yessongs - Kyrkotonart no. I: Major

[yessongs]

LÅTNAMN: Major
ARTIST/GRUPP: yessongs
GENRE: joniska instrumentalövningar
LÅTLÄNGD: 8:01
KOMPOSITÖR: yessongs
PRODUCENT: yessongs
EV. MEDVERKANDE:
INSPELNINGSÅR: 2007
FORMAT: mp3

Jag påbörjade ett projekt där jag skulle skriva en låt i vardera av de sju kyrkotonarterna. Denna joniska är alltså experiment nummer ett. Först var tanken att jag skulle lägga sången sist. Men nu blir det ingen sång; det får räcka med det instrumentala. Låten är konstruerad kring olika Cdur-voicings. Ganska teoretisk egentligen.

[Pwayne]

Denna är ju fräck, basen är ju grym, men det har jag sagt förrut!
Fint rum!
Och som alltid välspelat, intressant och helt befriat från låtsas-instrument. Nu följer jag den spännande fortsättningen.
Synd att du gav upp sångplanerna

[ynot]

Fan har saknat 7/4 länge nu fick jag lite till livs.
snygg övergång till 4/4  TYcker basen kunde lugnats sig lite i början i vissa partier. Saknar white eller brufford. d v s lite mera trummor för att dra igång det lite mer.
Känns lite hjärna med jag har inget imot det när det är bra gjort vilket detta är..fan lite genesis o slutet som grädde på moset man tackar. Blev lite till tydligen varför förstår jag inte riktigt..

Allt gott Tony

[karl]

schysst idé och Oldfield lyser igenom då och då....nice
en av mina döttrar satte örat mot lurarna som satt på mitt huvud och fråga om skivan hakat upp sig hon är bara tio än så länge...men det finns något meditativt i denna komposition...skrik till när du nått den Lokriska  ...overall nice

//: karl

[Wernborg]

Mumma för en gammal Oldfield-, Yes- och Rushfantast.

Ska bli kul att höra resten.

[ynot]

Mumma för en gammal Oldfield-, Yes- och Rushfantast.

Ska bli kul att höra resten.

Mumma för en gammal Oldfield-, Yes- och Rushfantast.   

[equality]

Gillar det där ostinatot som tusan och där basen liksom bestämmer färgen. Vad är det för instrument, blir aningen vasst och lite gnissligt men inte jobbigt. Vilken snygg övergång vid 03:50... Ett stycke som bygger upp en massa förväntningar, släkt med indisk raga och meditativt, inget för en stressad MTV-själ och tur att man inte har en sån...
Visst hör jag släktskap med Oldsfield men jag tycker du har en helt egen stil och ditt stilrena möblemang som är jordnära, akustiskt med äkthet långt bortom slapdelayer, VSTi:er och emuleringar, tilltalar mig allt mer.

[dede]

Jo för fan detta köper jag. Jag har nån soloskiva med John Andersson som påminner lite om det här. Kommer oxå att tänka på Steve Hillage "Fish Rising" Roligt att det är så många här som bara gör musik efter eget huvud för att de vill att det ska låta så och inte gluttar på trender och listplaceringar. Det är på grund av denna och andra livsbejakande bidrag som jag har som nöje att gräva i demohögarna.
 

[yessongs]

Gillar det där ostinatot som tusan och där basen liksom bestämmer färgen. Vad är det för instrument, blir aningen vasst och lite gnissligt men inte jobbigt. Vilken snygg övergång vid 03:50

Instrumentet som snor mest uppmärksamhet är stråkmaskinen. Jag körde den genom min gitarrstärkare, med medvetet ganska mycket overdrive (spelade man fler än en ton i taget blev det bara white noice av det hela  ). Jag tror jag även körde stråkarna genom en "dynamic filter"-pedal.

Basen är ett annat kapitel; jag började med att spela på "contra bass"-ljudet på stråkmaskinen (vilket låter mer som en sinuston från en moog) i lägsta möjliga register. Sedan dubblade jag det en eller två oktaver upp med min riktiga bas (en Fender jazzbas), men denna gång med "dynamic filter"-effekten så överdriven som möjligt. Sedan slog jag ihop de båda ljuden ("basen" från stråkmaskinen och "toppen" och karaktären från jazzbasen).

