1up - Trubbel

[Dividend]

TJa. GRekerna gillade tragedier, det gör inte jag, eller tja vissa kan vara lustiga som romeo och julia (skrevs av en britt dock , inte en grek). Men historier om hjältar som faller och dör på slutet är många.

Jag har aldrig blivit berörd av ett musikstycke på det sätt som jag blev av dettta. Jag kände mig ledsen utan att känna personen och händelserna när jag lyssnade. Mäkta impad av 1up - ett geni på att skapa musik, och så är han så jäkla sympatisk!!!!

Han bad mig lägga upp den och säga att den är mestadels improviserad.

[Emulator]

Saknar ord. Inget speciallt alls med låten som sådan, men ändå är man nästan tårögd efter en lyssning 

Fantastiskt. gripande. underbart.

Av anledningar som jag faktiskt inte förstår.


Påminner återigen om albinionis melankoliska tongångar...vackert.

Denna skulle jag kunna välja som begravningsmusik...den innehåller så stilfullt en vacker positiv underton mitt i allt det vemodiga...fantastiskt.


wow.

EDIT: Ett tag senare och jag har verkligen fastnat som i trance..sitter tårögd och bara tokblänger på inget framförmig.

så vackert och vemodigt.

[1up]

 

Orden räcker inte till. Fantastiskt att musik, och min musik, kan bringa sådana känslor.

Hoppas det är glädjetårar, vill ju inte göra någon ledsen

Edit: Som begravningsmusik är en oerhörd ära att du säger så.

[Fidden]

Jag vill se filmen!
Är den lika bra som musiken så vinner den alla oscars som finns.

Mycket vackert, inte en ton som kändes fel, allt var bara följsamt och behagligt, och jag liksom rycks in i en konstig sinnesstämning där allt jag skriver liksom blir uppläst av en filmisk berättarröst i mitt huvud. En konstig känsla.

Himmelskt.

[1up]

Jag vill se filmen!
Är den lika bra som musiken så vinner den alla oscars som finns.

Mycket vackert, inte en ton som kändes fel, allt var bara följsamt och behagligt, och jag liksom rycks in i en konstig sinnesstämning där allt jag skriver liksom blir uppläst av en filmisk berättarröst i mitt huvud. En konstig känsla.

Himmelskt.

Vad härligt! Blir glad och upprymd. De flummiga är att låten bara kom ut ur mig. Känslan satt rakt in i fingrarna. Ibland när inspirationen inte finns/känslorna inte är nära, kan jag vara "blind" för klaviaturen. Så det verkar som att jag SÅG med alla sinnen öppna när den här låten kom till.

Filmregissörer var är ni?

[Dividend]

BUMP

[Harmonica mike]

Detta måste bara höras utan att läsa vad de andra tycker.

Så då åker vi..
Ja du 1up,detta var fantastiskt.Albioni så det skriker om det.Albioni får mig oftast till eftertänksamhet,du har hittat den feelingen med detta stycke.Får rysningar vid vissa passager.
Stycket är enkelt men ohyggligt känslosamt.För att dra en parralell,blues måste sjungas och spelas med känsla.Den känslan finns i detta.Tur att jag inte missade denna - TACK!

Mvh
Micael

[Fredrik Karlsson]

Vackert!

Jo hade passat i en film med sorgligt och eller betänkande slut typ Braveheart eller Titanic!

Snyggt ljud oxå!

[equality]

Mycket vackert! Inte långt från de gamla mästarna tycker jag. KANSKE hade jag uppskattat något mer än bara stråkar just bara för att få känna att det är en symfoniorkester man har i lurarna men beror ju helt på vad som hade spelats i såna fall, he.

[ynot]

ja du fan vad rakbladet är nära...
tackar 1up

[1up]

Detta måste bara höras utan att läsa vad de andra tycker.

Så då åker vi..
Ja du 1up,detta var fantastiskt.Albioni så det skriker om det.Albioni får mig oftast till eftertänksamhet,du har hittat den feelingen med detta stycke.Får rysningar vid vissa passager.
Stycket är enkelt men ohyggligt känslosamt.För att dra en parralell,blues måste sjungas och spelas med känsla.Den känslan finns i detta.Tur att jag inte missade denna - TACK!

