Forum > Färdiga produktioner

1up - Trubbel

(1/6) > >>

Dividend:
TJa. GRekerna gillade tragedier, det gör inte jag, eller tja vissa kan vara lustiga som romeo och julia (skrevs av en britt dock , inte en grek). Men historier om hjältar som faller och dör på slutet är många.

Jag har aldrig blivit berörd av ett musikstycke på det sätt som jag blev av dettta. Jag kände mig ledsen utan att känna personen och händelserna när jag lyssnade. Mäkta impad av 1up - ett geni på att skapa musik, och så är han så jäkla sympatisk!!!!

Han bad mig lägga upp den och säga att den är mestadels improviserad.

Emulator:
Saknar ord. Inget speciallt alls med låten som sådan, men ändå är man nästan tårögd efter en lyssning  :o

Fantastiskt. gripande. underbart.

Av anledningar som jag faktiskt inte förstår.


Påminner återigen om albinionis melankoliska tongångar...vackert.

Denna skulle jag kunna välja som begravningsmusik...den innehåller så stilfullt en vacker positiv underton mitt i allt det vemodiga...fantastiskt.


wow.

EDIT: Ett tag senare och jag har verkligen fastnat som i trance..sitter tårögd och bara tokblänger på inget framförmig.

så vackert och vemodigt.

1up:
 :wub:

Orden räcker inte till. Fantastiskt att musik, och min musik, kan bringa sådana känslor. :)

Hoppas det är glädjetårar, vill ju inte göra någon ledsen :)

Edit: Som begravningsmusik är en oerhörd ära att du säger så.

Fidden:
Jag vill se filmen!
Är den lika bra som musiken så vinner den alla oscars som finns.

Mycket vackert, inte en ton som kändes fel, allt var bara följsamt och behagligt, och jag liksom rycks in i en konstig sinnesstämning där allt jag skriver liksom blir uppläst av en filmisk berättarröst i mitt huvud. En konstig känsla.

Himmelskt.

1up:

--- Citat från: Fidden skrivet 07.08.2007, 21:46:12 ---Jag vill se filmen!
Är den lika bra som musiken så vinner den alla oscars som finns.

Mycket vackert, inte en ton som kändes fel, allt var bara följsamt och behagligt, och jag liksom rycks in i en konstig sinnesstämning där allt jag skriver liksom blir uppläst av en filmisk berättarröst i mitt huvud. En konstig känsla.

Himmelskt.

--- Slut citat ---

Vad härligt! :) Blir glad och upprymd. De flummiga är att låten bara kom ut ur mig. Känslan satt rakt in i fingrarna. Ibland när inspirationen inte finns/känslorna inte är nära, kan jag vara "blind" för klaviaturen. Så det verkar som att jag SÅG med alla sinnen öppna när den här låten kom till.

Filmregissörer var är ni? :)

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

Gå till fullversion