Forum > Demolåtar
Dividend - Död... (pianokvartett 17)
tigersoul:
Sådan här musik älskar jag, men är inte bevandrad i rent tekniskt på något sätt.
Inledningen låter inte det minsta sorglig i mina öron, när pianot kommer in så börjar det dala ner en aning men det känns mer åskåande, panorerande, nästan drömmande, än sorgligt? Jag ser scener som förvisso är lite grå, men det känns inte som sorg utan mer som acceptans och konstaterande bakom. Ett helt liv skulle kunna panorera förbi till de här tonerna med sina up's and down's, så det ligger någonstans mitt emellan i tonen tycker jag.
[lång utläggning: av]
HasseFX:
...mix etc - du är riktigt bra på att få till illusionen av människor som spelar tillsammans. Jag tycker det är viktigt för då kommer "deras" tolkning av materialet in i upplevelsen :) De är verkligen i "din lokal" och spelar!
Orkestrering och stämföring har du också riktigt bra koll på nu! Borta är den där improviserade känslan och "pop-arren" - det är banne mig väl framförd "klassisk musik" jag hör (in the good sense :))
...så då återstår att diskutera själva tonsättarens arbete ^_^ Att det är du som skrivit det framgår eftersom du håller dig i samma härad med lättlyssnade romantiska och folkmusikinspirerade teman, liksom det kinesiska inflytandet (Don't mention the n-word!!!) En idé att kliva vidare kan vara att testa en del "avvikelser" från det folkmusikaliska - i temat, men inte minst rytmiskt - nu är rytmen rätt stadig i någon slags "Intåg i Sommarhagen"-frasering. Håller också med om intrycket att det är uppvaknande snarare än död som illustreras :)
Roffe H:
Håller med många andra. Jättehärligt stycke men knappast död, uppvaknande skrev någon, visst det nappar jag på. Du kanske ska fundera över titeln på stycket... (skoj)
mvh Roffe H :)
Navigering
[0] Meddelandeindex
[*] Föregående sida