Får stora artister mixa så här dåligt?

[MaxB]

Jag har en CD med en av mina största favoriter all time high Yes - Close to the edge.
Idag då jag lyssnade hörde jag två saker jag undrar varför de finns här. Är det en liten eller grov miss i deras arbete med mixen eller finns nån annan förklaring till det jag hör i mp3-filerna?

Första exemplet är en av stämmorna Jon Anderson sjunger på låten
4 - Yes - Close To The Edge - America (Single Version) (bonus track).mp3
1 min 51 sek in i låten (19 sek i detta klipp) hör jag nån slags autotune-hjälp dår han sjunger I say be careful och jag fattar inte varför? Borde de inte fixat till ljudet och maskat det bättre än så här?
[mp3=200,20,0,left]http://www.shivas.se/files/4-Yes-CloseToTheEdge-America_SingleVersion_bonus_track.mp3[/mp3]

Det andra är ett hack i sångspåret på höger sida i låten
7 - Yes - Close To The Edge - Siberia (Studio Run-Through Of Siberian Khatru).mp3
3 min 10 sekunder in (10 sekunder in här), hörs något som ju ni skulle tipsa mig om, om jag skulle lagt upp en av mina låtar under "Halvfärdiga demon", med en sån miss. Har nån en vettig förklaring till hur det kunnat passera ända till skivtryck och försäljning?
[mp3=200,20,0,left]http://www.shivas.se/files/7-Yes-CloseToTheEdge-Siberia_StudioRun-ThroughOfSiberianKhatru.mp3[/mp3]

[Wernborg]

Kontrolllyssnade på Spotify och samma missljud finns där så nog inget knas med dina mp3-filer.

Exempel 1. Han sjunger så tycker jag det låter som. Nån tonhöjdskorrigering fanns inte 1972 mej veterligen.

Exempel 2. Kanske för att det var 1972 och en grym tagning i övrigt. För mycket jobb för ett litet missljud på sången liksom?

[Eddi]

Ordet Spy på första låter värre tycker som om han borde ha harklat sig innan typ.

[Wernborg]

Var och såg dom i Lisebergshallen 2009-12-12. Helt ok konsert får jag säga. Dom har dessutom hittat en sångare som låter väldigt likt Jon Anderson. Dessutom spelar Rick Wakemans son keyboard!

Fick höra två låtar från mitt favoritalbum Drama från 1980. Machine Messiah och Tempus Fugit.

När jag tänker låter nog nya sångare något mer likt Trevor Horn är Jon Anderson föresten. Nånstans mitt emellan.

 

[Claes]

På den tiden gjorde man ett antal tagningar på band, men när spåren var slut så blev det ju lite besvärligare... Om något blev lite fel, så blev det bokstavligen till att klippa och klistra i bandet - eller att växla mellan tagningarna genom att mute:a spåren i farten vid mix, så det är inte det minsta konstigt att småfel från anno dazumal kan låta konstiga. Man har mycket bättre möjligheter att maskera felen idag, genom att klippa och klistra i DAW-programmen, göra crossfades mellan tagningar etc - för att inte tala om Melodyne och liknande trevligheter som är otroligt användbara verktyg när man gör lite småmissar.
Många av de gamla "hjältarna" var inte alltid så fantastiska som många gärna vill tro, utan de gjorde precis samma fel som vi själva och dagens "hjältar" gör. Skillnaden är att man numera har tillgång till obegränsat antal spår och enormt mycket bättre redigeringsmöjligheter.

[Mr Artrock]

Jag ids inte lyssna på dina exempel, vet bara att yes & andra på denna tid givetvis inte hade tillgång till fuskverktyg som melodyne etc vilka f.ö. borde bannlysas, kan man inte sjunga rent ska man fan dra och jobba på Mc donalds eller bli revisor etc, vi har en kille här i Sverige som heter Gadd och han e precis usel på sång när det är konsert eller tv, varför e han så jävla populär då skitfusk dra åt skogen, Yes var riktiga musiker kom inte å snacka skit.,..

[Bribedant]

YES!!! My heros  
Lyssnat det senaste året på gubbarnas album Open Your Eyes och Magnification. Tokbra.
Om de sen klippt lite snett i tapen 1972, bah. De är gudar! På knä hedning.
 