Mvh
Micael

Tack själv HM för att du lyssnade. Är lite nere nu (blir bara strul i kontakt med tjejer mm) så då känns det extra skönt att höra att det man gör uppskattas av andra och att du beskriver det på ett sätt så man vet att du lyssnat och vad du upplevt. Så ni verkar överens om att Albionis själ finns i stycket. Lite kul för jag har ingen aning om vem gubben är. Ska kolla upp honom precis _nu_. Oj en riktig gammal gubbe är han från 1700-talet minsann. Ja där ser man. Dividend tyckte jag hade anden av Purcell i mig. Då har jag väl en bit ande från Albioni också då.

Känslan infann sig där bara den kvällen. Ni vet hur det är, man har en ande över sig och händerna och fingrarna går över klaviaturen av sig själva. Man "hör" känslan inombords och på något intressant vis överförs den till toner. Det spontana improviserande komponerandet har uppenbarligen vissa uppenbara fördelar - känslan oredigerad (nära nog exkluderat spelfel).

[1up]

Vackert!

Jo hade passat i en film med sorgligt och eller betänkande slut typ Braveheart eller Titanic!

Snyggt ljud oxå!

Bara att buga och bocka min vän. Braveheart är en jättebra film så en ära att få vara i det sällskapet.

Ljudet är EWQL Symphonic Library. Med pålagt reverb IR1 från Waves för den som är nyfiken. Bara violiner, 11 st som används. Less is more sometimes. Litet av ett mysterium det där. Ibland pular man på med 40 kanaler och det låter ändå som ett missfoster från yttre rymden.

[1up]

Mycket vackert! Inte långt från de gamla mästarna tycker jag. KANSKE hade jag uppskattat något mer än bara stråkar just bara för att få känna att det är en symfoniorkester man har i lurarna men beror ju helt på vad som hade spelats i såna fall, he.

Tack! Purcell, Albioni och jag (efternamn hemligt ). Vi är värsta bundisarna. haha

Visst har du en poäng. Att fläska på med horn i vissa passager tror jag skulle ge lite tyngd åt stycket. Små noter av andra instrument likaså för att ge mer tyngd och fyllighet. Jag är tyvärr i sådant skick att det är mentalt jobbigt, så låten förblir som den är tills vidare.

[1up]

ja du fan vad rakbladet är nära...
tackar 1up

Du har helt klart förmågan att uttrycka dig poetiskt.

Varsågod.

[mahan]

Tjena 1up!
Kul att ha dig här igen, mannen som pratar stråkelska, Om detta snygga alster är improvisation så sitter det djupt i ryggmärgen, allt kommer så naturligt och mjukt, ackordövergångarna funkar. Snyggt!

Denna låt är fem minuter lång och har hört dina fina stråkalster förut så jag blev lixåm lite väntande på det där "nånting" , en liten cellodel, kanske en liten luftig flöjt. Skulle ge en liten kontrast och puff att komma ihåg.

Men som sagt, du ligger inne med kunskaper att beröra åhöraren, håll fast vid den!
Snyggt jobbat!


h.  JOhan

[1up]

Tjena 1up!
Kul att ha dig här igen, mannen som pratar stråkelska, Om detta snygga alster är improvisation så sitter det djupt i ryggmärgen, allt kommer så naturligt och mjukt, ackordövergångarna funkar. Snyggt!

Denna låt är fem minuter lång och har hört dina fina stråkalster förut så jag blev lixåm lite väntande på det där "nånting" , en liten cellodel, kanske en liten luftig flöjt. Skulle ge en liten kontrast och puff att komma ihåg.

Men som sagt, du ligger inne med kunskaper att beröra åhöraren, håll fast vid den!
Snyggt jobbat!


h.  JOhan

Hej Johan

Jo, du har rätt. Nu är jag tillbaka efter lång tids frånvaro. Inspirations- och energibrist du vet.

Så du söker också lite touchér av annat. Jo det är goda synpunkter. Jag ska öppna låten idag igen och utan att vara pretentiös se om jag bara kan lägga några små noter här och var med cello och horn och kanske flöjt då.

