Jag tror också det är på detta viset, men vad menar du med "tryckt på legatoknappen"? Väljer jag legato som artikulation borde den ju vara intryckt som standard
var den än befinner sig?
Mer om hur jag uppfattar det:
X-fades (gamla, innan play) är ju deras ord för att skifta mellan olika dynamiska lager (OCH mellan noter?) inom ett och samma sammanhang (expression, ny not). Inte för att jag förstår hur det kan låta realistiskt och det har med CC1 (modulation) att göra på nåt vis som jag får utforska. Det borde ju låta bättre med true legato och samplade övergångar precis som du skriver. Men jag fattar inte fullt ut (ännu) hur det funkar, så...
.. what have you.
Christian: portamento har jag inte ens tänkt på .
Sant, det borde ju finnas åtminstone lite utrymme för sådant, i alla fall med soloinstrumenten. Men de är ju inte heller bibliotekets starka sida.
Har testat lite (playversionen), och jag tror att det är så här:
Överlapp eller inte spelar ingen roll om du har tryckt på legatoknappen. Playern nyper första tonen om de överlappar. Hör ingen skillnad i ljudet jmfrt med att släppa första tonen precis innan. (Bibliotek som har sk true legato stoppar in en samplad snutt från ett spelat legato mellan just de två tonerna det handlar om, om man överlappar tonerna.) Har du inte tryckt på legatoknappen så spelar det roll, då får du hörbara notöverlappningar fast patchen säger legato.
Läser sedan manualen där det står att patchar som heter Q-legato skall ha två samplingar per ton, en legatosampling som väljs för ton nummer två om två toner kommer tillräckligt nära. Testar oboen och english horn2 med q-legato, och då blir det skillnad. Ton nr två tvekar och "hoppar" och låter bara skräp. Men återigen spelar en solooboe polyfoniskt om man inte bockar för legato. 
Nej, legato är inte det här bibliotekets starka sida, staccato och roundrobins är det betydligt bättre på.