Och ja, jag blev nöjd med nämnda övergången. Jag overdubbade ett spår efter det andra utan några som helst helhetsplaner, och när jag lade gitarren så föll det liksom på plats. Som en gratisbonus

Jag har nån soloskiva med John Andersson som påminner lite om det här. Kommer oxå att tänka på Steve Hillage "Fish Rising"

Du dede, om det är Jon Andersons Olias of Sunhillow du menar så blir jag nästan gråtfärdig. Utan tvekan den plattan som jag – ljudmässigt – avgudar mest. Jag har säkerligen lyssnat på den så många gånger att det mesta av musiken internaliserats på ett djupt, nästan metafysiskt plan. Att jag sedan diggar till Fish Rising åtminstone någon gång i månaden gick er visst inte omärkt förbi heller. Fan. Hör du vad jag åt till frukost igår också?

[Florian le Sage]

Hej, återigen-jag har inte läst de andra inläggen ännu...

Börjar som ett Peter Gabriel/Genesis 1974 aktigt stycke, går sedan in i ett U2 liknande refr.parti och sedan tillbaka igen osv.

Det är inte utan att du expeimenterar med ljuden och det är alltid bra att laborera, men resultatet blir i mina öron lite märkligt med tanke på valda ljud ibland, och ibland riktigt lyckat...
kanske därför jag retar mig på elgitarren som kommer in lite trevande och inkännande utan att riktigt passa in fast ändå skulle den kunna funka med ett annat ljud-ett annat tänk i produktionen!

Med några få/små grepp vad gäller just ljud och produktion + lite mer muskler skulle detta kunna bli så mastodont och maffigt som dinosaurerna Genesis/Yes/ELP ville ha det...

 

[dede]

Just det. "Olias of Sunhillow" heter den!

[yessongs]

Just det. "Olias of Sunhillow" heter den!

Wooooow

Va häftigt att någon name-droppade just den skivan!; som varit så viktig för mig. Den skivan har jag processat både på korsen och på tvären , så allt som kommer ur mig har säkert legat och mognat till sig i "Olias-magsäcken" i några dagar. Synd bara att man inte har en lika cool pipa som Jon

[MrPhil]

Just det. "Olias of Sunhillow" heter den!

Wooooow

Va häftigt att någon name-droppade just den skivan!; som varit så viktig för mig. Den skivan har jag processat både på korsen och på tvären , så allt som kommer ur mig har säkert legat och mognat till sig i "Olias-magsäcken" i några dagar. Synd bara att man inte har en lika cool pipa som Jon

Cool o cool.... väldigt speciell iaf. Kan bli lite tröttande ibland faktiskt, men på konserten i Globen 04 sjöng han som en gud! Helt annan kraft än jag hört tidigare.

Låten är mer Oldfield (har iofs inte hört Olias), mest för repeterandet o att gitarrljudet låter åt det hållet, tycker jag.
Tycker jag om det? Vet inte riktigt än... jag borde gilla det. Tror jag tappar intresset efterhand. Låter lite för mycket improvisation över förutbestämda figurer än en medveten komponerad låt. Tror jag saknar lite mer kraft oxå. Musik som gjordes 1974 o lät så här hade inte låtit så här om det skapats idag. Soundmässigt alltså. Lite för medvetet retrosound.
Musikaliteten finns inget att klaga på dock!

[Kill That Autotuner]

Kanske funkar med en spliff...

[Fidden]

åh, arma huvud! Olja det där som gnisslar!

Förmodligen kommer jag gilla denna någon annan dag, för jag gillade det verkligen innan jag fick världens monsterhuvudvärk av dom där övertonerna. Hade varit otroligt njutbart utan dom.

Lite långt bara. Klipp efter dryga 5 minuter när plocketiplock-instrumentet har plocketiplockat en stund. Därefter händer inte speciellt mycket intressant...