Härligt du också blev berörd. Whiii I'm useful.

Bockar för lyssningen. (Ambientplattan är typ på is. Behöver kanske en snäll spark i baken för att vilja slutföra det.)

[Emulator]

Här har du två! 

[1up]

*Gapskratt* :D:D

Du är skön du!

Strömavbrottet nyss avbröt min impuls att smycka låten. Så får bannemig försöka snart igen!

[Wernborg]

Dra åt helvete va vackert detta var.

Det räcker så.

[Memphis]

Shit, nice!

Lite Zimmer över det tycker jag..  Men bara lite

Väldigt vackert.   


/Memphis

[cykeln]

Det vackra behöver lite motpol
jag skulle slänga in lite cello eller något annat av mörkrens makter
kontrapunkt, staccato, il fiore (what ever)
men som min lärare sa - dont trouble trouble until trouble troubles you
i frågan om vackert - this is the shit - play it!

[1up]

Dra åt helvete va vackert detta var.

Det räcker så.

 

Får se till att tacka Dividend en gång till för att han orkade posta låten från början eftersom jag inte tyckte det var något speciellt...

[1up]

Shit, nice!

Lite Zimmer över det tycker jag..  Men bara lite

Väldigt vackert.   


/Memphis

Zimmer...

Tack, tack! 

[Emulator]

så, tre nya lyssnare tack vare omnämningen i namedroppingen  

Alla borde höra detta. så underbart sorgset vackert.

[1up]

Det vackra behöver lite motpol
jag skulle slänga in lite cello eller något annat av mörkrens makter
kontrapunkt, staccato, il fiore (what ever)
men som min lärare sa - dont trouble trouble until trouble troubles you
i frågan om vackert - this is the shit - play it!

En cello som lirar staccato, eh? Det är nog en bra idé för hela låten är smäktande och smekande annars. Några korta hugg med cellon kan bidra med kontrast och komplexitet för stycket. Jag borde sätta mig med låten en halvtimme och snabbplita ned något och testa. Först ut till Björnö i snölandskapet dock.

Glad du gillar! 

Blir också lite förvånad över reaktionerna. hmm. Är kanske hemmablind eller nått.

[1up]

så, tre nya lyssnare tack vare omnämningen i namedroppingen  

Alla borde höra detta. så underbart sorgset vackert.

Ja, stort tack för nomineringen, tamburmajor! 

Men en allmän fundering till er alla... varför är stycket så uppskattat?     

[Memphis]

Men en allmän fundering till er alla... varför är stycket så uppskattat?     

För att det är så enkelt och så bra.

/M

[Emulator]

Men en allmän fundering till er alla... varför är stycket så uppskattat?     

För att det är så enkelt och så bra.

/M

så är det! hosmig slår det an något, som adagio av albinioni gör också. Något suggestivt som jag inte riktigt kan ta på faktiskt.

tänk "falling" från twin peaks. de där gitarrtonerna ibörjan har lite samma effekt. skitenkla, men sitter som spikar in i själen på en för att lixom etsa in ett avtryck.

samma sak här. du har lyckats fånga något sådant.

[1up]

Men en allmän fundering till er alla... varför är stycket så uppskattat?     

För att det är så enkelt och så bra.

/M

Ah okey. The power of simplicity.

[1up]

Men en allmän fundering till er alla... varför är stycket så uppskattat?     

För att det är så enkelt och så bra.

/M

så är det! hosmig slår det an något, som adagio av albinioni gör också. Något suggestivt som jag inte riktigt kan ta på faktiskt.

tänk "falling" från twin peaks. de där gitarrtonerna ibörjan har lite samma effekt. skitenkla, men sitter som spikar in i själen på en för att lixom etsa in ett avtryck.

samma sak här. du har lyckats fånga något sådant.

Trevligt!

Twin Peaks ja, den är helt underbar.

Skulle nog behöva höra stycket "för första gången" "utanför" för att inse det själv. Jag får jämför med de exemplen som du tar upp för att förstå känslan och effekten.

Tack for förklaringen.

Borde skriva ett stycke till i liknande anda.