Liksvävande stämning i studion? Eller?

[Håkan Nilsson]

Läste den här artikeln om olika sätt att stämma instrument. Fascinerande.
Vet ni hur ni stämmer? 
http://www.musikipedia.se/stamningssystem#6

[Asti]

Det nya sättet att stämma är nog mer amerikanskt - man stämmer helt enkelt skiten ur instrumenten!
På sådär 100 miljoner dollar så vågar dom inte låta falskt i fortsättningen. 
Liksvävande stämning har jag aldrig upplevt, men däremot en lite kuslig stämning när Truxa fick
en levande person att sväva fritt! Ursäkta mitt lite svävande svar Håkan! 
Jag läste din länk, men orkade tyvärr inte riktigt sätta mig in i tolvterötterna m.m.
Annars är ju sådana här funderingar runt harmonier och toner rätt intressanta!
Ska ge det ett nytt försök nån gång.

[Fuzzbub]

Fasen vad coolt!  Vad skönt det skulle vara att slippa tonarter.     Bara att stämma efter tabellen där ju så är det klart. Skall testas!   /Fuzz

[morgonte]

Summan av kardmumman är: Ni spelar falskt så det stänker om det! Ni hör det bara inte.   

Fast vi keyboardister kan faktiskt spela rent nuförtiden, om vi har en synt som kan renstämmas. Gör man det hör man också hur falskt det bilr ju längre från stämningstonarten man kommer.

Sen finns det ju instrument utan fasta tonlägen: stråkinstrumenten, trombonen, gitarr med slide och några til. När stråkinstrument spelar tillsammans utan andra liksvävande instrument intonerar dom enligt den rena skalan.

[egghuvud]

Testade en gitarr med sån där true temprament hals där man just försöker ta bort skillnaderna mellan banden på gitarren som ju annars inte stämmer över hela halsen. Lite ovant att ta sina gamla bekväma grepp eftersom man är tvungen att positionera om fingrarna lite, vinsten är ju att det verkligen stämmer oavsett var på halsen du är.
Annars tror jag mest att jag stämmer efter öronen och hoppas på det bästa. Lite svävande blir det kanske när man gör många overlays men det kan också bli snyggt när det blir lite dissonant. 

[MaxB]

För mig låter det definitivt som onödig överkurs.
Stämmer gärna efter örat och principen "dente så dj*#la noga". Men inför spelning och inspelning är det vanligare att jag använder nån form av stämapparat.
Och bluesen har hjälpt till att införa toner som är både sura och blå, det uppskattar jag.
Typ så här:

[morgonte]

Ni har inte fattat galoppen, gubbar!  Det handlar inte om att stämma gitarren dåligt, det handlar om att banden redan från början är positionerade så att  man kan spela i alla tonarter, dvs lika falskt i alla tonarter (känner inte till den där True temperament-gitarren, det verkar vara något annat än liksvävande). Precis så är det på pianot för övrigt, alla toner är lite falska för att man ska kunna spela i alla tonarter. Det kallas liksvävande stämning (länken i början av tråden förklarar det här mycket bättre).