[MaxB]

Kul uttryck "snacka skit" och hedning och nästan som om ni syftar på mig.   

Yes - Close to the edge är och förblir en av de bästa plattor jag vet!

Den här CD:n är Digitalt remastrad tror jag så jag antog att de här två låtarna också digitaliserats och sen mixats. Det var därför jag antog att de två missarna borde fixats till.

Det är härligt att höra Close to the edge, hur den gamla analoga tekniken har använts så bra! Och samtidigt intressant att lägga märke till om det finns några övergångar där man kan föreställa sig att minst fyra händer trycker på knappar och drar i reglar samtidigt för att få till det.

Ett litet exempel är en minut in i "And you and I", där man kan höra att det är "få-spårs-teknik som används: Den första akustiska gitarren i stereo blir en kort stund i mono 73sekunder in i låten. Bribedant och Mr Artrock, ni som också älskar Yes, har ni lagt märke till den lilla detaljen i originalinspelningen av låten "And you and I" på Close to the edge? Precis innan gitarren hunnit klinga ut i stereo, läggs den plötsligt i mitten (i mono) inför nästa del i låten. Troligen behövdes dessa två spår till några andra instrument.
[mp3=200,20,0,left]http://www.shivas.se/files/2-Yes-CloseToTheEdge-AndYouAndI.mp3[/mp3]
Skulle kunna vara basen som behövde det ena spåret och ett pling till vänster det andra? Det är härligt att höra hur de jobbat med plattan och vilka fantastiska saker de lyckas med, med underbara musiker och begränsad teknik. Det är det ena av två ställen på originalplattan, där jag kan märka av teknikens begränsningar. Allt, jag menar allt(!) annat på plattan är perfekt.

Det andra är i titellåten 1-Yes-CloseToTheEdge, där det låter som om Rick Wakeman inte hinner med att spela det han ska. Men en bekant (keyboardisten i den gamla svenska gruppen Änglagård) säger att det är keyboarden som inte hinner med Rick Wakeman  Man kan höra det partiet 23-28 sekunder in i klippet här:
[mp3=200,20,0,left]http://www.shivas.se/files/1-Yes-CloseToTheEdge-CloseToTheEdge.mp3[/mp3]

Är det nån annan än jag som tycker att det här är en av de bästa plattor som gjorts?

Minns hur man fick mupptrixa då man själv gjorde inspelningar med Tascam PortaStudio 244

[equality]

CTTE är en fantastisk platta som jag lyssnade på varenda dag under en period. Rätt så subtila grejor ändå. Att gitarren pannas annorlunda kan jag inte uppfatta men har inte de bästa lurarna just nu. Wakemans solo är ju nästan omänskligt. Figuren han slirar ett uns på är outstanding både tekniskt och harmonimässigt. Kul att lyssna på igen och kul att höra Paul Simon-covern. Har jag inte hört förut. Jag tycker de är en av de få som också lyckades göra en Beatlestolkning på eget och bra sett (den andra var väl Joe Cocker och With a little help from my friends i frustande 6/8). Läckert när låten tar form från "progr rock kaos" och att de lägger in riffet från Day Tripper:

 

[adrumdrum]

det som du tycker är "fel" i And you and I gissar jag på att dom klippt ihop bandet.. det låter iallafall så.
fast åandra sidan så hadde dom ju 3månder och en dag på sig att fixa det där så dom är nog rätt nöjd.

gillar man prog rock så fårman inte missa denna:

låten("introt") vid 01:09 är ju ballast i världen Symphony No. 2 av Egg

[Bribedant]

Du kan din Yes MaxB. Skarpörade iakttagelser. Det är kul hitta fuckup's eller nödvändiga kompromisser i gamla plattor. Sätter de egna grejerna i ett annat perspektiv.
Måste skamsligen erkänna att min Yes resa började med trippel liven Yessongs -73. Jag köpte aldrig studioplattorna innan. De riktigt gamla låtarna är Yessongs versionerna i mitt huvud.

[MaxB]

Yes, Bribedant och alla andra som vill sätta tänderna i något nytt, Yes Close to the edge rekommenderar jag å det varmaste. Ibland lyssnar jag på en låt eller hela plattan och försöker koncentrera lyssningen på bara ett instrument, kanske basen eller trummorna eller keyboard eller sången eller det underbara snirkliga gitarrspelet av Stewe Howe. Men det är banne mig nästan omöjligt att koncentrera sig på bara ett instrument. Allt som oftast glider koncentrationen omedvetet över till något av de andra instrumenten som gör någon fantastisk insats. Om man lyckas koncentrera lyssningen på bara ett av instrumenten blir man rikligen belönad.

En annan platta jag gillar är dubbelplattan Tales from topographic ocean men den har en annan karaktär än Close to the edge. Kan dock inte säga om den är "svårare" att ta till sig...

[MaxB]

Tack för tipset adrumdrum, nu har jag tittat på hela programmet. I den här delen är flera av mina bästisar med:

Och hur många mikrofoner har Robert Fripp på elgitarren?

[Håkan Nilsson]

"där han sjunger I say be careful"...

Jag hörde inte alls att det lät sämre just där än före? Anings småfalskt hela tiden. Och lite för torrt kanske?

[Mr Artrock]

Kul med en Yes-tråd MaxB, personligen håller jag första plattan Yes + Time and a word + Relayer och givetvis Topographic oceans som favoriter, på Going for the one finns ett par riktiga rökare, Tormato hmmm sisådär men däremot Drama har jag alltid älskat, det var väl det sista avgörande avstampet fr 70 till 80 tal som den markerade, sen gick det bara utför med hela jävla branschen ärligt talat, the plastic age blev en enda besvikelse med några få undantag, Steely Dan gjorde ju sin topp platta Gaucho samma år 1980 som jag fortfarande tycker allra bäst om, finns inget tightare eller bättre trumsound osv än idag, ett ypperligt exempel på hur en studioplatta skall låta när det är som bäst!

Going for the one var den första Yes plattan jag hörde men jag fastnade aldrig för den, tyckte väl att det var för långa och knepiga låtar...

[MaxB]

"där han sjunger I say be careful"...

Jag hörde inte alls att det lät sämre just där än före? Anings småfalskt hela tiden. Och lite för torrt kanske?

Ordet "...ca - areful..." har ett hopp från första stavelsen till nästa som låter som resultatet av autotune, som om nån velat maska falsksång.

[MaxB]

Ja Artrock, kul att ni hakar på Yes-tråden. Min kusin hade nyss köpt "Close to the edge" och jag hörde den första gångerna hemma hos honom, 12-15 år gammal. Vilken märklig upplevelse, efter att nästan bara ha lyssnat på "anpassad" musik innan. Jag rekommenderar plattan å det varmaste!

[Claes]

Det är egentligen ganska löjligt att snacka om "fusk" över huvud taget...
Om en sorts korrigering är "fusk", så är all sorts korrigering och komplettering "fusk" - även punch-in/punch-out, klipp i band, omtagningar, inhyrning av musiker som inte är med i bandet, körsång när inte tillräckligt många i bandet sjunger, pålägg av fler instrument än vad bandet kan spela live etc.

I alla tider har man "fuskat" precis så mycket som har varit tekniskt möjligt. Hade Beatles och andra gamla "hjältar" haft tillgång till Melodyne så hade de garanterat använt det. Det spelar ingen roll om de var bra musiker eller inte, utan de hade utnyttjat den teknik som fanns. Jag kommer aldrig att fatta varför gammalt alltid ska romantiseras in absurdum. När det begav sig så var det ju "fusk" när man började spela in i stereo och när man kunde göra sound on sound och flerspårsinspelningar också. Varför inte omfamna de hjälpmedel som faktiskt finns tillgängliga och se till att verkligen få fram det bästa resultat som är möjligt att få fram?

[equality]

"Turn of the century" från Going for the one-plattan tycker jag fortfarande är magisk. Återigen med Wakemans solo som höjdpunkten liksom i Roundabout m fl låtar.

[Dee]

Det är egentligen ganska löjligt att snacka om "fusk" över huvud taget...
Om en sorts korrigering är "fusk", så är all sorts korrigering och komplettering "fusk" - även punch-in/punch-out, klipp i band, omtagningar, inhyrning av musiker som inte är med i bandet, körsång när inte tillräckligt många i bandet sjunger, pålägg av fler instrument än vad bandet kan spela live etc.

