Oj jag får väl förtydliga. Den fullständiga titeln "Svensk Postpunk - ett svenskt 80-tal" Skivan ingår i serien MNW klassiker och är en dubbelCD med 36 låtar till enkelpris" Distribution Bonniers/Amigo. Lite länkar:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=657228
http://www.blaskan.nu/Blaskan/Nummer59/Musik/svensk_postpunk_klassiker.html
Begreppet postpunk känns konstigt för mig med. Ny våg eller New Wave var väl de begrepp som gällde. Band som Kent, Cure, U2 kan betraktas som mew vawe musik t.ex.
 

I Sommar fick jag reda på denna platta från vår gamle basist. Släppt i Juni tydligen. Visst är man hedrad av att hamna i finrummen med Thåström. Wadling, Hellstrand, etc. Så jag sprang och köpte den så klart.En hel del är faktiskt ganska kasst. Men det finns en charm som säljer mig totalt hos rätt mycket.
Och vad har jag gjort då? Orgel och synt på att som´s "Fixerad"
Spring och köp!
Länk Dagens Nyheter: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=657228
Fullständig titel: MNW Klassiker: "Svensk Postpunk - Ett svenskt åttiotal"

Glöm inte indianerna på gågatan, Cadello. För jag antar att de var där i år också. Själv har jag inte ätit en enda Langos eller älgkebab
Jo det var nog många veteraner som uppträdde i år. Förutom ovan nämnda även Taj Mahal och Problem t.ex.
Nä, Peps är inte respektlös. Han spelar helt enkelt bara i klubbmiljö. Punkt.

Var ett tag sen jag kollade på demos så jag har nog inte hört mellanversionerna. Men detta är underbart. Färdigt!

Jag bara älskar Bengans sång! Arren är så långt ifrån mig som Venus till Jupiter.
Låten är skitbra men jag hade inte gjort den så här.
Ska vi göra en syntversion?
dede

vinterbiten tango hum ja fan va roligt o höra. sången är väldigt ojämn i volymen bit vist jatte tydlig o bra bit viss lite suddig i brisst på bättre ord
gillar upp lägg o nakenhet i trummorna o gura..
roligt o höra.
gott jobbat toys

tony

OKi, Ynot.
Körde sången i en kompressor men det finns säkert mer att göra. Har inte eq:at nånting. Datorn rasade så jag sket i fler effekter. Trummorna är helt oprocessade. Kanske funkar?
Guran körd i en leslieeffekt.
Mot bättre vetande mixade jag ihop det i hörlurar. Jag har huset fullt med tonåringar och kan inte lyssna i högtalare. Det räknar jag med att ändra på till nästa gång.
Andra synpunkter mottages tacksamt. Detta ska bli bra till slut.

Yes, jag har dom också! 

Shit, jag måste komma på nått att bräcka dig med!

"Rotters Club" har jag med. Blev inspirerad av att de kör orgel med "fuzzowawa" Vilket fick mig själv att springa och köpa gtreffekter.
När det gäller Soft Machine är det de fyra första som gäller medan Rober Wyatt fortfarande var kvar. Sen blir det mest instrumental fussion jazzrock. Caravans första "If I could do it all over again I´ll do it all over you" rekomenderas starkt liksom Rober Wyatt´s "Rock Bottom"
Tidiga "Gong" med Daevid Allen är ett annat tips att kolla upp!.

Jag gillar VS också.
Men bäst, njae. Finns det någon som är bäst?

Citat från: dede skrivet 03.06.2007, 03:40:36

Verkar som jag är ganska ensam här om att tycka att Sequentials Prophet VS är den bästa hårdvarusynt som byggts?
-Nä den v ar inte heller lätt att programmera, DX7 huvud som jag är, men den gav en sportlig chans med sin joystick!

Nä, så klart alla syntar är kul!
Men jag tycker den förtjänar mer uppmärksamhet än den fick!

Ett problem tror jag att cd-formatet innebär eftersom albumen tenderar att bli för långa. Man tror att publiken vill ha valuta för pengarna och slänger upp 60 minuters material. Jämför med t.ex lyckade album som Zappa´s Apostrophy som klockar in runt trettio minuter.  Ville man ha rejäl amplitud på vinyltiden så skulle man helst hålla sig under 40 min. Så var man mer benägen att sovra bland det inspelade materialet och bara ta med det bästa. Sen görs ju mycket av hitlistealbumen efter principen Hitten + utfyllnad. Gäller t.ex For non Blondes som gjorde en kanonlåt som blev en världshit medan albumet i övrigt är hur blekt som helst. I motsats till t.ex Gun´s and Roses "Apetite for Destruction" där varannan låt är en listvältare. Det känns som det är mer ovanligt idag än i rockens ungdom. Ta tex ett tidigt Stonesalbum så innehåller det säkert 5-6 klassiker. Jämför med ett ur deras senare produktion. Hur många låtar blir historiska där? I bästa fall en. Fast man får ju femtiofem minuters musik istället för trettiofem .
Samma fenomen i skönlitteraturen. Dagens storsäljare ska helst ligga på 600 sidor för att ge valuta för pengarna. Gårdagens klassiker är oftast betydligt blygsammare till omfånget. Men tätare i innehåll. Hur många av dagens mastodontböcker läser man mer än en gång? Klassiker som Raymond Chandler kan i princip läsas om varje sommar.
Lite mer självkritik hos artisterna och fram med saxen och släpp bara det som verkligen håller. Och ner med längden. Blir mitt recept

