Hej Max B !!!!
Alla ackordsföljder, harmonier, alla kombinationer av ackord som är möjliga är
namngivna.
Det räknas inte som stöld att ta en progression, harmonierna
från en låt. Progressionerna kan ingen äga eller ta copyright på. Många låtar
delar progressioner med varandra. Vissa ackordsföljder är populärare än andra
och man kan känna igen dem i en annan låt. Ackordsföljder kan aldrig vara stöld
eller plagiat.
Är ackorden I-III-V kanske med ett Vi ackord också spelar
man samma ackord hela tiden fast med olika toner i basen. Man
kan lika gärna hålla sig till ett ackord då istället. De ackorden kallas
för inversioner och är bra att känna till om man vill ha en annan ton
i basen. De ackorden i alla möjliga följder har inget namn eller räknas
som progression då det i princip är ett och samma ackord. Man har alltså inte
spelat några harmonier, inte tillfört något till låten, utan stått still på,
i princip, samma ackord.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_chord_progressions
http://www.torvund.net/guitar/index.php?page=progressions
Ang. melodi, låtens head, succesionen, så är det fritt att använda sk.
digitala patterns för att skapa en melodi. En digital patterna är ett grundmönster
av toner man bygger musik ifrån. Användbart i jazzmusiken vid improvisationer.
Melodin skall vara unik för att den skall skyddas. Den skall inte ligga
nära en digital pattern, eller en progression. Musiken måste
vara genomarbetad. Är låten i fråga stimmad är det upphovsrättsbrott
att stjäla en melodi. Inom jazzmusiken är varianter av digitala patterns
vanlig att ornamentera för solon eller för succesionen och för harmonier
standardprogressioner, s k vaniljackord, att rehamonisera. Introt till
Led Zeppelins låt "Stairway to Heaven" är en känd digital pattern i jazz
som Led Zeppelin ornamenterade. Den digitala pattern är mycket vanlig
inom jazz och rockmusiken och många kända succesioner och solon
härstammar från den. Även ackordsföljden i Stairway to Heaven
är ett gammalt och välkänt skelett som användes i många jazzlåtar.
http://www.paulmaine.com/tag/digital-pattern/
Trumbeats, baslinjer och claverythms består till stor del av kända klicheer,
som ornamenteras och anpassas till låten i fråga. Det räknas inte som
stöld, även om många låtar använder samma beats och samma linjer.
Klicheer, digitala patterns, beats, claverythm samt progressioner/ackordsföljder
är bra att känna till och de är fina verktyg för bl a improvisationer och för
kompositioner. Det går enklare och snabbare att skapa musik med de verktygen.
Man måste veta vad man lyssnar på så att man kan uppskatta musiken och
katternas arbete rätt. Det finns så många monsters som aldrig blir rätt uppskattade
just därför att publiken inte förstår vad som händer på scenen och i musiken.
(Dock, i blues, kallar man progressionerna/ harmonierna för skelett.)
En bearbetare eller arrangör är någon som gjort ett musikarrangemang av
någon annans verk eller översatt/skrivit om befintliga texter. Om
bearbetningen eller arrangemanget i sig uppnår verkshöjd kan en bearbetare
få upphovsrätt till bearbetningen eller arrangemanget. Denna kan dock inte
fritt förfoga över bearbetningen utan den ursprungliga upphovsmannens
samtycke.
Om du skall använda inspelad musik är det tre rättighetshavare vars
rättigheter berörs: artister/musiker (utövare) som företräds av SAMI,
kompositörer och textförfattare (upphovsmän) som i regel företräds
av STIM samt musikbolagen som i regel företräds av Ifpi Sverige
För att musik eller en text ska vara skyddad av upphovsrättslagen
måste den ha uppnått verkshöjd, vilket innebär att den måste vara
unik. Upphovsrätten uppstår i samma stund som musiken/texten skapas
och varar under musikskaparens livstid och 70 år efter dennes död.
Nyttjanderätt är rättigheten att begagna någonting som ägs av någon
annan. Det inkluderar ibland även rätten att tillgodogöra sig eventuell
inkomst från sånt nyttjande.
Nyttjanderätten är dock inom upphovsrätten rätten att nyttja, vidaresprida
och dra ekonomisk fördel av upphovsmannens verk. Det är detta som
inom upphovsrätten ofta kallas de ekonomiska rättigheterna, vilket är åtskilt
från skaparens ideella rättigheter (rätten att erkännas som verkets upphovsman
och rätten att motsätta sig att verket vandaliseras och/eller används på ett
sådant sätt att upphovsmannens anseende kan skadas).
Den ekonomiska rätten är grunden till musikskaparnas möjlighet att få betalt
för sitt arbete. Enligt huvudregeln har musikskaparna alltid rätt till ersättning
om deras musik till exempel spelas offentligt eller spelas in och kopieras. Denna
ersättningsmöjlighet syftar till att främja musikskapandet samt motivera till
vidare skapande.
För att få framställa exemplar av någon annans musik eller göra den tillgänglig
för allmänheten genom till exempel försäljning eller ett offentligt framförande
så behöver man oftast ett tillstånd från de som skapat den.
Med licenser som Creative Commons kan också en större nyansering
av rättigheter beskrivas på objekt, vilket ger en mer praktiskt fungerande
modell för hantering av upphovsrätt utan att lagstiftningen behöver
ändras.
I jazz händer det att musikerna superimpositionerar melodin till en
känd låt om arrangemanget och tonarten tilllåter det. Citing/quoting
kallas det och man ger upphovsrättsmannen, låtskrivaren och musikerna
kudos. Idag betalar man då till den som äger upphovsrätten. Förr spelade
man i jazz max 3 takter då det inte sågs som plagiat och man höll god ton.
Lagen ändrades på 60-talet. Kanske hade Povel – eller gamla fru Stim –
hört talas om Northern Music Corp. v. King Record Distribution Co, ett mål
från 1952, där rätten kom fram till att om man tog mer än fyra takter av en
komposition, så utgjorde det upphovsrättsintrång. (I ett ännu äldre mål,
Boosey v. Empire Music Co från 1915, blev också kvantitativa resonemang
prejudicerande: sex toner eller mer skulle vara olagligt att ta, om dessa
toner också åtföljdes av en sångtext som liknade originalets.)
Povel Rammel gjorde en känd sketch av detta. Har läst här på forumet
att detta med att knycka 3 takter är en myt som uppkommit av den sketchen
men så är inte fallet alltså. Povel arbetade för att den nya upphovsrättslagen
skulle drivas igenom. Vet inte syftet med det då citing är en fin och gammal
jazztradition som inte någon direkt förlorade på.
https://slowfox.wordpress.com/2008/09/10/nar-povel-stal-tre-takter/
(Saxat bl a från Wikipedia.)
Max B; hoppas du fann några svar på din frågeställning här.
mvh