I alla tider har man "fuskat" precis så mycket som har varit tekniskt möjligt. Hade Beatles och andra gamla "hjältar" haft tillgång till Melodyne så hade de garanterat använt det. Det spelar ingen roll om de var bra musiker eller inte, utan de hade utnyttjat den teknik som fanns. Jag kommer aldrig att fatta varför gammalt alltid ska romantiseras in absurdum. När det begav sig så var det ju "fusk" när man började spela in i stereo och när man kunde göra sound on sound och flerspårsinspelningar också. Varför inte omfamna de hjälpmedel som faktiskt finns tillgängliga och se till att verkligen få fram det bästa resultat som är möjligt att få fram?

+1 på den. Förstår inte alls det synsättet. Alla sätt att uttrycka sig borde uppmuntras.

[Mr Artrock]

Det är egentligen ganska löjligt att snacka om "fusk" över huvud taget...
Om en sorts korrigering är "fusk", så är all sorts korrigering och komplettering "fusk" - även punch-in/punch-out, klipp i band, omtagningar, inhyrning av musiker som inte är med i bandet, körsång när inte tillräckligt många i bandet sjunger, pålägg av fler instrument än vad bandet kan spela live etc.

I alla tider har man "fuskat" precis så mycket som har varit tekniskt möjligt. Hade Beatles och andra gamla "hjältar" haft tillgång till Melodyne så hade de garanterat använt det. Det spelar ingen roll om de var bra musiker eller inte, utan de hade utnyttjat den teknik som fanns. Jag kommer aldrig att fatta varför gammalt alltid ska romantiseras in absurdum. När det begav sig så var det ju "fusk" när man började spela in i stereo och när man kunde göra sound on sound och flerspårsinspelningar också. Varför inte omfamna de hjälpmedel som faktiskt finns tillgängliga och se till att verkligen få fram det bästa resultat som är möjligt att få fram?

Ahh jag visste att detta skulle komma och just ifrån dig Claes   det är väl sant att man använder den teknik som finns tillgänglig i olika tider, min personliga uppfattning som jag tror många delar är att idag finns det kanske lite för mycket teknik och för många options liksom, förr då det var rätt begränsat på så vis fick musikernas & producenternas fantasi spela en långt större roll och det gjordes kort och gott mer intressant och nyskapande musik, tycka vad man vill men så är det!
(jag vet att det låter gubbigt att säga detta men nästan allt man hör låter likadant idag, opersonligt och slätstruket förutom vissa udda fåglar)

Melodyne är en av dom hypade sakerna i verktygsarsenalen vst jag alltid kommer att förtala/förkasta pga min egen konservativa uppfattning om att en person som kan sjunga således inte behöver tweaka och fuska en dålig insats, (dessutom är melodyne enbart äcklig att höra när dom leker med effekten i viss äcklig pissmusik) visst gör man taskiga tagningar som får göras om ibland men då har man i alla fall visat att man kan, sång eller instrumentalinsats, det är ju en utmaning att sätta låten, refrängen eller bara strofen så bra som det bara går, själv tycker jag att man skall sätta hela låten men går givetvis runt detta i olika fall...

 

[Mr Artrock]

Här ett par låtar från original-åren, detta är riktigt bra och äkta njutbar knarkmusik, kunde aldrig bli såhär utan syra osv, mer såna trådar, Beatles, Yes och annat gott

ps inget Yes utan geniet Chris Squire ds

[Claes]

Det är egentligen ganska löjligt att snacka om "fusk" över huvud taget...
Om en sorts korrigering är "fusk", så är all sorts korrigering och komplettering "fusk" - även punch-in/punch-out, klipp i band, omtagningar, inhyrning av musiker som inte är med i bandet, körsång när inte tillräckligt många i bandet sjunger, pålägg av fler instrument än vad bandet kan spela live etc.

