Och om man inte är ingenjör? 
?? 
Ett annat tips, om du letar efter "ickeingenjöriga pluggar"
Är elevyatas wider boy. om jag fattat rätt så delare den de olika frekvensområdena för att sprida ljudet och separera ut nivåerna för att på så sätt efterlikna ett bredare stereosound. Den får man dessutom köra gratis ett tag och testa om det funkar.
http://www.elevayta.com/wide_boy.htm#Menu
edit stavade ingenjör konstigt...
Ja, alltså det du säger hade väl funkat, men han frågade ju uttryckligen efter en plugg som "sköter det åt en" 
Men då får han bättre kontroll och översikt. 
Hörni,
bråka inte om mig!

Och gissa vad, jag är ingenjör!

Jag var inne på att testa att göra det manuellt på ett orkesterstycke jag håller på med. Borde ju inte vara så svårt egentligen, fasförskjutningen går ju att räkna ut vad den max kan bli, och filtreringen får man väl prova sig fram. Problemet är ju att det blir många spår...
Men jag hade som för mig att det här har varit uppe förut på KR, men jag lyckades inte hitta något...
En enkel lösning vore att lägga monoljudet på två spår. Tidsförskjut det ena lite för att hamna i ofas, olika eq på de båda kanalerna.
Det här låter i mina öron alltid apa, alltså fasfel. Det kan vara en effekt nån är ute efter, men absolut är fasfel inte äkta panorering. Psychpluggarna gör så mycket mera än detta (vet förstås inte exakt vad) att det inte kan jämföras med att man gör det manuellt.
Jag tycker att du skall sätta ett reverb per instrument du vill "omplacera" och sedan panorera returnen på effekten till motsatta sidan av instrumentet. Då verkar det som om du sku ha en reflektion från väggen på andra sidan. Fritt fram att experimentera sedan förstås, men kolla och lyssna med inkla inställningar med 1 eller 2 instrument för att känna efter ifall det kunde funka?
Sen kan du ännu köra alla instrument i orkestern till en grupp och lägga ett helhetsrum på det hela för att binda ihop det om arrangemanget inte annars fungerar.
Jag har aldrig provat detta trick på större helheter, endast på enstaka instrument. I dessa fall har det åtminstone fungerat riktigt bra. Utan fas-artefakter.
edit: detta är förstås också ingenjörsnivå, men jag vet ju inte om nåt annat än sånt 
Men är det inte främst så hjärnan lokaliserar riktning på ett ljud - främst tidsskillnaden ljudet når öronen, sedan kvalitén i filtreringen (som också hjälper oss att avgöra om ett ljud kommer snett framifrån eller snett bakifrån), och sist volymsskillnaden mellan höger och vänster öra? Rumsakustiken hjälper nog också till väldigt mycket för det hela, men även i ett dött rum hör man väl riktning bakåt - framåt?
Men knepet med reverb åt motsatt håll skall jag testa, det låter vettigt.
...? Skulle vilja pigga upp Garritan som ju lider av panorerad-mono-sjuka...
Panorerad mono sjuka? 
Du syftar på att tex ett solo instrument hörs verkligen bara där mellan klockorna 15 och 21 där den ligger. Det finns ingen annastans? Har du testat att lägga ett "diskret" stereoreverb för att bredda?
Ja, precis. Typiskt fenomen på 4-8-kanalsportor när man inte hade råd med stereokanaler.
Jag har försökt ganska länge med att pimpa upp Garritan mha olika knep. Men hur jag än gör hör jag mono-urspunget. Reverbet vill inte gärna limma ihop orkestern, även om det är 16 violiner panorerat i solfjäder så ligger reverbet utanpå.
Jag tror detta är en av anledningarna att EWQL låter så mycket maffigare än Garritan, att varje instrument är inspelat i stereo i en sal, medan Garritan är monoljud inspelat i en snustorr studio.