så att stråkarna "kommer och går" i den rörelse man kan tänka sig att en levande orkester levererar.  Lite pyssel men jag tycker det är värt det. Tack för justa kommentarer!