I alla tider har man "fuskat" precis så mycket som har varit tekniskt möjligt. Hade Beatles och andra gamla "hjältar" haft tillgång till Melodyne så hade de garanterat använt det. Det spelar ingen roll om de var bra musiker eller inte, utan de hade utnyttjat den teknik som fanns. Jag kommer aldrig att fatta varför gammalt alltid ska romantiseras in absurdum. När det begav sig så var det ju "fusk" när man började spela in i stereo och när man kunde göra sound on sound och flerspårsinspelningar också. Varför inte omfamna de hjälpmedel som faktiskt finns tillgängliga och se till att verkligen få fram det bästa resultat som är möjligt att få fram?

Ahh jag visste att detta skulle komma och just ifrån dig Claes  

det är väl sant att man använder den teknik som finns tillgänglig i olika tider, min personliga uppfattning som jag tror många delar är att idag finns det kanske lite för mycket teknik och för många options liksom, förr då det var rätt begränsat på så vis fick musikernas & producenternas fantasi spela en långt större roll och det gjordes kort och gott mer intressant och nyskapande musik, tycka vad man vill men så är det!
(jag vet att det låter gubbigt att säga detta men nästan allt man hör låter likadant idag, opersonligt och slätstruket förutom vissa udda fåglar)

På den gamla "goda" tiden var det lika slätstruket eftersom alla kopierade varandra och framförde varandras låtar hit och dit - och det fanns många kopior och kopior av kopiorna. De kopior som överlevde är de man kommer ihåg, men det fanns säkert många av de som försvann som egentligen var minst lika bra, men hade sämre uppbackning från sina skivbolag så att de inte hördes och syntes lika mycket och därför aldrig blev tillräckligt kända - precis som idag, med diverse kopior som försvinner snabbare än de kommer även om de i vissa fall kan låta bättre än originalen...

Melodyne är en av dom hypade sakerna i verktygsarsenalen vst jag alltid kommer att förtala/förkasta pga min egen konservativa uppfattning om att en person som kan sjunga således inte behöver tweaka och fuska en dålig insats, (dessutom är melodyne enbart äcklig att höra när dom leker med effekten i viss äcklig pissmusik) visst gör man taskiga tagningar som får göras om ibland men då har man i alla fall visat att man kan, sång eller instrumentalinsats, det är ju en utmaning att sätta låten, refrängen eller bara strofen så bra som det bara går, själv tycker jag att man skall sätta hela låten men går givetvis runt detta i olika fall...

Om man efter flera omtagningar inte lyckas riktigt med intonationen på ett par toner, men har fått till en tagning med "perfekt" frasering och känsla, så är det enligt min mening mycket smartare att använda Melodyne och redigera i någon minut för att korrigera ett par halvsura toner eller fixa något litet timingfel, än att fortsätta ett par timmar till med omtagningar och sedan inte orka sjunga in nästa låt. Jag håller däremot med om att det känns fel att använda Melodyne till "sångare" som inte alls kan sjunga live, men samtidigt tycker jag att det är resultatet och inget annat som räknas (resan dit är bara intressant för de som jobbar fram resultatet, men inte för lyssnaren) - så blir det bra i slutänden, så är det kanske ändå ok (åtminstone så länge man slipper höra "sångaren" live...).
Att pitchverktygen (det brukar inte vara Melodyne, utan Autotune som används till sådant) används som effekt, har jag inte heller några problem med. De som gillar det, gillar det - och då är det fel av mig att påstå att det är fel. Det handlar ju om ett konstnärligt uttryck, precis som när någon drar igång en distpedal eller flanger på gitarren. Om du eller jag tycker det är "pissmusik", innebär ju inte att alla andra måste hålla med...

[jonnerstone]

Det är egentligen ganska löjligt att snacka om "fusk" över huvud taget...
Om en sorts korrigering är "fusk", så är all sorts korrigering och komplettering "fusk" - även punch-in/punch-out, klipp i band, omtagningar, inhyrning av musiker som inte är med i bandet, körsång när inte tillräckligt många i bandet sjunger, pålägg av fler instrument än vad bandet kan spela live etc.

