Forum > Färdiga produktioner
Kontrapunkt med Harmonica Mike - Pseudoblues
freddy:
Jag gillar denna också. Skön refräng. Man hade velat ha den en oktav högre på sista svängen. Men det kanske inte går? :D Stämmorna på sista refrängen gillade jag inte riktigt, tycker dom kom ivägen för refrängmelodin som är låg. Pianot-licket som återkommer kändes även det lite fel för mig. Jag skulle rösta för en mer avskalad version, utan piano och stämmorna, eventuellt med press på sista refrängen om Leffe firrar det. ;) Det handlar om detaljer, det funkar nu med faktiskt.
Skönt gung boys!
Stolle:
Tack alla för de fina orden! Jag bugar och pekar på Leffe och Mike.
Freddy: Du beskriver låten som vi kört den när vi spelat den live. Min stora oro är att jag skall överarrangera musiken vi gör. Jag har en tendens att göra det i allt jag producerar. Kanske för att det är så jäkla kul att lägga på nya grejer. Pianot och stämmorna (och munspelet) är sådant som tillkom i studion (d.v.s. källarn/vardagsrummet) i stället för i replokalen (d.v.s. tvättstugan). Om vi får till en liveinspelning av låten så får vi lägga upp den så kanske du, och vi, kan avgöra om det är en bättre version. En oktav upp på slutet blir nog svårt för Leif utan kirurgiska ingrepp på lämpligt ställe. Live (utan kompressorer) så blir dock hans sång ännu mer dynamisk och de partier när han tar i ännu kraftfullare.
Emulator: Vi har också alltid pratat om bristen på homogenitet i låten. På ett sätt vill den vara en smutsig blues, men så vill den också bli en polerad poplåt. Till viss del är det verserna (blues) som krigar mot refrängerna (pop). Särskilt tydligt tycker jag det blir med pop-bakgrundskkörerna på refräng 2. Jag vet inte riktigt om låten fungerar trots det. Jag känner personligen att jag kan uppskatta den ändå men kanske kunde man försökt att skita ner den och därigenom minska slitningen genom att dra den mer mot ett håll.
Asti: Jag får erkänna att jag aldrig tänkt på slutet som problematiskt. Nu när du säger det så kan jag faktiskt höra att det är lite av ett mellanting mellan fade och avslut. Det är inte alla musiker som är med på sista tonen. Vissa ligger bara ut. Hmm... får lyssna igen och se om det är ett problem av den kalibern att jag måste ta tag i denna, för mig, avslutade låt. Eller om vi tar med oss det som en läxa till nästa låt.
mahan:
Tjou gubar!
Such a bunch supermen! Superhärligt akustiskt alster, acken o munspel o klinkkapiano som sitter som schmäck!
Härligt sjunget, rösten gillas. Stämmorna kanske låter lite för... kommersiella o slipade till resten av den goda o lite råa stämningen men helheten är trots allt kalas! :)
h. johan
Larsson:
skit bra låt, refrängen träffar mig i solarplexus. mycket vacker
men.. sången kunde gärna tas ner lite i verserna
och trummsen kunde gärna få komma upp så att man uppfattar dem lite lite tydligare bara
så skulle ljudbilden funka bättre i min smak
skitbra sång, & bra levererat från alla inblandade
/Larsson
:)
Emulator:
jo stolle, helt klart är det riktigt bra, och låten bra som sådan. I möten mellan stilar finner man ju oftast det som är mest intressant. Min tanke är nog att man behöver limma ihop delarna lite, eller ha en röd tråd som binder dem samman. Kanske skulle lite skitigare refräng kunna göra saken, eller möjligen något poppigt i verserna.
hur som haver är det skitbra gjort :)
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida