essentiellt ur den länkade artikeln (+ litet mer) förklarat på mitt eget vis :
Modal Blues Harmonik
Man tar gör en tersstapling från varje ton ur bluesskalan för att få den harmoniserad. Kom ihåg att börja från Aeolisk point of wiew. Första ackordet blir då ett mollackord. Detta gör det möjligt att använda 6 ackord i en blues istället för de vanliga tre.
Det är dock möjligt att harmonisera hela skalan.
I bIII IV #IV V och VII.
bIII blir ett maj7 (spelades tidigare som ett 5-ackord.) bIV blir då ett m7-5, V blir ett moll-ackord (vi bygger ju från Aeolisk skalas grundton).
Du får en dynamisk harmoni, som är ett alternativ då man harmoniserar/reharmoniserar blues och bluesbaserad rock.
Harmoniseringen blir då från A (med 7-ackord där det är möjligt.):
Am7 Cmaj Dsus7 bEm7-5 D9 Gsus7
Det 4:e ackordet , här bEm7-5 och tritonus till I-ackordet spelas dock nästan enbart som sub. för I vilket ger en särskild effekt på bluesen.
Mediantik (att ta ut durparalelltonarten)är inom blues är vanligt och det är så man bygger en blues 12:a i dur och därför som Bluesskalan ändå stämmer (om man spelar den i orginal tonarten.) Det ger oss ytterligare ett ackord : Fmaj7.
Vi har nu 7 diatoniska ackord till blues-skalan att använda när vi harmoniserar/rehamoniserar en blues eller en bluesrocklåt.
Dessa ackord kan man dessutom ändra kvalitet på :
Blues skalan liknar mycket den mixolydiska, tonerna har alla utom bEm7-5 en kvints avstånd från varandra samt också ett tritonussprång mellan 1 och 4 tonen (den blå tonen.) - det gör det öppet för att byta ut, kvalitetsändra, ackorden från harmoniseringen till dominanta 7 ackord om man vill och det låter fortfarande bra. Om man t.ex vill ha en något ljusare eller jazzigare framtoning i ackompangemanget. Det var vanligt inom den tidiga bluesen.
Har läst någonstans att den första bluesen inte upplevdes som sorgsen och blå utan gick mer ut på att hitta ett sound och sätt att spela på som var olika j m f med, var nytt och som skiljde sig från den dåtidens modala musik. Kan dock ej verifiera det eller ange källa så det får fritt tros på eller tolkas.
Fortsätter man bluesskalan till skalans sjätte ton, VII, då blir ett dominant 7 ackord, juxtapositionerat i stämma med och även utbytbart mot bIII och IV som det har dominanta förhållanden till - enbart inom bluesharmonik dock.
Detta ger ytterligare möjligheter till variation.
Bluesskalans sjunde ton är en oktav högre än I och spelas därmed likadant. Skalan slutar eller börjar om på den tonen.
Ett snitsigt sätt ,i dur, är att avsluta 12-takter och fortsätta på nya 12-takter är höjja 9:an i V-ackordet och låta den ligga så nära I-ackordets baston som möjligt.Det ger en litet mer mjukare övergång och förstärker effekten av att det skall föreställa samma ackord.
Korrekt om bluestolvan och bluesskalan som ofta beskrivs/uppfattas fel:
Då 12:ans sista ackord står som förlängning och substitut för I-ackordet är hela progressionen i en tonart.
Turnarounden lyder V-IV-I vilket är en klassisk helkadens,om vi ser det i dur. I dur stämmer nämligen ackordens familjetillhörighet (sD,D och T) med ackordens kvalitet.
Helkadensen är följt av ett V som INTE bildar en halvkadens ihop med nästa 12:as I-ackord, utan som korrekt försått då är en förlängning av och ett substitut för ett I-ackord. Man talar dock inte om kadenser i blues utan om turnarounds då läran om ackordsfamiljer inte riktigt är tilllämpbar för blues.
De typer av blues som använder en sänkt II (ofta ett 9 ackord i moll eller ett 9 (no third) i dur) istället för IV i progressionens första statiska del modulerar INTE om man använder bluesharmonik. Den utgår från bluesskalans 3:e modus och tilllåter dig att hålla sig till en skala i en tonart genom hela progressionen.
Utifrån modal/tonal synpunkt är det dock en modulation men då är det ju inte bluesteori längre...så..
En bluesskala har 5 modus, samt viktiga variationer ,Jazz Blues skalan, finns fler, mixoblues, var.2 och var.3 och den Aeoliska skalan. Det är alltså den Aeoliska bluesskalan som Modal Blues Harmonik utgår ifrån och här betraktad som en blues skala och inte ett klassiskt modalt modus.
Mixoblues - skalan är ofta använd av Eric Clapton.
Harmoniserar du dur-bluesskalan (som är en durskala trots att den börjar med mollters.) flyttar du bluesskalan med hjälp av mediantik till durparalelltonarten samt spelar den i 2:e modus.
En blues består av 2 element.
Ett med statiskt capo följt av en dynamisk turnaround.
Statiskt capo är en progression som är stabil och inte leder någonvart.
Tonikabaserad, möjligen med halvkadens (som i blues: IV > I)
De olika typerna av bluesrundor:
16 takters Blues
16-takters Blues 8x2
24-takters Blues
8-takters Blues
12 takters Blues - dur- ingen turnaround
12 Blues - moll - ingen turnaround
12 takters blues med bII istället för IV
8 takters Blues
Och slutligen turnarounds:
bIV-V-Imaj - dur turnaround från dur-Bluesskalan.
V-IV-I - den traditionella turnarounden i blues.
(Fritt av en lista från Olav Torvunds site.)
mvh
För mer om harmonisering/reharmonisering, se http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=29330.msg213322#msg213322
mvh
« Senast ändrad: 02.06.2012, 13:56:36 by pxm »
"French Rock is like english wine" (John Lennon)
https://www.facebook.com/groups/JazzTheoryForum/