Metrolog...?

För att få den rätta sommarkänslan eller?

Nån som har nått exempel, eller ljudklipp, på en 5/4-trudelett förresten? Kommer banne mej gå bet på den biten.
Jag är ju punkarare - kan ju bara d-takt för böveln!! 

Tuxedomoon...ligger inte allt för avlägset för en punkare kanske. Eller mitt eget bidrag till Coverfestivalen
"Take Five" var väl nån sorts jazzstandard med en vit pianist som jag inte kommer ihåg namnet på.

Hela begreppet "Sex, drugs and Rock´nRoll" har väl sabbat livet för många.

Jag skulle velat komma på Lördag om jag inte hade dotera hos mig under lill-lovet... men vi kör här sen i Juni, kom gärna på dagen så kan man njuta av gott väder osv...vore bra att veta vilka som kommer långväga som ev. behöver slagga över i så fall, ska vi sätta ett prel.datum 6 eller 7 Juni?
(jag har ev en bokning helgen 8-10 Juni)
Please report/sign up*
 

Blir de i Juni är jag tokintresserad. Ska man ha tält med sig? Om jag kör kan fyra fler hänga med från Malmö/Lund etc. Kom igen nu!

Det finns en RISK att jag cruisar runt linköpings torg nu i kväll med förvirrad blick och öl i näven sjungandes om speglar som dreglar och nån jävla bergstopp man skulle bestigit tillsammans. Well thats what u get boyzz. tjong.

Citat från: dede skrivet 08.05.2007, 01:40:19

Tjao, behagligt sömnpiller. Gäller att man är på rätt humör för att ta emot? Låter som en helsikes massa jobb bakom för att göra en sån här låt.........Hur fixar du det?  Jag tänkte ett tag att du var McLaughlinfreak..........men jag är inte så säker längre????????
Tekniskt briljant. Innehåll en trea.

Haha du är alltid svårflörtad dede  ...jag anar att det kan vara generationsbetingat...du gillar mer skitigt retro...jag föredrar mer cleana grejer. 
Yes det är rätt mkt jobb bakom framför allt med programmeringen av trummor fast jag tycker ju det är kul så det funkar fint...jag har väl ett rätt stort tålamod kanske. 
Jag är ju ett Mclaughlinfreak fast han är ju dock inte den enda jag lyssnar på...kanske därför.
Tack för att du lyssnade och tyckte till.
Mvh / djonas

Äh nån måste hålla dig på jorden. Så jag antar att det är mit jobb
Vi har inte alls olika smak. Jag tycker oxå att "21:st centurury schizoid man" är världens bästa låt!!
 

Eh, du vet var jag står.....så jag tror inte du ta illa upp om jag kommer in med en kritisk röst för balansens skull!
Får hemska folkhögskolans musiklinjevibbar av sånt här. Ingenting som vill något. Behagligt så att ingen ska reta sig. Intressant nog för att den initierade ska nicka godkännande. Och så lite solouppvisning. Ingenting som vill någonting. Jack Bruce var lite inne på sånt här ett tag men han lyckades förmedla något mera. Jaja vet hopplös genre. Återgå till buset. Mycket lättare.  Och sen texten eller det var bara ett utkast? Du sjunger bra för övrigt och jag skulle kört inte bara sången utan rubbet i en distpedal.
Ville inte vara så kritisk men det här funkar inte för mig..............

Sen finns/fanns (?) ju en till tyska som tolkade bl.a. Weill/Brecht och gjorde lite annat-glömt...
 

Tänker du på Dagmar Krause?
Jag sökte på henne och fick hem nåt från Tolvskillingssoperan. Jag har ett antal skivor där hon är med. Först två med Slapp Happy så ett gäng när hon sjöng med Henry Cow, en i mitt tycke magnifik platta med Cevin Koyne "Babble" som lär handla om något av Englands kända massmördarpar. Slutligen har jag två album med Art Bears. Det mesta är avantgarde och emellanåt lite jobbigt. Första Slapp Happy och Coyne samarbetet är rakare. Finns dock sånger på de andra albumen som jag går i taket av.