I alla tider har man "fuskat" precis så mycket som har varit tekniskt möjligt. Hade Beatles och andra gamla "hjältar" haft tillgång till Melodyne så hade de garanterat använt det. Det spelar ingen roll om de var bra musiker eller inte, utan de hade utnyttjat den teknik som fanns. Jag kommer aldrig att fatta varför gammalt alltid ska romantiseras in absurdum. När det begav sig så var det ju "fusk" när man började spela in i stereo och när man kunde göra sound on sound och flerspårsinspelningar också. Varför inte omfamna de hjälpmedel som faktiskt finns tillgängliga och se till att verkligen få fram det bästa resultat som är möjligt att få fram?

+1

Det e så himla tråkigt att lyssna på dessa bakåtsrävare och det är samma visa hela tiden. Jag menar det e väl för fan frivilligt att använda vilka verktyg man vill för att komma fram till ett resultat utan att nån ska komma ridande in på sin höga häst och peka finger. För i slutändan så är det väl resultatet som räknas, och hur man kom fram till detta resultat är väl tämligen ointressant utom som kuriosa för dom mest inbitna.

Tror dessutom inte det är många som skulle använda melodyne, klipp o klistra, pålägg mm i en jazzproduktion men i dans/house/elektronika produktion så gör sig alla dessa verktyg alldeles ypperligt och tillför till soundet. Sen har vi alla genres där emellan, där man kan använda dessa verktyg efter behov och smak för att komma fram till det resultat man strävar efter. Gillar man det inte så skit i lyssna på det och sluta klanka ner på andra. Det blir så oerhört fånigt!
Man fuskade precis som du säger (och som MaxB tidsmarkerat) lika mycket på den "gamla goda" tiden med dom verktyg man hade då. Jag e så himla trött på allt det här "det var bättre förr", "allt ska vara vintage", "analog e bättre än digitalt" tjaffset. Det e så jäkla fruktlöst och meningslöst. Precis som om Led Zeppelin använde sig av gamla grejor....nä dom använde sig av det som var high-tech just då.

[Mr Artrock]

-10 på er och speciellt jonnerstone hmmm, jag förbehåller mig rätten att tycka musiken var bättre förr utan att bli kallad för bakåtsträvare etc, du lägger in lite för många egna grejer i det här men samtidigt måste jag poängtera att allt du säger stämmer fast omvänt    att analogprylar och sounden fr förr är roligare och mer levande är det väl inga seriösa musikälskare som bestrider, att så bitskt och hätskt smutskasta oss som tycker så är närmast hädiskt, tur att man inte är ensam om att tycka som man gör men här på k-rummet verkar det sorgligt nog vara mest digitalnördar som inte greppar historien och tjusningen med skön musik som gappar...

[equality]

Övertygad om att Beatles, Stones, Led Zeppelin och Yes hade använt sig av Melodyne on det hade funnits då. Faktum är att Lennon är lite uppsnabbad i pitch på Lucy in the sky och redan då (nästan) tyckte jag det lät lite konstlat. Men eh.. kommer vi inte från ämnet nu vad det nu var?

[Wernborg]

Jippi. Ännu en Beatlestråd.

[jonnerstone]

-10 på er och speciellt jonnerstone hmmm, jag förbehåller mig rätten att tycka musiken var bättre förr utan att bli kallad för bakåtsträvare etc, du lägger in lite för många egna grejer i det här men samtidigt måste jag poängtera att allt du säger stämmer fast omvänt    att analogprylar och sounden fr förr är roligare och mer levande är det väl inga seriösa musikälskare som bestrider, att så bitskt och hätskt smutskasta oss som tycker så är närmast hädiskt, tur att man inte är ensam om att tycka som man gör men här på k-rummet verkar det sorgligt nog vara mest digitalnördar som inte greppar historien och tjusningen med skön musik som gappar...

Jag har inte smutskastat någon, jag uttrycker min åsikt och den är att jag tycker diskussionen om huruvida det var bättre förr osv tråkig. Jag tillhör nog isf dom bättre människorna (ironiskt menat...det verkade tydligen inte framgå  märkte jag på följande inlägg) för jag gillar både analogt och digitalt, jag gillar både ny och gammal musik. Jag gilllar både Jazz och hård elektronisk musik och allt där i mellan. Jag förkastar ingen musik då jag tycker att all musik har nåt att tillföra, en historia att berätta, hjärtan att beröra. Även om det inte är mitt hjärta det berör så har det ändå rätt att existera. Jag har varken varit bitsk eller hätsk. Jag uttrycker en åsikt. Om du väljer att ta illa åt dig så säger det mer om dig än om mig!

