Nej det är svårt. Att hitta på något helt eget förknippar man ju oftast med att det skulle bli så komplext att det närmar sig konstmusik. Har lyssnat en del på sådant och det kan bli väl utmanande för ett i grunden popsnöre som mig själv, även om jag fuskar en del med ljudkollage och sådant.
Kreativitet är intressant tycker jag. Det forskas mycket på området vad gäller t e x "Flow" och vad som orsakar eller snarare kanske framkallar det tillståndet. Det finns väl ingen direkt exakt förklaring till vad som händer eftersom det är ett slags spirituell upplevelse samtidigt som den är känslomässig och intelektuell samtidigt. Det är häftigt när den där känslan av att allting faller på plats, infinner sig.
Du kanske också har en poäng Rattle man kanske borde vara mer precis med sina referenser. Det låter som Beatles spänner ju över tio års skivproduktion med en rad olika musikaliska uttryck. 
Och jag kan hålla med dig också Jocke det kanske är nädvändigt att sortera, även om jag ibland är förvånad över att jag har så djävla mycket musik lagrad innanför pannbenet.
Intressant diskussion minst sagt. Associationsförmågan är ju starkt förknippad med överlevnad och evolution. De individer som hittar liknelser i situationer och därför kan tillämpa och modifiera gammal kunskap har haft en fördel. Därför kan vi inte låta bli att försöka få in i fack.
Som överkreativ person har jag läst mycket om kreativitet. SOm jag förstår det har kreativa människor lite annan kemisk sammansättning i hjärnan, som förhindrar att hjärnan dämpar sig lite.
Om man ser någon grej, så drar hjärnan iväg några trådar och assiciationer kommer. Hos en normalfungerande person dämpar ett ämne (histamin? dopamin?) det hela innan det blir härdsmälta. Man stannar trådarna och personen kommer på "ah, det är ett gem. man kan fästa ihop papper med det, eller kanske dyrka ett lås".
För den kreative så kommer ju givetvis de tankarna också, men ofta så kan man böja det till nån form, eller bygga en liten cykel eller basera nästa generations galgar på det. Det slutar inte.
För mig är kreativitet en styrka och en svaghet. På grund av sagda funktion i skallen så har en kreativ person problem med att hjärnan helt enkelt tappar intresset. Känner ni kanske igen er?
När man vet lösningen, så tappar man suget. När man vet HUR man vill mixa, är genomförandet inte lika lockande. Man kan vara trött och på väg i sängs istället för att redigera hihatarna på senaste alstret, tills man skall hämta lite mineralvatten i kylen.
"bloupp" säger flaskan man öppnar. "hmm. fan, det där skulle ju funka som percussion. JA!!! och kanske med en malande digeridoo och distad hammockgnissel!! Baklängespiano i vänsterkanalen och falsksång i den högra, sen crossfejdar vi in en toastande havskatt och slänger på lite gitarr. GRYMT!!!!"
Tre timmar senare knackar frun på studiodörren och påminner om att klockan är fyra på morgonen.
"oj". Helt pigg är man också.
Ja ni ser ju, det blev rätt off topic?
