Hej, vet inte om det redan finns en dedikerad ribbon-tråd men här kommer mitt första inlägg i vad som är tänkt att ta upp för och nackdelar (om det nu finns sådana) och sköna tips etc samt samla erfarenheterna kring dessa retromikrofoner som fått ett sådant uppsving de senaste åren!
Jag har en
Goldenage R1, den första som kom, helt ok men inga rysningar etc.
Köpte mig en
AEA r84 i höstas som jag givetvis A/B testade mot R1 på en gitarr-rigg m. mycket kräm och där givetvis AEA r84 överglänste den billiga kompisen från GA, men inte totalt och inte på ett direkt jämförbart sätt, då dessa låter väldigt annorlunda sinsemellan.Man kan väl säga att R1 saknar en jädrans massa frekvenser men ändå låter bra på sitt sätt, ett komplement och användbart om man vill ha ett lite dovare men ändå cool ljud på just elgitarrstack etc.
AEA r84 är verkligen bra och har som det också beskrivs en rejäl dos proximity effekt om man mickar nära källan eller på sång, men det är bara att skära i fina filtret (ext. EQ) så var det klart!
Och så kom till slut mina
Cascade Fat II som jag beställt för ett tag sedan, satte direkt upp dom i medföljande Blumlein skena vid Blüthnerflygeln jag har i vardagsrummet + AEA r84 precis jämte för att spela ut dessa mot varandra i mitt nya test och i en egen komponerad ballad à la 70-tals film från Amerika...på hösten i Central Park etc!
Efter att ha matrisat Blumlein-kanalerna i Cubase så började jag lyssna...vilken upplevelse det var kan jag lova, Blumlein är något jag motvilligt erkänner mig ha försakat och "missat lite" trots mina 20 år i branschen hmmm, det kändes som om man satt mitt i flygeln, fast i rummet på ett härligt kombinerat sätt och nu förstår jag varför dels puristerna och dels hela (den kunniga delen av) filmbranschen väljer att spela in ljud på detta viset och det är helt klart tack vare den gode
Gene Weed som tog upp denna teknik på 70-talet (fr. 30-talet) och den fick en ny revival s.a.s.
Hur lät dom lustigt men tjusigt utformade space-äggen från Cascade mot AEA r84 då?
AEA r84 har lite mer shine, och lite lite mer i botten återigen möjligen beroende på sitt bättre frekvensomfång än proximity denna gång eftersom alla mikrofoner står ca en meter utanför flygeln riktade mot det öppna locket.
Dessa saker upptäcker man dock endast vid
mycket noggranna jämförelser och vid väldigt hög monitorvolym (som jag inte gillar vanligtvis) egentligen låter de rätt lika vid monolyssning, vid full Blumlein så är det total njutning och jag sitter som ett barn och lyssna på spåret om och om igen!
Cascade Fat är helt klart något som kommer att slå igenom, "over there" har det ju redan gjort det men det dröjer nog inte alltför länge innan lilla Sverige med sina många studios av olika dignitet kommer att få upp ögonen för denna välgjorda mikrofon.
Den säljs i ett paket som Blumlein par med skena, upphängning och dessutom en kabeltestare som en bonus vilken inte är helt fel, alla typer av xlr, din osv...skulle säkert kosta en tusing eller mer på Elfa!
Priset då, runt 4000:- beroende på kursen + importavgifter och moms förstås, det drar iväg upp över 5000:- men det är ändå tokbilligt för 2 så förbaskat bra bandmikrofoner som dessa är.
Jag har god kontakt med ägaren och vid intresse så kan jag nog ordna ett bra pris vid gruppköp, jag rekommenderar dessa varmt varmt varmt!