Det här, -antingen är du med eller så är du mot oss tänket, vad får du ut av det?
Det är okej för dig att kalla folk för digitalnördar men om man säger ordet bakåtsträvare till nån som vill bannlysa Melodyne så är man bitsk och hätsk? I don't get It. Men men .....jag är inte den som är den. Förlåt!! Så, nu går vi vidare och pratar om tråkgruppen Yes 

[jonnerstone]

Jippi. Ännu en Beatlestråd.

 


Ja det var länge sen nu 

[Wernborg]

Jippi. Ännu en Beatlestråd.

 


Ja det var länge sen nu 

... Och festival på det. 

[jonnerstone]

Jippi. Ännu en Beatlestråd.

 


Ja det var länge sen nu 

... Och festival på det. 

Lyckan är total

[Mr Artrock]

Jag tillhör nog isf dom bättre människorna för jag gillar både analogt och digitalt,

Att säga så som du gör om sig själv berättar allt, sicken attityd no more comments...

Jag vill bara förtydliga att jag själv använder både analog och digitalteknik i väl vald kombination och med en massa fördelar, samma sak på jobbet för jag kör givetvis hellre en ny Scania Irizar mellan Gbg och Stockholm om dagarna än en gammal 60/70-talshäck etc, jag är således ingen bakåtsrävare, musikmässigt finns det mycket som tilltalar mig men väldigt sällan får jag någon känsla i det Svenska radioskvalet eller tv utbudet snarare kräkvarning mest hela tiden, utomlands händer det betydligt mer men överallt råder en trist modern trend som är allt annat än personlig, spännande och nyskapande, därför är det kanon med youtube osv då man spårar upp en massa både nytt och gammalt från förr för där har vi en guldgruva och allt lät olika det är skillnaden, i mitt tycke och de flesta jag känner, även fjortisar eller 20-30 åringar positivt nog*

[jonnerstone]

Jag tillhör nog isf dom bättre människorna för jag gillar både analogt och digitalt,

Att säga så som du gör om sig själv berättar allt, sicken attityd no more comments...

Ha ha....du har humorn på topp idag märker jag. Jizes, tror du på fullt allvar att jag ser mig som förmer än andra??. Det var ju lixom skrivit med ironi....jag tyckte att orden "i så fall" (isf) var lite avdramatiserande....men se där, va fan vet jag, en enkel skåning om svenska språket!!

Nåväl, diskussionen är i vilket fall tråkig. du har din åsikt om hur det var förr och jag har min.....och aldrig skola det mötas. Nu byter vi blöjor och går vidare  (obs......humor, om de skulle gå dig förbi)

Kramar från Solna!!


PS. lite tråkigt att dom flesta du känner tycker som du, det är ju inte så utvecklande att omge sig med en massa ja-sägare. Bekvämt men tråkigt....tycker jag!!
Både jag och min bästa kompis (silverpilen här på forumet) är stoooora Beatles-fantaster. Men jag föredrar Paul och han John som sångare/låtskrivare och herregud vilka livliga diskussioner vi har ibland....men....vi är aldrig elaka mot varandra och vi respekterar varandras åsikter, men det kan gå väldigt hett till ändå och det är jäkligt kul och ibland utvecklande när nån lyckas belysa en punkt som den andre missat.

[Odrörir]

Om man efter flera omtagningar inte lyckas riktigt med intonationen på ett par toner, men har fått till en tagning med "perfekt" frasering och känsla, så är det enligt min mening mycket smartare att använda Melodyne och redigera i någon minut för att korrigera ett par halvsura toner eller fixa något litet timingfel, än att fortsätta ett par timmar till med omtagningar och sedan inte orka sjunga in nästa låt.

Måste allt låta så perfekt? Vem bryr sig om det är lite halvsura toner här och där så länge det är bra låt.

[Odrörir]

att analogprylar och sounden fr förr är roligare och mer levande är det väl inga seriösa musikälskare som bestrider,

Jodå det gör det. Inget konstigt med det. Det är andra tider idag.